De va då de. I Tidningen Hangö, 4 januari 1891, läser vi om hur våra värderade medlemmar av samhället kunde förnöja sig i vintermörkret.
- Samskrinning egde nyårsdagen på e. m. rum fråm kl. 6-8 på skridskobanan å Busträsket. Banan var för tillfället festligt upplyst genom tre muntert sprakande tjärtunnor, som blandade sitt kanske något sparsamma sken, med ljuset från ett antal petroleumfacklor, hvilka af unga skridskogängare buros omkring, därunder beskrifvande en mängd eleganta cirklar och kroklinjer. Musik utfördes af F.B.K:s lilla musikkapell. Det hela gaf en treflig anblick och utvisade, att den hurtiga skridskosporten har skickliga vänner bland både herrar och damer på orten. Dessa skulle helt säkert hafva intet emot att samskrinning oftare blefve arrangerad. Ett lildligt önskemål vore därvid att banan hölles i något bättre skick än hittils.
Entréen utgjorde för icke-abonnenter 50 penni.
söndag 4 januari 2009
lördag 3 januari 2009
Hangö Walkers
Hangö Walkers har valt sig en ny styrelse. Som nya medlemmar invaldes ordföranden Tanja Sajalahti och styrelsemedlemmarna Arttu Hiekkanen samt Eero Solje. De övriga i styrelsen är viceordförande Rea Ollikainen samt medlemmarna Matti Holopainen, Lotta Remes och Timo Sarojärvi.
Det gångna året var Hangö Walkers tionde aktiva år, och festligheterna hålls den 31.1.2009 med öppna dörrars dag på Walkers-cafét. Det utlovas både musik och annat program.
Det gångna året var Hangö Walkers tionde aktiva år, och festligheterna hålls den 31.1.2009 med öppna dörrars dag på Walkers-cafét. Det utlovas både musik och annat program.
Grillat
En liten fiske-/redskapsbod vid Hamnholmsvägen var i går åt 11-tiden på förmiddagen nära att brinna ned. Brandkåren kom till platsen i tid, så brandhärden under golvet kunde släckas innan större skador på boden uppstod.
g(17177656)a(1586866))
Nära ögat
Tidningen Hangö no 1 03.01.1892 Hangö no 1
-Ihjälosad höll en ung bagarlärling hos hr F. Sohlman på att bli i går på f. m. Gossen, som tillhör frälsningsarmén, anlände hit i förgår och skulle wid olyckstillfället elda upp bagarugnen, hwarwid så starkt os uppstod, att gossen afswimmad föll till golfwet. Händelsen obserwerades kl. omkring 12 af fru Sohlman, som tillfälligtwis kom att göra ett besök i bagarstugan. Då läkaren, som genast efterskickades, anlände, war ynglingen ännu sanslös, men hopp om hans wederfående förefans dock. Det räkte emellertid flere timmar, innan han kunde tala. Han afswimmade sedan ånyo, men war på aftonen så pass återstäld, att han då ansåg sig böra bewista frälsningsarméns sammankomst, hwilket han också gjorde.
-Ihjälosad höll en ung bagarlärling hos hr F. Sohlman på att bli i går på f. m. Gossen, som tillhör frälsningsarmén, anlände hit i förgår och skulle wid olyckstillfället elda upp bagarugnen, hwarwid så starkt os uppstod, att gossen afswimmad föll till golfwet. Händelsen obserwerades kl. omkring 12 af fru Sohlman, som tillfälligtwis kom att göra ett besök i bagarstugan. Då läkaren, som genast efterskickades, anlände, war ynglingen ännu sanslös, men hopp om hans wederfående förefans dock. Det räkte emellertid flere timmar, innan han kunde tala. Han afswimmade sedan ånyo, men war på aftonen så pass återstäld, att han då ansåg sig böra bewista frälsningsarméns sammankomst, hwilket han också gjorde.
fredag 2 januari 2009
Hangö Stevedoring
Samarbetsförhandlingarna på Hangö Stevedoring skulle fortsätta i dag. På nyårsaftonen strandade förhandlingarna då arbetagivaren och stuvarna inte kunde komma överens om den nya arbetsmodell som stuvarna presenterade. I dag misslyckades det för att alla deltagare inte orkade släpa sig dit - nytt försök den 7 januari.
Det betyder. som det nu ser ut, att stuvarna inte når sin del av inbesparingarna på två och en halv miljoner euro. Det är fortfarande öppet om det leder till permitteringar och hur omfattande de blir i så fall.
Stuveribolaget Hangö Stevedoring har tidigare kommit överens om att spara 12 årsverken bland tjänstemännen och arbetsledarna, det lyckas genom pensioneringar och andra arrangemang.
Det betyder. som det nu ser ut, att stuvarna inte når sin del av inbesparingarna på två och en halv miljoner euro. Det är fortfarande öppet om det leder till permitteringar och hur omfattande de blir i så fall.
Stuveribolaget Hangö Stevedoring har tidigare kommit överens om att spara 12 årsverken bland tjänstemännen och arbetsledarna, det lyckas genom pensioneringar och andra arrangemang.
Kungörelse
Olli Mäkinen jämte medparter har lämnat in en framställan till att Nylands miljöcentral skall utfärda en hastighetsbegränsning om 9 km/h för motordrivna vattenfarkoster i Ekholmssundet mellan Bengtsår och Ekholm. Sundet är smalt och en hastighetsbegränsning är nödvändig för trafiksäkerheten.
Hangö stad håller förslaget och kartbilagan framsatta till påseende under tiden 2.1 - 1.2.2009 vid Hangö stads tekniska och miljöverk, Sandövägen 2. De, vars fördel kan påverkas av förbudet, har rätt att göra anmärkningar inom 14 dagar efter det att påseendetiden avslutats. De skriftliga anmärkningarna skall riktas till Nylands miljöcentral och lämnas till stadsstyrelsen i Hangö.
Hangö stad håller förslaget och kartbilagan framsatta till påseende under tiden 2.1 - 1.2.2009 vid Hangö stads tekniska och miljöverk, Sandövägen 2. De, vars fördel kan påverkas av förbudet, har rätt att göra anmärkningar inom 14 dagar efter det att påseendetiden avslutats. De skriftliga anmärkningarna skall riktas till Nylands miljöcentral och lämnas till stadsstyrelsen i Hangö.
Tulludden byter ägare
Tulluddens yttersta område i Hangö övergår under det här året från Sjöfartsverket till statens fastighetsbolag Senatsfastigheter. Planerna slipas som bäst hos Sjöfartsverket som i dag besitter området på Finlands yttersta sydspets.
Bland annat Finska vikens sjöbevakning har en station på Tulludden, staliga lotsaffärsverket Finnpilots lotsar hyr in sig på en lokal, Sjöfartsverkets farledsskötare har sin depå här och försvarets personal jobbar i dag på området.
På det cirka tio hektar stora området finns ett tiotal byggnader. Det mest kännspaka huset är lotsstationens höga, gamla tornbyggnad på över tio våningar.
Klaus Martonen på Sjöfartsverket tror ändå inte att Tulludden landar på Senatsfastigheters försäljningslistor.
- Jag tror att det knappast kan bli aktuellt här.
Allra minste tror Martonen att markegendom landar på Senatsfastigheters försäljningslistor.
- Jag tror inte att man kommer att sälja mark där. Och om mark överlåts, tror jag att det närmast är Forststyrelsen som är intresserad eftersom det är frågan om naturskyddsområde.
Tulludden har såsom namnet anger varit tullmännens arbets- och bostadsplats. Tullmän med familjer har bott på udden från 1600-talet ända till 1920-talet. Tulludden och Uddskatan var lotsarnas bas redan på 1700-talet. Lotshuset var i början en mycket anspråkslös sommarbostad. Den bastantare lotsstationen som fortfarande finns kvar är från mitten av 1900-talet.
Bland annat Finska vikens sjöbevakning har en station på Tulludden, staliga lotsaffärsverket Finnpilots lotsar hyr in sig på en lokal, Sjöfartsverkets farledsskötare har sin depå här och försvarets personal jobbar i dag på området.
På det cirka tio hektar stora området finns ett tiotal byggnader. Det mest kännspaka huset är lotsstationens höga, gamla tornbyggnad på över tio våningar.
Klaus Martonen på Sjöfartsverket tror ändå inte att Tulludden landar på Senatsfastigheters försäljningslistor.
- Jag tror att det knappast kan bli aktuellt här.
Allra minste tror Martonen att markegendom landar på Senatsfastigheters försäljningslistor.
- Jag tror inte att man kommer att sälja mark där. Och om mark överlåts, tror jag att det närmast är Forststyrelsen som är intresserad eftersom det är frågan om naturskyddsområde.
Tulludden har såsom namnet anger varit tullmännens arbets- och bostadsplats. Tullmän med familjer har bott på udden från 1600-talet ända till 1920-talet. Tulludden och Uddskatan var lotsarnas bas redan på 1700-talet. Lotshuset var i början en mycket anspråkslös sommarbostad. Den bastantare lotsstationen som fortfarande finns kvar är från mitten av 1900-talet.
Häftigt nyårsfirande
Till Västra Nylands nödcentral kom sammanlagt 700 samtal i samband med nyårsfirandet. De flesta av samtalen handlade om slagsmål och människor som härjade på olika sätt.
Polisen uppger att det här var en ovanligt vild nyårshelg, liksom julhelgen. Antalet fall av fyllerister, misshandlar och skadegörelse uppgår till närmare 40 stycken i regionen.
Också Västra Nylands räddningsverk hade mycket att stå i med och fick sköta sammanlagt 52 räddningsuppdrag.
På Västra Nylands sjukhus poliklinik uppger man att man trots allt inte hade några riktigt allvarliga fall att ta hand om.
Närmare uppgifter om hur det gick till i Finlands eget Chicago kommer efter veckoslutet.
Polisen uppger att det här var en ovanligt vild nyårshelg, liksom julhelgen. Antalet fall av fyllerister, misshandlar och skadegörelse uppgår till närmare 40 stycken i regionen.
Också Västra Nylands räddningsverk hade mycket att stå i med och fick sköta sammanlagt 52 räddningsuppdrag.
På Västra Nylands sjukhus poliklinik uppger man att man trots allt inte hade några riktigt allvarliga fall att ta hand om.
Närmare uppgifter om hur det gick till i Finlands eget Chicago kommer efter veckoslutet.
Landshövdingens nyårstal
– Vi har ett hektiskt år bakom oss med reformen av kommun- och servicestrukturen. Även inom statsförvaltningen förbereder man ändringar som vi kommer att se effekterna av under lång tid framöver i och med att den centrala regionförvaltningen slås ihop till två nya myndigheter. Jag hoppas att de politiska beslut som fattas under detta år kommer att leda till en ändamålsenlig förvaltningsmodell som garanterar att arbetet utförs på ett effektivt sätt och att kunderna får service av hög kvalitet, sade landshövding Anneli Taina på nyårsmottagningen på torsdagen i Tavastehus. Landshövdingens traditionella nyårsmottagning ordnades nu för sista gången i och med att den 375-åriga länsförvaltningen upphör i slutet av året.
I Södra Finlands län går 19 kommuner ihop och bildar fem nya kommuner. – Kommunstrukturen och större kommuner är naturligtvis inte ett värde i sig. Fokus måste ligga på att utveckla sätten att producera service samt att förbättra produktiviteten för att trygga medborgarnas basservice. Arbetet har således bara inletts, och de nya ledamöterna står inför utmanande uppgifter. Ännu för ett tag sedan trodde vi att de nya ledamöterna får arbeta i rätt stabila förhållanden, med undantag av de kommuner som upplever en kraftig flyttförlust. Den svåra situationen i den globala ekonomin innebär nu fler saker som beslutsfattarna måste lösa. Samtidigt kan den ekonomiska situationen påskynda reformerna i de kommuner som fortfarande förhåller sig tveksamma.
I sitt tal poängterade landshövding Anneli Taina att den offentliga sektorn måste kunna erbjuda sina kunder sådan service som tål att jämföras med den privata sektorns. Kvalitet och lönsamhet är viktiga krav för medborgarna. I detta avseende är både statens Alku-projekt och kommunsektorns Paras-projekt viktiga för att förbättra och trygga servicen för medborgarna.
Under detta år kommer statens centrala regionförvaltning att slås ihop till två nya myndigheter. Dessa myndigheter kommer att sköta de uppgifter som idag hör till länsstyrelserna, TE-centralerna, arbetarskyddsdistrikten, de regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken och vägdistrikten. Även om länsförvaltningens verksamhet i sin nuvarande form upphör tar inte de lagstadgade uppgifterna slut, utan de utförs i nya slags organisationer.
– Regionförvaltningsreformen (med Allu och Ely) som bereds är mer omfattande och genomförs i snabbare takt än de tidigare reformerna. Många saker talar för att det är förnuftigt att förnya en omfattande helhet. Man bör komma ihåg att samma medborgare är kunder hos förvaltningen, påminde Anneli Taina.
Anneli Taina refererade i sitt tal också till att Tavastehus blir mer betydande som förvaltningsstad. Den huvudsakliga verksamhetsorten för Södra Finlands regionförvaltningsverk blir Tavastehus, varifrån ett ämbetsverk på ca 500 personer kommer att ledas. Den andra statliga regionmyndigheten har också ett viktigt verksamhetsställe i Tavastehus. I och med regionaliseringen har mer än 500 statliga arbetsplatser överförts från huvudstadsregionen till Tavastehus.
Landshövding Anneli Taina önskade till slut att beslutsfattarna fäster särskild vikt vid barns och ungas behov för att förhindra utslagning. – Unga personer bör få färdigheter för levnadskontroll och för att fungera som samhällsmedborgare. Knappast någon vill att det faller på barnskyddsmyndigheternas, alkohol- och drogförebyggarnas eller barnpsykiatrins ansvar att lära ut dessa färdigheter.
Ett omfattande myndighetssamarbete är grunden för medborgarnas säkerhet. Länsstyrelsens ställning som en tvärsektoriell myndighet har varit av central betydelse för ärenden som rör den inre säkerheten och för koordineringen av dem. – Att sörja för medborgarnas trygghet och rättsskydd är en central uppgift i framtiden också för den nya regionförvaltningsmyndigheten, sade landshövding Anneli Taina.
g(16493518)a(1586866))
I Södra Finlands län går 19 kommuner ihop och bildar fem nya kommuner. – Kommunstrukturen och större kommuner är naturligtvis inte ett värde i sig. Fokus måste ligga på att utveckla sätten att producera service samt att förbättra produktiviteten för att trygga medborgarnas basservice. Arbetet har således bara inletts, och de nya ledamöterna står inför utmanande uppgifter. Ännu för ett tag sedan trodde vi att de nya ledamöterna får arbeta i rätt stabila förhållanden, med undantag av de kommuner som upplever en kraftig flyttförlust. Den svåra situationen i den globala ekonomin innebär nu fler saker som beslutsfattarna måste lösa. Samtidigt kan den ekonomiska situationen påskynda reformerna i de kommuner som fortfarande förhåller sig tveksamma.
I sitt tal poängterade landshövding Anneli Taina att den offentliga sektorn måste kunna erbjuda sina kunder sådan service som tål att jämföras med den privata sektorns. Kvalitet och lönsamhet är viktiga krav för medborgarna. I detta avseende är både statens Alku-projekt och kommunsektorns Paras-projekt viktiga för att förbättra och trygga servicen för medborgarna.
Under detta år kommer statens centrala regionförvaltning att slås ihop till två nya myndigheter. Dessa myndigheter kommer att sköta de uppgifter som idag hör till länsstyrelserna, TE-centralerna, arbetarskyddsdistrikten, de regionala miljöcentralerna, miljötillståndsverken och vägdistrikten. Även om länsförvaltningens verksamhet i sin nuvarande form upphör tar inte de lagstadgade uppgifterna slut, utan de utförs i nya slags organisationer.
– Regionförvaltningsreformen (med Allu och Ely) som bereds är mer omfattande och genomförs i snabbare takt än de tidigare reformerna. Många saker talar för att det är förnuftigt att förnya en omfattande helhet. Man bör komma ihåg att samma medborgare är kunder hos förvaltningen, påminde Anneli Taina.
Anneli Taina refererade i sitt tal också till att Tavastehus blir mer betydande som förvaltningsstad. Den huvudsakliga verksamhetsorten för Södra Finlands regionförvaltningsverk blir Tavastehus, varifrån ett ämbetsverk på ca 500 personer kommer att ledas. Den andra statliga regionmyndigheten har också ett viktigt verksamhetsställe i Tavastehus. I och med regionaliseringen har mer än 500 statliga arbetsplatser överförts från huvudstadsregionen till Tavastehus.
Landshövding Anneli Taina önskade till slut att beslutsfattarna fäster särskild vikt vid barns och ungas behov för att förhindra utslagning. – Unga personer bör få färdigheter för levnadskontroll och för att fungera som samhällsmedborgare. Knappast någon vill att det faller på barnskyddsmyndigheternas, alkohol- och drogförebyggarnas eller barnpsykiatrins ansvar att lära ut dessa färdigheter.
Ett omfattande myndighetssamarbete är grunden för medborgarnas säkerhet. Länsstyrelsens ställning som en tvärsektoriell myndighet har varit av central betydelse för ärenden som rör den inre säkerheten och för koordineringen av dem. – Att sörja för medborgarnas trygghet och rättsskydd är en central uppgift i framtiden också för den nya regionförvaltningsmyndigheten, sade landshövding Anneli Taina.
torsdag 1 januari 2009
Gratulationer och lyckönskningar
Anemone nemorosa är en flerårig ört som blir 10-20 cm hög från vilken ett ensamt flikigt örtblad växer upp. Vitsippan innehåller, liksom andra ranunkelväxter en skarp och frätande saft, som någon gång vållat förgiftning med dödlig utgång.
Vitsippan är vanlig och förekommer i stora mängder. Mot norr sträcker sig dess utbredningsområde ända upp till Lappland. 2008 hade vitsipporna klättrat uppåt ända till 855 m över havet.
Fristående undersökningar i Pyrenéerna, Alperna, Jurabergen och Uralbergen visade samma tendens att flytta mot högre höjder. Orsaken anses bero på den globala uppvärmning, som började märkas 1986.
Här i Hangö gratulerar vi den nya staden Raseborg, samt önskar dem lycka till!
Flera ölförsäljningsställen!
I tidningen Hangö kan vi på nyårsdagen, den 1.1.1899 läsa följande för moralen fördärvliga nyhet:
- Flera ölförsäljningsställen! Magistraten har i dagarna emot stadsfullmäktiges enhälligt uttalade önskan bifallit utskänkningsbolagets anhållan att få öppna ölförsäljning till afhämtning i gården n:o 5 wid Kyrkogatan, d. v. s. i samma byggnad där den ofta omtalade arbetarekrogen inom kort kommer att widtaga med sin värksamhet.
Wi anse onödigt för denna gång uttala några egentliga reflexioner i anledning af magistratens senaste åtgärd, medwetna om att sådana på intet wis mäkta förändra sakförhållandet, men wilja dock i förbifarten påpeka, att, såsom det nu är stäldt, måste samhället emot sin wilja i sig upptaga så många ölförsäljningsställen som det finnes hugade utöfware af yrket, utan att samhället härwidlag har annat att säga än wotera kostnaderna för en fördubblad polisstyrka och småningom mångdubbla den årliga fattigwårdsbudgeten. Sådant måste emellertid betecknas såsom ett missförhållande. För att få detta afhjälpt, böra därför alla samhällets wäl ömmande personer koncentrera sina krafter på att få nu gällande maltdrycksförordning ändrad därhän, att åt kommunerna öfwerlämnas bestämmanderätten uti alla sådana frågor, som angå försäljning af maltdrycker. Då, men icke förr, kan ett bättre sakernas tillstånd uti nu omordade angelägenhet fås till stånd.
Av någon anledning får detta inlägg mig osökt att tänka på den polemik och debattrumba som snart börjar gällande inkommande Regatta, med dess svans. Personligen blev jag glad av inledningen, men, men...
- Flera ölförsäljningsställen! Magistraten har i dagarna emot stadsfullmäktiges enhälligt uttalade önskan bifallit utskänkningsbolagets anhållan att få öppna ölförsäljning till afhämtning i gården n:o 5 wid Kyrkogatan, d. v. s. i samma byggnad där den ofta omtalade arbetarekrogen inom kort kommer att widtaga med sin värksamhet.
Wi anse onödigt för denna gång uttala några egentliga reflexioner i anledning af magistratens senaste åtgärd, medwetna om att sådana på intet wis mäkta förändra sakförhållandet, men wilja dock i förbifarten påpeka, att, såsom det nu är stäldt, måste samhället emot sin wilja i sig upptaga så många ölförsäljningsställen som det finnes hugade utöfware af yrket, utan att samhället härwidlag har annat att säga än wotera kostnaderna för en fördubblad polisstyrka och småningom mångdubbla den årliga fattigwårdsbudgeten. Sådant måste emellertid betecknas såsom ett missförhållande. För att få detta afhjälpt, böra därför alla samhällets wäl ömmande personer koncentrera sina krafter på att få nu gällande maltdrycksförordning ändrad därhän, att åt kommunerna öfwerlämnas bestämmanderätten uti alla sådana frågor, som angå försäljning af maltdrycker. Då, men icke förr, kan ett bättre sakernas tillstånd uti nu omordade angelägenhet fås till stånd.
* * * * * *
Av någon anledning får detta inlägg mig osökt att tänka på den polemik och debattrumba som snart börjar gällande inkommande Regatta, med dess svans. Personligen blev jag glad av inledningen, men, men...
onsdag 31 december 2008
Kvällens fyrverkeri
Agenda för Nyårsafton i Hangö
Fyrverkerier får av allmänheten enligt ett beslut av Hangö stad från tidigare år skjutas endast på stranden invid Frihetsmonumentet, också kallad "Leijona" eller "Regattastranden". Detta får ske mellan klockan 18.00 och 06.00 på nyårsdagen.
Vid Smörmagasinet anordnar ett antal företag från orten ett större fyrverkeri, men för att få avnjuta det spektaklet på nära håll är man tvungen att betala inträde.
Kom ihåg att apoteket håller stängt i morgon!
Fyrverkerier får av allmänheten enligt ett beslut av Hangö stad från tidigare år skjutas endast på stranden invid Frihetsmonumentet, också kallad "Leijona" eller "Regattastranden". Detta får ske mellan klockan 18.00 och 06.00 på nyårsdagen.
Vid Smörmagasinet anordnar ett antal företag från orten ett större fyrverkeri, men för att få avnjuta det spektaklet på nära håll är man tvungen att betala inträde.
Kom ihåg att apoteket håller stängt i morgon!
Återblick på 1891
Tidningen Hangö för den 31 december 1891 ser tillbaka på året som gått på detta uppbyggande sätt:
På årets sista dag
Med rätt eller orätt anser man sig wid ett årsskifte kunna ställa det gångna året till räkenskap för de händelser, som därunder passerat, och de wäckelser till godt eller ondt, som därunder gifwits. Med orätt sker det, om man helt och hållet förbiser, att de stora händelserna sällan ha sin rot och sitt upphof endast uti den stund, som sett dem födas. Men det är icke heller onaturligt, om man, särskildt wid de sorgliga tilldragelserna, frågar sig, hwarför de inträffat just då och om icke möjligen i grunden den närwarande tiden bär största skulden för att de ej helt och hållet kunnat undwikas.
Med wemod är det därför som fosterlandswännen ställer året 1892 till räkenskap för hwad det gifwit oss af godt och ondt. Ty dess lifssaga präglas ej af händelser, wid hwilka man gärna dröjer. Det gömmer twärtom på en rad af pröfningar, som icke ens synas wilja utesluta erfarenheter, liknande den enkle, men hjältemodige bonden Paawos förtwiflade kamp mot hunger och nöd. Den odlingsbara grund, på hwilken wårt folk under årtionden bygt, har blifwit rubbad. Wi weta ej hwad som i wår småningom och med kärleksfull omtanke uppförda statliga byggnad skall få stå kwar. Som en liten, undanskymd och obekant nation äro wi hänwisade uteslutande till oss själfwa och framför alt till wåra statsmäns karaktärsfasthet och fosterlandskärlek.
"Land skall med lag byggas", dessa wackra ord ur Uplandslagen finnas djupt inpräglade i wårt rättsmedwetande. När därför en kränkning af det gång på gång inträffar, så är wäl detta den swåraste pröfning, som kan drabba den undersåtliga wördnaden och trofastheten. Dessa egenskaper ha dock alltid utmärkt det finska folket och skola wäl också framdeles göra det. Tung och nedstämmande är emellertid erfarenheten, att den gamle landshöfdingens modiga och behjärtade sinnelag icke synes ha gått i arf till många af wåra uppsatte män.
Då nu till på köpet nöden hotar att blifwa och redan flerställes blifwit en fruktanswärd gäst hos oss, är det swårt att med glad förtröstan se tiden an. Men när man känner, att missmodet är det första steget till likgiltighet och slapphet och då man ju dock samtidigt kan dröja äfwen wid företeelser af lyckligare art, såsom t. ex. språkstridens fortgående tendens att aftaga folkupplysningsarbetets glädjande framgångar särskildt på folkhögskolans område, lantdagens fasta uppträdande i flere af de på dagordningen stående politiska frågorna o. s. w., när man således erfar, att det ännu finnes urskiljning och lifskraft hos det stora flertalet af wårt folk, då måste man ju för wår framtids skull hoppas, att nedslagenheten ej skall winna någon terräng. Må wi fast hällre söka widmakthålla wår starka och dådkraftiga förtröstan så länge som möjligt.
I sådan afsikt tillönska wi wåra läsare - ett godt nytt år.
På årets sista dag
Med rätt eller orätt anser man sig wid ett årsskifte kunna ställa det gångna året till räkenskap för de händelser, som därunder passerat, och de wäckelser till godt eller ondt, som därunder gifwits. Med orätt sker det, om man helt och hållet förbiser, att de stora händelserna sällan ha sin rot och sitt upphof endast uti den stund, som sett dem födas. Men det är icke heller onaturligt, om man, särskildt wid de sorgliga tilldragelserna, frågar sig, hwarför de inträffat just då och om icke möjligen i grunden den närwarande tiden bär största skulden för att de ej helt och hållet kunnat undwikas.
Med wemod är det därför som fosterlandswännen ställer året 1892 till räkenskap för hwad det gifwit oss af godt och ondt. Ty dess lifssaga präglas ej af händelser, wid hwilka man gärna dröjer. Det gömmer twärtom på en rad af pröfningar, som icke ens synas wilja utesluta erfarenheter, liknande den enkle, men hjältemodige bonden Paawos förtwiflade kamp mot hunger och nöd. Den odlingsbara grund, på hwilken wårt folk under årtionden bygt, har blifwit rubbad. Wi weta ej hwad som i wår småningom och med kärleksfull omtanke uppförda statliga byggnad skall få stå kwar. Som en liten, undanskymd och obekant nation äro wi hänwisade uteslutande till oss själfwa och framför alt till wåra statsmäns karaktärsfasthet och fosterlandskärlek.
"Land skall med lag byggas", dessa wackra ord ur Uplandslagen finnas djupt inpräglade i wårt rättsmedwetande. När därför en kränkning af det gång på gång inträffar, så är wäl detta den swåraste pröfning, som kan drabba den undersåtliga wördnaden och trofastheten. Dessa egenskaper ha dock alltid utmärkt det finska folket och skola wäl också framdeles göra det. Tung och nedstämmande är emellertid erfarenheten, att den gamle landshöfdingens modiga och behjärtade sinnelag icke synes ha gått i arf till många af wåra uppsatte män.
Då nu till på köpet nöden hotar att blifwa och redan flerställes blifwit en fruktanswärd gäst hos oss, är det swårt att med glad förtröstan se tiden an. Men när man känner, att missmodet är det första steget till likgiltighet och slapphet och då man ju dock samtidigt kan dröja äfwen wid företeelser af lyckligare art, såsom t. ex. språkstridens fortgående tendens att aftaga folkupplysningsarbetets glädjande framgångar särskildt på folkhögskolans område, lantdagens fasta uppträdande i flere af de på dagordningen stående politiska frågorna o. s. w., när man således erfar, att det ännu finnes urskiljning och lifskraft hos det stora flertalet af wårt folk, då måste man ju för wår framtids skull hoppas, att nedslagenheten ej skall winna någon terräng. Må wi fast hällre söka widmakthålla wår starka och dådkraftiga förtröstan så länge som möjligt.
I sådan afsikt tillönska wi wåra läsare - ett godt nytt år.
Hangö krymper igen
Enligt Statistikcentralens preliminära uppgifter har det gångna året fört med sig fler invånare för Ingå, Karis, Kyrkslätt, Lojo, Pojo och Sjundeå. I Hangö och Ekenäs har invånarantalet däremot minskat.
På stadshuset i Hangö suckar som vanligt kanslichef Jukka-Pekka Halme lätt då han hör de preliminära siffrorna för Hangös del; -53 personer. I och för sig inte överraskande, siffrorna har varit rätt likadana de senaste åren.
På 80-talet hade Hangö ännu en befolkning på 12,000 personer, nu ligger vi under 10 000. Sett till mängden arbetsplatser tycker Halme att en femsiffrig befolkningsmängd borde vara en realistisk målsättning. En faktor som dock påverkar är att lediga Hangöfastigheter ofta köps upp som andra bostad av icke-ortsbor. Dessutom råder brist på hyreslägenheter.
– Vi har ett nytt stadsfullmäktige och småningom en ny stadsdirektör. Det är en bra tid för att göra upp nya strategier, anser Halme, som själv är en av de som sökt tjänsten som ny stadsdirektör.
På stadshuset i Hangö suckar som vanligt kanslichef Jukka-Pekka Halme lätt då han hör de preliminära siffrorna för Hangös del; -53 personer. I och för sig inte överraskande, siffrorna har varit rätt likadana de senaste åren.
På 80-talet hade Hangö ännu en befolkning på 12,000 personer, nu ligger vi under 10 000. Sett till mängden arbetsplatser tycker Halme att en femsiffrig befolkningsmängd borde vara en realistisk målsättning. En faktor som dock påverkar är att lediga Hangöfastigheter ofta köps upp som andra bostad av icke-ortsbor. Dessutom råder brist på hyreslägenheter.
– Vi har ett nytt stadsfullmäktige och småningom en ny stadsdirektör. Det är en bra tid för att göra upp nya strategier, anser Halme, som själv är en av de som sökt tjänsten som ny stadsdirektör.
tisdag 30 december 2008
Ingen ersättning
Tekniska nämnden har förkastat en bilägares krav på ersättning för att bilen skadats när den kört i gropar på Kapellhamnsvägen.
Skadeståndskravet hade därförinnan avfärdats av stadsingenjören.
Bilägaren yrkade på 658 euro i skadestånd för förstörda stötdämpare på bilen, en Opel Cabriolet från 1994.
Skadeståndskravet framställs i en livfullt beskriven skrivelse där bilägaren återger händelserna från augusti i år.
Han hade då i mörker och regn kört först i en cirka 15 centimeter djup grop och därefter i en annan, på sin färd längs Kapellhamnen mot Hangö norra. Inga varningsmärken hade enligt bilisten utsatts, trots att vägytan förstörts i samband med staden arbeten.
Bakdäcket sprang läck, vänstra framstötdäparen gick sönder liksom den inre stänkskärmen.
Känslan i fordonet beskrivs nu som att köra traktor på en motorväg med någon borrande i en höghuslägenhet.
Jag har stor förståelse för problemen Tekniska sidan i staden har med att få pengarna att räcka till för att fylla alla hål och gropar. Men kunda man åtminstone sluta med att gräva nya?
Skadeståndskravet hade därförinnan avfärdats av stadsingenjören.
Bilägaren yrkade på 658 euro i skadestånd för förstörda stötdämpare på bilen, en Opel Cabriolet från 1994.
Skadeståndskravet framställs i en livfullt beskriven skrivelse där bilägaren återger händelserna från augusti i år.
Han hade då i mörker och regn kört först i en cirka 15 centimeter djup grop och därefter i en annan, på sin färd längs Kapellhamnen mot Hangö norra. Inga varningsmärken hade enligt bilisten utsatts, trots att vägytan förstörts i samband med staden arbeten.
Bakdäcket sprang läck, vänstra framstötdäparen gick sönder liksom den inre stänkskärmen.
Känslan i fordonet beskrivs nu som att köra traktor på en motorväg med någon borrande i en höghuslägenhet.
Jag har stor förståelse för problemen Tekniska sidan i staden har med att få pengarna att räcka till för att fylla alla hål och gropar. Men kunda man åtminstone sluta med att gräva nya?
Ny matservering
I tidningen Hangö från den 30.12.1937 kan vi läsa om etableringen av ett nytt företag:
Ny matservering och café
I gården Gengatan 6 har i dagarna öppnats ny matservering och café under firmanamnet "Hangö matsalar och café". Innehavare av det nya matstället är fru Söderholm, vars namn borgar för smaklig och god föda. Fru Söderholm har under nio års tid varit föreståndarinna för kosthållet å stadens isbrytare och dessutom flera somrar öppenhållit matsal för sommargäster i Lappvik. Hon har därunder gjort sig allmänt värderad och omtyckt. I den nu öppnade matsalen stå tre smakfullt inredda rum till gästernas förfogande. Utom frukostar och middagar serveras kaffe.
Ny matservering och café
I gården Gengatan 6 har i dagarna öppnats ny matservering och café under firmanamnet "Hangö matsalar och café". Innehavare av det nya matstället är fru Söderholm, vars namn borgar för smaklig och god föda. Fru Söderholm har under nio års tid varit föreståndarinna för kosthållet å stadens isbrytare och dessutom flera somrar öppenhållit matsal för sommargäster i Lappvik. Hon har därunder gjort sig allmänt värderad och omtyckt. I den nu öppnade matsalen stå tre smakfullt inredda rum till gästernas förfogande. Utom frukostar och middagar serveras kaffe.
måndag 29 december 2008
Smånotiser från Hangö
Åbo Tidningar nr 102, den 29.12.1847:
- Eng. briggen Emma, Kapt. Matson, fr. St. Petersburg t. Hull, med talg, lin, etc., har, enl. berättelse från Ekenäs af d. 27 Nov., strandat nära Hangö. Twå man af besättningen hafwa drunknat; Kapten och 6 man äro bergade; äfwen lasten hoppas man kunna berga.
Åbo Underrättelser nr 154, den 29.12.1868:
- Hangö-banan. I H. D. för d. 24 läses: "Denna fråga har numera skridit så långt, att i går ansökan inlemnats till k. senaten om konsession för byggande af jernwäg till Hangö-udd. Engelska majoren Nitson, som anhållit om koncessionen, står i sådant afseende i förening med kapitalister i England och Petersburg. - Någon räntegaranti lärer icke owilkorligen påyrkas.
I sammanhang förtjänar nämnas, att, enl. underrättelser från Petersburg, utsigterna för Baltischportsbanans realiserande skola wara något förmörkade samt att panic skall råda bland tecknarene i aktier i detta företag.
Finlands Allmänna Tidning nr 302, den 29.12.1876:
- Vinterkommunikationen mellan Hangö och Sverige torde man få betrakta såsom för denna vinter afstannad. Bolagets verkställande direktör skall emellertid i dessa dagar afresa till utlandet för att träffa aftal om byggande af en särskildt för vinterbehof utrustad ångbåt, så att man kan hysa förhoppning om denna samfärdsels regelbundna upprätthållande nästa vinter.
Vestra Nyland nr 52, den 29.12.1882:
- Trettondagen anställes en danssoiré å Hôtel Hangö kl. 8. e. m. Musiken utföres såväl af hornorkestern som på piano.
- Eng. briggen Emma, Kapt. Matson, fr. St. Petersburg t. Hull, med talg, lin, etc., har, enl. berättelse från Ekenäs af d. 27 Nov., strandat nära Hangö. Twå man af besättningen hafwa drunknat; Kapten och 6 man äro bergade; äfwen lasten hoppas man kunna berga.
Åbo Underrättelser nr 154, den 29.12.1868:
- Hangö-banan. I H. D. för d. 24 läses: "Denna fråga har numera skridit så långt, att i går ansökan inlemnats till k. senaten om konsession för byggande af jernwäg till Hangö-udd. Engelska majoren Nitson, som anhållit om koncessionen, står i sådant afseende i förening med kapitalister i England och Petersburg. - Någon räntegaranti lärer icke owilkorligen påyrkas.
I sammanhang förtjänar nämnas, att, enl. underrättelser från Petersburg, utsigterna för Baltischportsbanans realiserande skola wara något förmörkade samt att panic skall råda bland tecknarene i aktier i detta företag.
Finlands Allmänna Tidning nr 302, den 29.12.1876:
- Vinterkommunikationen mellan Hangö och Sverige torde man få betrakta såsom för denna vinter afstannad. Bolagets verkställande direktör skall emellertid i dessa dagar afresa till utlandet för att träffa aftal om byggande af en särskildt för vinterbehof utrustad ångbåt, så att man kan hysa förhoppning om denna samfärdsels regelbundna upprätthållande nästa vinter.
Vestra Nyland nr 52, den 29.12.1882:
- Trettondagen anställes en danssoiré å Hôtel Hangö kl. 8. e. m. Musiken utföres såväl af hornorkestern som på piano.
Hangö uncca ska flytta?
Ungdomsgården i Hangö borde flytta, anser ungdomsledare Jorma Nousiainen.
"Unccan", som har verkat i de nuvarande utrymmena på Kadermogatan (bilden) sedan 1960-talet, är för litet, för gammalt, felplacerat och för finskspråkigt. Allt enligt Nousiainen.
Jaana Karlsson, som arbetat några timmar i veckan sedan september, håller med.
De nya utrymmen han är ute efter, finns i det så kallade HYL*-huset, där nu bl.a. olika konstnärsgrupper verkar.
- Där skulle vi få större utrymmen, just nu har vi bara ett stort rum. Och i klassrummen kunde man placera pingisborden och biljardbordet skilt. Större musikutrymmen och en scen att uppträda på finns där också möjlighet till, säger Nousiainen.
Just nu besöks ungdomsgården av omkring 40 personer i dygnet.
*jag har för mig att HYL står för Hangon Yläaste ja Lukio. Det vill säga de finskspråkigas högstadium och gymnasium.
"Unccan", som har verkat i de nuvarande utrymmena på Kadermogatan (bilden) sedan 1960-talet, är för litet, för gammalt, felplacerat och för finskspråkigt. Allt enligt Nousiainen.Jaana Karlsson, som arbetat några timmar i veckan sedan september, håller med.
De nya utrymmen han är ute efter, finns i det så kallade HYL*-huset, där nu bl.a. olika konstnärsgrupper verkar.
- Där skulle vi få större utrymmen, just nu har vi bara ett stort rum. Och i klassrummen kunde man placera pingisborden och biljardbordet skilt. Större musikutrymmen och en scen att uppträda på finns där också möjlighet till, säger Nousiainen.
Just nu besöks ungdomsgården av omkring 40 personer i dygnet.
*jag har för mig att HYL står för Hangon Yläaste ja Lukio. Det vill säga de finskspråkigas högstadium och gymnasium.
söndag 28 december 2008
Julhelgens Chicago News
- En 19 årig yngling blåste 2.62 promille i centrum av Hangö klockan 3 på natten mellan onsdag och torsdag, julaftonsnatten. Med i bilen fanns förutom chauffören bilens 19-årige ägare och fem andra berusade unga. Förutom chauffören har således bilägaren åtal att vänta.
- Ett stöldförsök ägde rum i glasskiosken på Boulevarden. Den okände gärningsmannen bröt sig in, men fann ingenting att stjäla.
- Tidigt på fredagmorgon utsattes K-hallen för ett inbrott. Ett fönster mot Esplanaden krossades och en försäljningsställning för cigaretter bröts upp. I bytet ingick också öl.
- Ett rattfylleri uppdagades på fredagkväll halv nio på Glasbruksgatan. En 27-årig Pargas-bo körde en traktor med grävskopa i 2,38 promilles fylla. Han misstänks dessutom för olaga bruk av fordonet och för att ha kört utan körrätt. Maskinen hade han olovligt lånat från sin arbetsplats.
- På fredagkväll tyckte någon tydligen att det brann på TB vid bron, för där hade man tömt en pulversläckare i ett till cafét tillhörande tält.
-Ett fall av misshandel inträffade på julannandag då en hangöman slogs ner utanför en restaurang vid Hamngatan. Mannen for själv till sjukhus för skador i vristen och ett spräckt blodkärl i ögat. Mannen var ordentligt berusad, och har för polisen berättat olika versioner av hur många förövarna var.
- Samma natt behövde någon julgransbelysningen från granarna vid Centralskolan. Någon, eventuellt samma personer, tyckte inte heller om julgransbelysningen vid torget. Där slet man sönder elkablarna för att få den mörk.
- På lördagsnatten strax före klockan 3 söndrade någon ett skyltfönster i Tiimari på Nycandergatan.
- Strax före midnatt på lördag var det igen dags för K-hallen att ha inbrott. Denna gång blev bytet uteslutande öl, och de tre personer som förövade dådet blev sedda.
- Samtidigt med det förra, bröt sig någon in på Lappvik TB och for iväg med tobaksvaror.
- Ett stöldförsök ägde rum i glasskiosken på Boulevarden. Den okände gärningsmannen bröt sig in, men fann ingenting att stjäla.
- Tidigt på fredagmorgon utsattes K-hallen för ett inbrott. Ett fönster mot Esplanaden krossades och en försäljningsställning för cigaretter bröts upp. I bytet ingick också öl.
- Ett rattfylleri uppdagades på fredagkväll halv nio på Glasbruksgatan. En 27-årig Pargas-bo körde en traktor med grävskopa i 2,38 promilles fylla. Han misstänks dessutom för olaga bruk av fordonet och för att ha kört utan körrätt. Maskinen hade han olovligt lånat från sin arbetsplats.
- På fredagkväll tyckte någon tydligen att det brann på TB vid bron, för där hade man tömt en pulversläckare i ett till cafét tillhörande tält.
-Ett fall av misshandel inträffade på julannandag då en hangöman slogs ner utanför en restaurang vid Hamngatan. Mannen for själv till sjukhus för skador i vristen och ett spräckt blodkärl i ögat. Mannen var ordentligt berusad, och har för polisen berättat olika versioner av hur många förövarna var.
- Samma natt behövde någon julgransbelysningen från granarna vid Centralskolan. Någon, eventuellt samma personer, tyckte inte heller om julgransbelysningen vid torget. Där slet man sönder elkablarna för att få den mörk.
- På lördagsnatten strax före klockan 3 söndrade någon ett skyltfönster i Tiimari på Nycandergatan.
- Strax före midnatt på lördag var det igen dags för K-hallen att ha inbrott. Denna gång blev bytet uteslutande öl, och de tre personer som förövade dådet blev sedda.
- Samtidigt med det förra, bröt sig någon in på Lappvik TB och for iväg med tobaksvaror.
Gymnastiklokal för Badhuset
I tidningen Hangö den 28.12.1893 kan vi läsa om hur det redan då diskuterades stadens andel i "simhallsfrågan"
Frågan angående gymnastiklokal för badhusets behof.
För några månader tillbaka inlämnades som bekant till stadsfullmäktige härstädes af Hangö Badanstalts Aktiebolags direktion en skrifvelse, däruti föreslogs, att stafen för badhusets räkning måtte låta uppföra en nödig ansedd, tidsenlig gymnastiklokal. Då ärendet inom fullmäktige föredrogs, gjorde sig olika åsikter gällande och man beslöt öfverlämna frågan i och för vidare utredning till en 5-manna-komité, samt gick dessutom i författning om inkallande af förstärkta fullmäktige för frågans slutliga afgörande.
Då ärendet antagligen inom kort kommer att återupptagas till behandling, kan det kanske icke vara ur vägen att här nedan i största korthet egna den nu på dagordningen bragta byggnadsfrågan någon uppmärksamhet.
Då man i början af år 1878 beslöt sig för att här anlägga en badanstalt, är det antagligt att man beträffande företagets rentabilitet hade på detsamma stält större förhoppningar, än hvad det värkliga resultatet sedermera haft att uppvisa. Visserligen måste det medgifvas att badinrättningen i viss grad bidragit till stadens förkofran och utveckling, men det kan å andra sidan icke häller förnekas, att kommunen på denna inrättning nedlagt en för våra förhållanden ansenlig penningesumma. Ehuru vi ej lyckats erhålla uppgift på fullt exakta siffror, känna vi dock med säkerhet till, att under de 11 år, d. v. s. från år 1878, då arbetet med badhusets uppförande påbegyntes, intill år 1889, då anstalten öfvergick till de nuvarande innehafvarena, kommunen på detsamma uppoffrat minst 100,000 mk, utan att på detta kapital någonsin ha erhållit ens den ringaste ränta. Häraf framgår således att badinrättningen i detta hänseende varit för staden ett improduktivt företag, men å andra sidan måste, såsom redan nämdes, medges, att inrättningen i särskilda afseenden indirekt medvärkat till det allmänna bästa, ehuru det dock altid torde bli svårt att afgöra i huru hög grad detta senare omnämda sakförhållande värkat på välståndets höjande. Så mycket har man dock klart för sig att det stora flertalet skattskyldige af kommunens medlemmar icke i någon nämvärd grad haft en sin anpart i badhusets anläggning och underhåll motsvarande fördel af inrättningens tillvaro. De som skördat och fortfarande skördar den största nyttan af badgästerna äro villaegarena i badhusparken samt stadens köpmän och möjligen ett fåtal gårdsegare.
Därför måste man, då det nu åter är fråga om att från kommunens sida komma fram med 20 à 25,000 mk:s anslag för redan nämda badinrättnings behof, taga största möjliga hänsyn till den vinst eller förlust som den kommunala samfundskroppen i sin helhet kan hafva af att bifalla eller afstyrka den gjorda anhållan.
Oss synes det, som om den summa hvarom det nu är fråga, åtminstone för långa tider framåt blefve ett dödt kapital för staden och anse dessutom de vilkor badhusdirektionen erbjuder kommunen - i den händelse gymnastikbyggnaden genom stadens försorg komme till stånd - vara altför obetydliga jämförda med den risk att förlora på saken som staden ikläder sig ifall den aksepterar det framlagda förslaget. Det vore kanske därför försiktigare att söka intressera villaegarena i badhusparken att gemensamt med badhusbolaget och staden söka realisera byggnadsföretaget, ty härigenom blefve en eventuell förlust lättare att bära å ömse sidor. Under nuvarande omständigheter då stadens finansiella ställning är synnerligen svag, anse vi det i hög grad än under motsatta förhållanden vara hvar och ens skyldighet att så godt sig göra låter söka hindra nedsättandet af större belopp allmänna medel uti improduktiva företag, och detta så mycket mer, som kommunen med det allra första äfven blir tvungen att uppföra ny hus för såväl folkskolorna som Hangö samskola.
Frågan angående gymnastiklokal för badhusets behof.
För några månader tillbaka inlämnades som bekant till stadsfullmäktige härstädes af Hangö Badanstalts Aktiebolags direktion en skrifvelse, däruti föreslogs, att stafen för badhusets räkning måtte låta uppföra en nödig ansedd, tidsenlig gymnastiklokal. Då ärendet inom fullmäktige föredrogs, gjorde sig olika åsikter gällande och man beslöt öfverlämna frågan i och för vidare utredning till en 5-manna-komité, samt gick dessutom i författning om inkallande af förstärkta fullmäktige för frågans slutliga afgörande.
Då ärendet antagligen inom kort kommer att återupptagas till behandling, kan det kanske icke vara ur vägen att här nedan i största korthet egna den nu på dagordningen bragta byggnadsfrågan någon uppmärksamhet.
Då man i början af år 1878 beslöt sig för att här anlägga en badanstalt, är det antagligt att man beträffande företagets rentabilitet hade på detsamma stält större förhoppningar, än hvad det värkliga resultatet sedermera haft att uppvisa. Visserligen måste det medgifvas att badinrättningen i viss grad bidragit till stadens förkofran och utveckling, men det kan å andra sidan icke häller förnekas, att kommunen på denna inrättning nedlagt en för våra förhållanden ansenlig penningesumma. Ehuru vi ej lyckats erhålla uppgift på fullt exakta siffror, känna vi dock med säkerhet till, att under de 11 år, d. v. s. från år 1878, då arbetet med badhusets uppförande påbegyntes, intill år 1889, då anstalten öfvergick till de nuvarande innehafvarena, kommunen på detsamma uppoffrat minst 100,000 mk, utan att på detta kapital någonsin ha erhållit ens den ringaste ränta. Häraf framgår således att badinrättningen i detta hänseende varit för staden ett improduktivt företag, men å andra sidan måste, såsom redan nämdes, medges, att inrättningen i särskilda afseenden indirekt medvärkat till det allmänna bästa, ehuru det dock altid torde bli svårt att afgöra i huru hög grad detta senare omnämda sakförhållande värkat på välståndets höjande. Så mycket har man dock klart för sig att det stora flertalet skattskyldige af kommunens medlemmar icke i någon nämvärd grad haft en sin anpart i badhusets anläggning och underhåll motsvarande fördel af inrättningens tillvaro. De som skördat och fortfarande skördar den största nyttan af badgästerna äro villaegarena i badhusparken samt stadens köpmän och möjligen ett fåtal gårdsegare.
Därför måste man, då det nu åter är fråga om att från kommunens sida komma fram med 20 à 25,000 mk:s anslag för redan nämda badinrättnings behof, taga största möjliga hänsyn till den vinst eller förlust som den kommunala samfundskroppen i sin helhet kan hafva af att bifalla eller afstyrka den gjorda anhållan.
Oss synes det, som om den summa hvarom det nu är fråga, åtminstone för långa tider framåt blefve ett dödt kapital för staden och anse dessutom de vilkor badhusdirektionen erbjuder kommunen - i den händelse gymnastikbyggnaden genom stadens försorg komme till stånd - vara altför obetydliga jämförda med den risk att förlora på saken som staden ikläder sig ifall den aksepterar det framlagda förslaget. Det vore kanske därför försiktigare att söka intressera villaegarena i badhusparken att gemensamt med badhusbolaget och staden söka realisera byggnadsföretaget, ty härigenom blefve en eventuell förlust lättare att bära å ömse sidor. Under nuvarande omständigheter då stadens finansiella ställning är synnerligen svag, anse vi det i hög grad än under motsatta förhållanden vara hvar och ens skyldighet att så godt sig göra låter söka hindra nedsättandet af större belopp allmänna medel uti improduktiva företag, och detta så mycket mer, som kommunen med det allra första äfven blir tvungen att uppföra ny hus för såväl folkskolorna som Hangö samskola.
Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar
Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här.
Det säger Fredrik von Limburg-Stirum, ordförande i Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse som beslutat att instifta ett årligen återkommande penningpris på till en början 10 000 euro som ska sporra till hållbara lösningar och aktiva årgärder för miljöns bästa i Västnyland.
– Det är ungefär ett år sedan vi började prata om det, säger von Limburg-Stirum.
von Limburg-Stirum driver Koskis gård och har där specialiserat sig på biologisk mångfald och landskapsvård. Han är också ombudsman för Natur- och viltvårdsstiftelsen och jobbar därför nationellt med miljörelaterade frågor.
– Kanske är det därför jag fick idén till priset, funderar han.
”Något i tiden”
Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelses ursprungliga ändamål är att understöda diakoniverksamheten i Pojo och att ekonomiskt stöda ett par studerande per år. Utvecklingen av stiftelsens tillgångar har ändå gjort det möjligt för stiftelsen att understöda hundratals västnyländska studerande per år. Men stiftelsen kan också understöda annan välgörande verksamhet.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här, säger von Limburg-Stirum
Att samarbetspartnern kom att bli tidningen Västra Nyland är inte speciellt långsökt.
– Vårt verksamhetsområde är västra Nyland. Vi tänkte att tidningen eventuellt kunde ha intresse av att vara med så vi kontaktade Tommy Westerlund, säger von Limburg-Stirum
VN:s chefredaktör tände på idén direkt.
– Det är en utmärkt idé. Miljön är otroligt viktig här i våra känsliga kusttrakter. Vi har orsak att uppmuntra aktörerna här att tänka på miljön, säger Westerlund som hoppas att också kommunerna får upp ögonen för miljön.
– De har inte prioriterat miljön så högt som de borde i dagens läge.
Livsverk eller innovation
Westerlund sitter i egenskap av tidningens representant tillsammans med bl.a. von Limburg-Stirum i den arbetsgrupp som funderat på kriterierna till priset och på eventuella kandidater. Priset delas ut på basen av vad gruppen kommit fram till. Den tillsatta gruppen är rätt långt hunnen med valet av pristagare som offentliggörs i mitten av januari.
– Priset tilldelas en person, en grupp, en organisation, ett företag eller en sammanslutning på området Hangö-Sjundeå som gjort en märkbar insats för miljön, förklarar Westerlund.
– Vi försöker scanna fältet brett, säger von Limburg-Stirum.
Priset ska sporra till hållbara lösningar och aktiva lösningar för miljöns bästa.
– Den indirekta nyttan är att andra sporras att ta efter sådant som uppmärksammats genom priset, säger von Limburg-Stirum.
– Händer det något utöver det vanliga under året ligger det nära till hands att vi vill belöna det. Men priset kan lika gärna delas ut för ett livsverk eller en innovation, menar han.
”Framförallt en ära”
Summan på hela 10 000 euro är inte vardagsmat i våra trakter.
– Priset är framför allt en ära. Men en märkbar summa fungerar som en morot och som en belöning för någon som varit föregångare.
En ekonomisk kris har målats upp och blivit verklighet. I den finns det farhågor om att miljöfrågor hamnar i skymundan. Är de farhågorna befogade?
– Jag tror nog att det tyvärr i vissa fall kan gå så. Ett företag i knipa tänker kortsiktigt. Å andra sidan är miljöfrågor otroligt mycket på tapeten. Om man från lilla Västnyland kan dra paralleller till presidentvalet i USA så kan man se att det finns en politisk vilja att ta itu med frågan. I bästa fall kan krisen leda till att det byggs upp en helt ny ekonomi med nya energikällor. Framtidens företag är de som förstår att bygga upp en hållbar bas.
KRISTOFFER NÖJD
Västra Nyland
Publicerad 27.12.2008 17:33 på tidningen Västra Nylands nätbilaga.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här.
Det säger Fredrik von Limburg-Stirum, ordförande i Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse som beslutat att instifta ett årligen återkommande penningpris på till en början 10 000 euro som ska sporra till hållbara lösningar och aktiva årgärder för miljöns bästa i Västnyland.
– Det är ungefär ett år sedan vi började prata om det, säger von Limburg-Stirum.
von Limburg-Stirum driver Koskis gård och har där specialiserat sig på biologisk mångfald och landskapsvård. Han är också ombudsman för Natur- och viltvårdsstiftelsen och jobbar därför nationellt med miljörelaterade frågor.
– Kanske är det därför jag fick idén till priset, funderar han.
”Något i tiden”
Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelses ursprungliga ändamål är att understöda diakoniverksamheten i Pojo och att ekonomiskt stöda ett par studerande per år. Utvecklingen av stiftelsens tillgångar har ändå gjort det möjligt för stiftelsen att understöda hundratals västnyländska studerande per år. Men stiftelsen kan också understöda annan välgörande verksamhet.
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här, säger von Limburg-Stirum
Att samarbetspartnern kom att bli tidningen Västra Nyland är inte speciellt långsökt.
– Vårt verksamhetsområde är västra Nyland. Vi tänkte att tidningen eventuellt kunde ha intresse av att vara med så vi kontaktade Tommy Westerlund, säger von Limburg-Stirum
VN:s chefredaktör tände på idén direkt.
– Det är en utmärkt idé. Miljön är otroligt viktig här i våra känsliga kusttrakter. Vi har orsak att uppmuntra aktörerna här att tänka på miljön, säger Westerlund som hoppas att också kommunerna får upp ögonen för miljön.
– De har inte prioriterat miljön så högt som de borde i dagens läge.
Livsverk eller innovation
Westerlund sitter i egenskap av tidningens representant tillsammans med bl.a. von Limburg-Stirum i den arbetsgrupp som funderat på kriterierna till priset och på eventuella kandidater. Priset delas ut på basen av vad gruppen kommit fram till. Den tillsatta gruppen är rätt långt hunnen med valet av pristagare som offentliggörs i mitten av januari.
– Priset tilldelas en person, en grupp, en organisation, ett företag eller en sammanslutning på området Hangö-Sjundeå som gjort en märkbar insats för miljön, förklarar Westerlund.
– Vi försöker scanna fältet brett, säger von Limburg-Stirum.
Priset ska sporra till hållbara lösningar och aktiva lösningar för miljöns bästa.
– Den indirekta nyttan är att andra sporras att ta efter sådant som uppmärksammats genom priset, säger von Limburg-Stirum.
– Händer det något utöver det vanliga under året ligger det nära till hands att vi vill belöna det. Men priset kan lika gärna delas ut för ett livsverk eller en innovation, menar han.
”Framförallt en ära”
Summan på hela 10 000 euro är inte vardagsmat i våra trakter.
– Priset är framför allt en ära. Men en märkbar summa fungerar som en morot och som en belöning för någon som varit föregångare.
En ekonomisk kris har målats upp och blivit verklighet. I den finns det farhågor om att miljöfrågor hamnar i skymundan. Är de farhågorna befogade?
– Jag tror nog att det tyvärr i vissa fall kan gå så. Ett företag i knipa tänker kortsiktigt. Å andra sidan är miljöfrågor otroligt mycket på tapeten. Om man från lilla Västnyland kan dra paralleller till presidentvalet i USA så kan man se att det finns en politisk vilja att ta itu med frågan. I bästa fall kan krisen leda till att det byggs upp en helt ny ekonomi med nya energikällor. Framtidens företag är de som förstår att bygga upp en hållbar bas.
KRISTOFFER NÖJD
Västra Nyland
Publicerad 27.12.2008 17:33 på tidningen Västra Nylands nätbilaga.
lördag 27 december 2008
Hangö hamnfråga
I tidningen Hangö läser vi den 27.12.1900 följande utdrag ur tidningen Teknikern:
Ett nytt uppslag i Hangö hamnfråga. (Ur "Teknikern")
En fråga af mycket stor ekonomisk bärvidd icke allenast för Hangö stad, utan äfven för hela Finland är byggandet af en bäkväm och rymlig vinterhamn vid nämnda stad. För närvarande ligga under pröfning tvenne förslag, det ena uppgjordt af öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, den andra af baning. Boehm. Det förra afser att förlänga den n. v. molon öfver djupt vatten till Högholmen och såväl där som å molon bygga diverse magasin och en rangeringsbangård, samt genom muddring och sprängning under vatten utvidga hamnbassängen omkring Notholmen och förse denna sålunda vunna bassin med kajer å norra stranden. Det senare förslaget går ut på att förlänga den n. v. molon endast med en vågbrytare och från östra stranden bygga en kaj till Notholmen, hvarinvid magasinen m. m. skulle placeras.
Hvardera af dessa förslag ha gemensamt: a) att bibehålla hamnen å dess nuvarande plats samt att ej ändra förut utförda arrangement, äfven när dessa äro opraktiska (t. ex. gamla molons bibehållande i dess gamla höjd och bredd, tullmagasinets kvarstående o. s. v.) med olämpliga spåranordningar och b) att utföra arbetena hufvudsakligast i hafvets djup.
Då det otvifvelaktigt blir billigare att arbeta på det torra än under vatten frågas "hvarför har intet förslag uppgjorts att bygga Hangö vinterhamn sålunda, att kajmurarna bygdes å fast mark som vanliga fundamenter i grafvar, som kunde hållas torra, hvarefter medelst maskiner jorde ur de afsedda bassinerna skulle undanskaffas och vattnet insläppas, då hamnen vore färdig". Att sålunda bygga en hamn är betydligt billigare än att utföra den på i vårt land brukligt sätt, i djupt och oroligt vatten.
Betraktar man nu terrängen invid Hangö så synes att möjligheter för utvidgandet af den n. v. hamnen inåt land förefinnas: a) öster om tullmagasinet och b) öster om ryska begrafningsplatsen, ett godt stycke inåt land. Detta vore dock ett palliativ, som ej kan tillrådas, ty spåranordningarna blifva här svåra. Frångås gamla hamnen som vinter- och exporthamn och bibehålles den endast som hamn för sommarbåtarna och stadshamn, så finnes invid Hangö plats med utmärkt läge för anläggning af en bekväm hamn. Marken här synes bestå af grus, är tämligen plan och i kajhöjd öfver vattenytan.
Skulle här en kanal i riktning af hufvudinloppsfarleden dragas genom näset, samt därifrån i trubbig vinkel tvänne 90 till 110 m. breda och t.ex 300 m. långa bassiner med 7 m. vattendjup föras i östlig riktning samt å kvarstående mark magasiner och spår byggas, så vunnes en ypperlig hamn utan förskräckande kostnader, och durabelt utförd. I västlig riktning mot kanalen kan lämpligt en reparationsdocka anläggas; till en föreslagen frihamn å Tulludden kunna i framtiden spår ledas öfver en bro i norra änden af kanalen. Vid en dylik anläggning skulle ström och vind i kanalen underlätta isens bortskaffande ur bassinerna samt ut- och inassisterande af isbrytarefartygen underlättas, då sådant skulle ske i farledens riktning. Med egen hjälp bör en vinterbåt kunna reda sig i bassinen och isbrytarens arbete kunde vidtaga först i kanalen och därifrån rakt ut till sjöss. De bägge yttre kajerna äro tillika vågbrytare; den ur bassiner och kanal uttagna jorden skulle användas till bildandet af upplagsplatser; på den naturliga terrängen uppfördes sedan nödiga magasin, kranar, spår o. s. v.
Kostnaderna för detta förslag kunna endast approximativt angifvas, då någon detaljplan och jordpejlingar ej föreligga. Själfva anläggningskostnaden kan (enligt beräkning som förf. anför men som vi här ha utelämnat) anslås till 1,450,000 mk. Om nu härtill lägges 550,000 mk för spår, magasiner, kranar jämte muddring mot farleden och ytterligare 1 miljon för reparationsdockan och oförutsedda utgifter, så blir totalkostnaden 3,000,000 mk. Självfallet variera kostnaderna efter bassinernas dimensioner; här är kajlängden till dem antagen till 1,400 m. För inbesparing kunde vänstra sidan af kanalen förses med träinfattning utan mur, då cirka 200,000 mk vunnes.
Emot den här förordade platsen torde från vissa håll anföras, att den ligger ungefär 2 km från stadens centrum, men detta kommer i en snar framtid ej längre att vara fallet, i det att staden ej kan utvidgas mellan bärgen och nu redan en liflig byggnadsvärksamhet i närheten af den föreslagna platsen pågår och staden altså drager sig hitåt.
Skillnaden i kostnaden för mitt förslag och de förra projekten är så stor, att det helt säkert vore på sin plats att till en början genom sonderingar utröna grundens beskaffenhet på platsen i fråga. Visa sonderingarna ett gynnsamt resultat, synes en fullständig plan med kostnadsförslag för detta alternativ böra utarbetas, och vågar jag hoppas, att den för ärendet tillsatta kommitén skall ingå i pröfning af den af mig framkastade lösningen.
Åbo i november 1900.
H. N(eumann).
Ett nytt uppslag i Hangö hamnfråga. (Ur "Teknikern")
En fråga af mycket stor ekonomisk bärvidd icke allenast för Hangö stad, utan äfven för hela Finland är byggandet af en bäkväm och rymlig vinterhamn vid nämnda stad. För närvarande ligga under pröfning tvenne förslag, det ena uppgjordt af öfverstyrelsen för väg- och vattenbyggnaderna, den andra af baning. Boehm. Det förra afser att förlänga den n. v. molon öfver djupt vatten till Högholmen och såväl där som å molon bygga diverse magasin och en rangeringsbangård, samt genom muddring och sprängning under vatten utvidga hamnbassängen omkring Notholmen och förse denna sålunda vunna bassin med kajer å norra stranden. Det senare förslaget går ut på att förlänga den n. v. molon endast med en vågbrytare och från östra stranden bygga en kaj till Notholmen, hvarinvid magasinen m. m. skulle placeras.
Hvardera af dessa förslag ha gemensamt: a) att bibehålla hamnen å dess nuvarande plats samt att ej ändra förut utförda arrangement, äfven när dessa äro opraktiska (t. ex. gamla molons bibehållande i dess gamla höjd och bredd, tullmagasinets kvarstående o. s. v.) med olämpliga spåranordningar och b) att utföra arbetena hufvudsakligast i hafvets djup.
Då det otvifvelaktigt blir billigare att arbeta på det torra än under vatten frågas "hvarför har intet förslag uppgjorts att bygga Hangö vinterhamn sålunda, att kajmurarna bygdes å fast mark som vanliga fundamenter i grafvar, som kunde hållas torra, hvarefter medelst maskiner jorde ur de afsedda bassinerna skulle undanskaffas och vattnet insläppas, då hamnen vore färdig". Att sålunda bygga en hamn är betydligt billigare än att utföra den på i vårt land brukligt sätt, i djupt och oroligt vatten.
Betraktar man nu terrängen invid Hangö så synes att möjligheter för utvidgandet af den n. v. hamnen inåt land förefinnas: a) öster om tullmagasinet och b) öster om ryska begrafningsplatsen, ett godt stycke inåt land. Detta vore dock ett palliativ, som ej kan tillrådas, ty spåranordningarna blifva här svåra. Frångås gamla hamnen som vinter- och exporthamn och bibehålles den endast som hamn för sommarbåtarna och stadshamn, så finnes invid Hangö plats med utmärkt läge för anläggning af en bekväm hamn. Marken här synes bestå af grus, är tämligen plan och i kajhöjd öfver vattenytan.
Skulle här en kanal i riktning af hufvudinloppsfarleden dragas genom näset, samt därifrån i trubbig vinkel tvänne 90 till 110 m. breda och t.ex 300 m. långa bassiner med 7 m. vattendjup föras i östlig riktning samt å kvarstående mark magasiner och spår byggas, så vunnes en ypperlig hamn utan förskräckande kostnader, och durabelt utförd. I västlig riktning mot kanalen kan lämpligt en reparationsdocka anläggas; till en föreslagen frihamn å Tulludden kunna i framtiden spår ledas öfver en bro i norra änden af kanalen. Vid en dylik anläggning skulle ström och vind i kanalen underlätta isens bortskaffande ur bassinerna samt ut- och inassisterande af isbrytarefartygen underlättas, då sådant skulle ske i farledens riktning. Med egen hjälp bör en vinterbåt kunna reda sig i bassinen och isbrytarens arbete kunde vidtaga först i kanalen och därifrån rakt ut till sjöss. De bägge yttre kajerna äro tillika vågbrytare; den ur bassiner och kanal uttagna jorden skulle användas till bildandet af upplagsplatser; på den naturliga terrängen uppfördes sedan nödiga magasin, kranar, spår o. s. v.
Kostnaderna för detta förslag kunna endast approximativt angifvas, då någon detaljplan och jordpejlingar ej föreligga. Själfva anläggningskostnaden kan (enligt beräkning som förf. anför men som vi här ha utelämnat) anslås till 1,450,000 mk. Om nu härtill lägges 550,000 mk för spår, magasiner, kranar jämte muddring mot farleden och ytterligare 1 miljon för reparationsdockan och oförutsedda utgifter, så blir totalkostnaden 3,000,000 mk. Självfallet variera kostnaderna efter bassinernas dimensioner; här är kajlängden till dem antagen till 1,400 m. För inbesparing kunde vänstra sidan af kanalen förses med träinfattning utan mur, då cirka 200,000 mk vunnes.
Emot den här förordade platsen torde från vissa håll anföras, att den ligger ungefär 2 km från stadens centrum, men detta kommer i en snar framtid ej längre att vara fallet, i det att staden ej kan utvidgas mellan bärgen och nu redan en liflig byggnadsvärksamhet i närheten af den föreslagna platsen pågår och staden altså drager sig hitåt.
Skillnaden i kostnaden för mitt förslag och de förra projekten är så stor, att det helt säkert vore på sin plats att till en början genom sonderingar utröna grundens beskaffenhet på platsen i fråga. Visa sonderingarna ett gynnsamt resultat, synes en fullständig plan med kostnadsförslag för detta alternativ böra utarbetas, och vågar jag hoppas, att den för ärendet tillsatta kommitén skall ingå i pröfning af den af mig framkastade lösningen.
Åbo i november 1900.
H. N(eumann).
fredag 26 december 2008
Från allmänheten
I tidningen Hangö den 26.12.1893 kan vi läsa följande insändare:
Hos redaktionen för Hangö tidning anhålls om plats för följande bemötande:
Rörande orskaken till det af redaktionen i Hangö tidnings senaste nummer med ordet oskick betecknade fall att inwisitationen af ångaren Express först senare på morgonen söndagen den 24 dennes wärkstäldes, få wi endast hänwisa till befälhafwaren å samma ångbåt, i samråd med hwilinwisationen af Express under denna mörka tid blef framskjuten till längre fram på morgonen af det giltiga skäl att icke passagerarene och besättningen, som woro i behof af en nödig och af mången efterlängtad hwila efter en swår och mödosam resa onödigtwis skulle störas genom en opåkallad tidig inwisitation, särskildt å en hälgdag då ingen lossning kommer å fråga.
På Hangö Tullkammares wägnar:
F. v. Haartman
Red. kan, med fästat afseende wid de passagerare, hwilka efter en mödosam resa möjligen önska omedelbart efter ångarens ankomst stiga i land, men genom den nu införda regimen emot sin vilja nödgas kwardröja ombord under ett par tre timmars tid, icke annat än fortfarande hålla på sin i saken uttalade mening.
Hos redaktionen för Hangö tidning anhålls om plats för följande bemötande:
Rörande orskaken till det af redaktionen i Hangö tidnings senaste nummer med ordet oskick betecknade fall att inwisitationen af ångaren Express först senare på morgonen söndagen den 24 dennes wärkstäldes, få wi endast hänwisa till befälhafwaren å samma ångbåt, i samråd med hwilinwisationen af Express under denna mörka tid blef framskjuten till längre fram på morgonen af det giltiga skäl att icke passagerarene och besättningen, som woro i behof af en nödig och af mången efterlängtad hwila efter en swår och mödosam resa onödigtwis skulle störas genom en opåkallad tidig inwisitation, särskildt å en hälgdag då ingen lossning kommer å fråga.
På Hangö Tullkammares wägnar:
F. v. Haartman
Red. kan, med fästat afseende wid de passagerare, hwilka efter en mödosam resa möjligen önska omedelbart efter ångarens ankomst stiga i land, men genom den nu införda regimen emot sin vilja nödgas kwardröja ombord under ett par tre timmars tid, icke annat än fortfarande hålla på sin i saken uttalade mening.
Arbetslöshet
Antalet unga arbetslösa och permitterade ökar i regionen och antalet lediga arbetsplatser minskar.
Anmärkninksvärt är hur arbetslösheten stiger i Hangö. Arbetslösheten i Hangö ligger nu på 6,5 procent. Endast för en månad sedan, i oktober låg arbetslösheten i Hangö på 5,6 procent. Det är en ökning med nästan en procentenhet på en månad.
Det här beror naturligtvis på alla nedskärningar som under den senaste tiden drabbat våra stora arbetsgivare, såsom bilimportörer och hamnen.
Jämförelsetal över arbetslöshetsnivån i de västnyländska kommunerna i november 2008:
Sjundeå 3,3
Lojo 5,2
Ingå 4,2
Karis 6,4
Pojo 6,5
Ekenäs 5,1
Hangö 6,5
Anmärkninksvärt är hur arbetslösheten stiger i Hangö. Arbetslösheten i Hangö ligger nu på 6,5 procent. Endast för en månad sedan, i oktober låg arbetslösheten i Hangö på 5,6 procent. Det är en ökning med nästan en procentenhet på en månad.
Det här beror naturligtvis på alla nedskärningar som under den senaste tiden drabbat våra stora arbetsgivare, såsom bilimportörer och hamnen.
Jämförelsetal över arbetslöshetsnivån i de västnyländska kommunerna i november 2008:
Sjundeå 3,3
Lojo 5,2
Ingå 4,2
Karis 6,4
Pojo 6,5
Ekenäs 5,1
Hangö 6,5
I Hangö har antalet arbetslösa stigit från 275 personer till 317 personer under en månad, från oktober till november.
– Det är nästan en hel procentenhet alltså en markant skillnad, säger Frank-Ole Hägglund som är byråchef på Raseborgs arbetskraftsbyrå.
Orsakerna till det ökade antalet arbetslösa är enligt Hägglund att arbetsförhållandena med olika bilfirmor upphört och antalet inhoppare i hamnen minskat. Arbetskraftsbyrån kommer att vidta åtgärder för att förbättra Hangös situation.
– Vi kommer att lotsa in folk på olika slags utbildningar som kompletterar deras nuvarande utbildning. Vi kommer också att erbjuda lönesubventioner åt arbetsgivare som inte har permitterat sina anställda, säger Hägglund.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
