Valdags!

Hörni ni, Ni.

De av er som nu fortfarande ligger och latar er, inte har för avsikt att rösta, som någon form av halvdiffus "protest", iväg och rösta NU! Vallokalerna är öppna mellan klockan 9 och 20, solen skiner, det finns INGEN orsak att låta bli. Krabbisen kan man gå och bota efteråt.

Jag kommer att vägra att höra på en enda av er järmare under de inkommande fyra åren som inte avgett sin röst i detta val, sen spelar det mindre roll för mig VEM ni röstat på så länge ni gjort det. Obeaktat av om det är på Mumintrollet, eller någon annan SannFinne.

Sofflocksliggarna är som vi alla vet det största partiet i vår stad, med en anhängarprocent på kring 30. Hur vore det om vi fick en ändring på det?

Om inte för någon annan orsak än för att visa att vi kan om vi vill.

IVÄG med er, oss!

Ernst Rolf

Många av de stora har besökt Hangö genom tiderna, ofta innan de blivit så stora att de inte ryms in. Med risk för att låta som en billig kopia av radioprogrammet Kaffekvarnen tar jag här ett exempel på en dylik celebritet, hämtat från tidningen Hangö av den 16 april 1910:

Visafton i Havspaviljongen.

"Var så god och vänta, det är från Åbo". Efter en kort väntan: "Är det redaktören?" - "Ja" "Detta är vissångaren Ernst Rolf. Jag skall sjunga där i Hangö på Societetshuset i lördag och söndag. Direktören kommer nog att lämna in annons, men jag vore mycket tacksam om jag kunde få ett omnämnande även inne i tidningen. Jag är nu här i Åbo. Det blir som sagt lördag och söndag visor och kupletter, en hel del roliga visor, aktuella för dagen".

Genom detta återgivande av samtalet hava vi väl även villfarit önskemålet.

Tekniska direktörer

Tekniska nämndens nästa möte ser vid första ögonkast på föredragningslistan ut att kunna bli ett långt och segslitet sådant, men vis en närmare granskning är det flesta punkterna med säkerhet enbart rutin.

En intressant punkt däremot är saknummer 52, ersättare för tekniska direktören.

För tillfället fungerar stadsingenjör Martti Kerkelä som ersättare för tekniska direktören och ifall också han är frånvarande fungerar huschef Bengt Lindholm som ersättare.

Nu är det tänkt att tekniska nämnden gör ett beslut på att huschefen Bengt Lindholm fungerar som verkchef tills tjänsten som teknisk direktör har besatts och att som hans ersättare fungerar i första hand chefen för vatten- och avloppsverket Kimmo Paakkonen och om också han är borta stadens byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg.

Ingen bristvara på tekniska direktörer här inte, kan man kanske tycka.

Men i sommar då de alla har semester kanske det kunde behövas en fjärde, femte och sjätte ersättare. Så där bara för säkerhets skull. Liksom. Typ.

Fast å andra sidan är väl hela tekniska stängt över sommaren.

I härnad

Nu ser det ut som om det vore hänt. Igen. Plundrarna från fjärran har landstigit, såsom fordom, tanterna springer omkring likt huvudlösa höns och vallar sina borttappade fårskallar till män. Det är vårkänslor i luften, snön smälter och krogarna öppnar sina lyckta dörrar för var och en törstig med slant i fickan.

Park dröjer ännu till nästa torsdag innan säsongen inleds på ett för påsken varande påpassligt sätt, men sakta och säkert börjar stället se ut som sig bör.

Eventuella inbrottstjuvar i härnad göre sig icke besvär; spriten, kassan och cigaretterna saknas fortfarande.

SEB Next Generation - Tennisjuniorer i Hangö

Då man ser på bilderna till vänster kan det kanske vara svårt att tänka sig tennis i Hangö. Men arrangemangen och planeringen är sedan länge i full gång för de flesta sommarevenemangen, liksom även inom tennisen. I anledning av detta evenemang, SEB Junior Grandprix i Hangö, vill promotor Erik Nykopp att jag påminner eventuella tennisjuniorer om tävlingen.


SEB Next Generation är ett projekt vars uppgift är att bereda allt fler juniorer möjligheter att utveckla sitt spel. Projektet startade i Sverige och har sedan spritt sig till Danmark och Norge. Från årets början har även våra finländska juniorer möjlighet att delta.



SEB Junior Grand Prix's fjärde deltävling spelas den 5 - 10 juni i Hangö och deltagare är kring 300 ungdomar i åldersklasserna från 10 till 16 år. Det kan bli ganska livat på pizzabarerna den veckan.

Deltävlingen i Hangö ordnas av Hangö Tennisklubb och som promotor för hela serien fungerar Erik Nykopp.

Utsiktstorn

På YLE västnylands nyhetssida finns en planritning gällande Harkimos kommande hotellprojekt, om någon nu är intresserad. Synd bara att det, åtminstone på min skärm, är så smått.

Jag var säker på att jag skulle ha haft de ritningar över Fabriksudden som staden fick tillgång i ett tidigare skede, men det verkar som om jag tappat bort dem. Det hade varit roligt att jämföra.

Däremot är det någon som har sett planerna över de blivande byggnationerna på Drottningberg och kunnat konstatera att utsiktstornet försvinner. Med ett beslut på uppförandet av ett privat utsiktstorn på Granitgatan som resultat.

Behöver man inte byggnadslov och en massa andra lov för sådant där?


Vänta nu, är inte det där på bakgården till Sten Öhmans Svenska Gården Brankis?

Om så är fallet är fallet helt klart försåvitt ingen faller ner. För visst ska ju ett gammalt brandkårshus ha ett brandtorn.

Isskjutning i Östersjön

Tiden rusar iväg med mig då jag fastnar för att läsa i gamla tidningar. Tyvärr rusar klockan obönhörligt åt andra hållet, så nu är jag sen. Igen.

Det har denna vinter pratats ganska mycket om de isproblem som vintertid kan uppstå på våra nordliga breddgrader. Men forskningen o mrådet är inte så värst gammal, här ett litet exempel på vad jag läst i dag, hämtat från 1891:

Isskjutningen i Östersjön. Då uti facklitteraturen olika åsigter framhållits angående höjden af de klippor, öfwer hwilka isen skjuter i Östersjön, hade den 10 dennes på priwat initiatiw ett sammanträde med af isförhållandena förtrogna män arrangerats I Hangö. De närwarande – bland hwilka märktes sådana “iskarlar” som Murtajas befälhafware kapten G. W. Rein, befälhafwaren å Express A. A. Granroth, fyrmästaren å Bogskärs fyr kapten T. W. Montell samt lotsuppsyningsmannen J. Blomqwist – yttrade sig samstämmigt derhän, att någon isskjutning öfwer klippor, hwilkas höjd öfwerstiger en meter öfwer hafsytan, i synnerhet om stränderna äro branta, ej eger rum.

Isen upptornar sig wid stränderna till wallar af ända upp til 30 fots höjd öfwer wattenytan, hwarwid ända till 42 fots djup under wattenytan obserwerats. Då alla ofwannämnda personer måste tillerkännas en rik erfarenhet uti ifrågawarande sak, måste deras uttalande anses synnerligen tillförlitligt.

Frågans beswarande är af stor praktisk betydelse wid uppförane i den yttre skärgården af fyrtorn, sjömärken m. m. å mindre klippor.

Så nu vet vi det.

Besynnerligt skrivet på HBL

Då jag i går fick söndagens HBL i min hand måste jag erkänna att jag blev en aning förvånad över sättet Hangö beskrivs på. "Hangö i dimma och regn är en tröstlös syn på en måndag förmiddag" skriver Janne Strang. "Infarten till hamnstaden kantas av industrier och plåthallar, och vägarna i centrum ser ut som om de skötts av vägverket i Sovjetunionen".

Nu vet jag inte vad Strang har för erfarenheter av vägverket i Sovjetunionen, men att måndagarna kan kännas tröstlösa har väl de flesta av oss varit med om.

Däremot har jag svårt att förstå att han påstår butikerna vara vinterstängda, det är ju tur att han upptäckt ett öppet Alko.

Då Strang kontaktade mig med en förfrågan om jag ville ställa upp i en intervju gällande det stundande riksdagsvalet kunde jag inte drömma om att han som baktanke hade för avsikt att totalt nedvärdera Hangö och dess invånare. Hade jag misstänkt det hade jag med stor sannolikhet tagit mig från Syndalens reservövning för att ställa mannen mot väggen.

Att herr Strang beskriver Ekenäs som en idyll i motsats till Hangö kan kanske förklara vad han egentligen var ute efter, men det verkar nog som om han totalt slutit sina ögon vad gäller vägförvaltning och plåtskjul i Ekenäsdimman.

Men kanske hans besök i Hangö Alkoholbutik har någonting med saken att göra.

Hård, hårdare, hårdast.

Ovanstående definierar den krabbis jag gått och införskaffat. Helt själv och utan annan nämnvärd hjälp än jag själv. Som de flesta av oss som har lidit av ett dylikt tillstånd vet blir man definitivt inte smartare av att vara så till den milda grad oförståndig att man gör på detta sättet.

Jag är ungefär bra nära så oförstående som man bara kan bli då jag stirrar tomt på stadsfullmäktiges föredragningslista. Jag medger mer än gärna att det är mer än lika bra att låta bli att kommentera en enda av de punkter jag där ser. Mera än så.

Och så sitter jag och stirrar oförstående på saknummer 42 i miljönämndens föredragningslista, den där Hangöudds skärgårdsjaktförening ansöker om ett stöd på 700 euro för att få en kemikalie-WC till Morgonland. Summan man har kunnat ansöka om är 500 euro.

Miljövårdschef Saija Kajala föreslår att bidraget på de furstliga 500 ska ledigförklaras att sökas på nytt, kanske jaktföreningen får sina pengar om de sänker sina anspråk från 700 till 500 euro?

Jag förstår inte, det är ungefär det enda jag är säker på att jag per definition förstår, troligtvis är det någonting jag missar.

Ett blött vårväder

Jonej, nog är jag för gammal för ett liv i skogen, åtminstone i ett sådant väder som nu rått. Det har varit så rått att de enda kryp som krupit omkring kallas kackerlackor, råttorna har för länge sedan lämnat landbacken för att gå ombord på ett torrare skepp.

Fyra dagar i Syndalen fick mig igen en gång att se med annorlunda, mera överseende, ögon på min gamla säng.

Bilderna jag utlovade blev det ingenting av denna gång heller, tyvärr, men kanske de höga herrarna tillåter mig ta bilder en annan gång. Några "smygfotografier" tog en medbroder i nöden med sin telefon, det är möjligt att jag får kopior på dem till ett senare skede.

Men den nya länskommendören, brigadgeneral Nikkilä, tyckte om den så kallade laxsoppan.

Själv tyckte jag den smakade "bata".

Småsvettigt på en söndagkväll

Meningen var att jag i dag på eftermiddagen skulle besöka det politiska spektakel som anordnades på gamla posten, numera Wanha Posten, men jag somnade redan innan jag hann dit. Valdebatt med våra lokala riksdagskandidater, har det varit. Kanske lika bra att jag bommade debatten, jag har ofta svårt med det förhöjda blodtrycket på söndagar.

En annan sak som förhöjer mitt blodtryck, denna söndag, är det faktum att jag från och med i morgon tillbringar den inkommande veckans dagar och nätter i Syndalen. Reservisterna behöver hjälp igen, så man kallar in landskapstrupperna för att få stövlar och mat utdelat.

Men samtidigt som jag lite småjärmar över en övning, som inte heller denna gång är frivillig, måste jag nog medge att det ska bli ganska roligt. Hoppas jag.

Om saker och ting fungerar som de ska, vilket de ju tyvärr så sällan gör, så kan jag återkomma i veckan med bilder från övningen.

På tal om bilder, så vill jag påminna alla släkt- och lokalhistoriska forskningsvänner om tillfället i forskarutrymmet på Långgatan i morgon kväll då Bengt Wikström visar en del av sin samling på gamla Hangöbilder.

Väl värt en stund av måndagskvällen.

Jonej, mera lediga arbetsplatser

Jaha, då var det färdigskämtat för ett år framåt igen, sägs det. Ett av de bättre aprilskämten i vår omnejd var nog i alla fall det initiativ som tidningen Västra Nyland tog, då man flyttade flygfältet från Hangö till Ingå. Inte tror jag att vår Kavander går med på någonting sådant, inte.

Nog för att man kan hitta tokroligheter i vår stad året om, helt utan att behöva skämta om det. Det faller sig naturligt, verkar det ofta som, helt utan att man behöver dra till med osanningar.

Social- och familjeservicecentralchefen Veli-Jukka Ponkala har den 15.3.2011 sagt upp sitt tjänsteförhållande, så att han slutar den 15.5.2011, läser jag på stadsstyrelsens föredragningslista.

Inte för att jag vet vem det är, inte heller har jag någon aning om vad en sådan chef gör, inte heller kan jag påstå att jag kommer att sakna honom, men det blir på detta sätt ytterligare en chefspost lediganslagen i staden. Och lediga arbetsplatser är det bra att ha. För statistiken.

Listan på lediganslagna chefsposter i staden blir bara längre och längre.

Jag har en god bekant som visste berätta att orsaken till vår chefsflykt går att söka i det faktum att våra tjänstemän är "rädda för att få felet för att det går åt helvete för Hangö". Samma orsak, berättade han med en djupt konspiratorisk röst i bästa hollywood-anda, är det till att ingen vill ha de lediganslagna tjänsterna.

Nå, riktigt så illa tror jag inte det är. För nog är de personer som fattat besluten ansvariga för de felbedömningar de gjort, må de sen flytta till Raseborg, Åboland eller storstaden.

Men ingen rök utan eld, sägs det.

Måhända här finns en möjlighet för våra folkligt invalda ledande att söka, gräva och rota i den gamla "orsak och verkan"-tesen?

Ny skola i Hangö

Äntligen har våra beslutsfattare tagit sitt förnuft till fånga och ordnat en ny läroanstalt till staden. Det är den Romersk-Katolska nunneskolan ”Cachinnum Tollere” som nu öppnar en filial i Hangö, i en av de till salu varande byggnaderna staden förfogar över.

Som skolans överhuvud, eller rektor, fungerar syster Monica Iocus. På en förfrågan om hur det kommer sig att de valt just Hangö till ny hemort berättar hon att ”det nu rådande klimatet är mer än passande”, vad nu det ska betyda.

Skolan kommer alltså att inrymmas i vattentornet, som nu blir onödigt då vi ska börja ta vårt färskvatten från Pumpviken. Skolan har köpt det gamla tornet, men priset hålls ännu hemligt. Syster Monica Iocus lovar att man inte ska göra några större fasadförändringar, hon säger sig förstå att denna "fallossymbol", som hon kallar tornet, står våra Hangöhjärtan nära.

Det ska bli nog så fint med nya ansikten och nytt liv i staden, men mera ändringar på vattentornet än vad redan är gjort vill jag inte se!

StorySlam

På biblioteket ordnas nästa onsdag en berättarkväll:

Pratmakare har vi ju gott om i staden så tillfället borde med all sannolikhet bli välbesökt.

Trevligare dagisgård

En trevligare dagisgård önskar Janica Jansson att barnen i Skogshyddans daghem ska få, läser jag på tidningen Västra Nyland. Hon arbetar som bäst på Skogshyddan och gör på detta sätt sitt slutarbete för att bli närvårdare.

Ett nog så lovvärt företag, är min spontana reaktion då jag ser bilden på hur innergården där ser ut nu. Jansson själv säger i intervjun att gården ser "eländig" ut, men jag tycker nog att hon tar till i underkant med den beskrivningen.

Tanken är att företag och privatpersoner ska delta rent ekonomiskt i projektet genom donationer och uppköp på en loppmarknad som ordnas på Skogshyddan från och med inkommande måndag. Ett tiotal tusnar i dagens pengar är det meningen att man ska få ihop på detta sätt, och det målet får man ju hoppas att hon lyckas med.

Mera sådana här projekt kunde man gärna få se och höra om.

Drottningberget är sålt!

En notis i tidningen "Wiborgs Tidning" får mig att fundera på vad det egentligen är för ett kontrakt som staden satt upp med den gode Hjallis. Måhända är det Hjallis som blir blåst, inte staden:

Drottningberget vid Hangö lärer hafva blifvit försåldt, för att sprängas och transporteras till S:t Petersburg, sedan man först förvandlat det i vackra, släthuggna qvaderstenar, med hvilka Liteinaja bron öfver Nevan kommer att byggas. Hangögraniten skall vara finkornigare, tätare och fastare än den vid Pytterlaks, och anses derföre till brobyggnaden användbarare. Den färdighuggna stenen kommer att allt efter behofvet vid byggandet af jernvägen hemtas till Petersburg, emedan man der saknar upplagsplats för så stora partier, som man skulle nödgas på engång afsända sjöledes. Härigenom blir väl transporten dyrare, men dessa ökade utgifter uppvägas å andra sidan af deremot svarande fördelar.

Undersökning gällande kollektivtrafik

Ny undersökning på stadens hemsidor, nu undersöks det våra kollektivtrafikvanor.

Det är Nylands ELY-central och områdets kommuner som vill utreda kollektivtrafikens servicenivå. Meningen med undersökningen är att få en grund för att kunna definiera de kommande årens mål för kollektivtrafikens service.

Föremål för undersökningen är bland annat kollektivtrafikens förbindelser, turtäthet och trafikeringstider. Förfrågan är riktad till invånarna i kommunerna i Nyland och Tavastland. Resultaten är tänkt att användas i utvecklandet av rutter, tidtabeller och biljettsystem samt planering av markområdens användning.

Redan på fråga nummer tre får jag problem, det närmaste min hemort jag kommer är ett ställe som kallas "Hangå".

Undra på att VR har problem.

Men nog tycks det vara svårt att förstå - kommentarer

Jag förhandsgranskar INTE kommentarerna, varför det förutsätts ett visst bondförnuft hos er som gör kommentarer. Är det så svårt att bete sig som folk?

Jag förutsätter att du som kommenterar gör det för att du vill bidra till en debatt på ett sakligt och konstruktivt sätt, eller alternativt korrigera ett faktafel. Sådana har jag ofta och då VILL jag bli rättad.

Du är själv ansvarig för det du skriver och jag kan komma att radera kommentarer som inte uppfyller bloggens och/eller landets regler och lagar för kommentarer. Vilket jag ogärna gör men ibland är tvungen till.

Ett sakligt och vårdat språk är ett utmärkt sätt att visa respekt för övriga läsare. Kan du inte använda ett sådant, låt bli att kommentera eller använd en ordbok. I din kommentar ber jag dig därför att undvika kraftuttryck och formuleringar som kan verka stötande. Hot mot en persons liv räknas definitivt som stötande och om jag tar det på allvar kommer allt sådant att polisanmälas.

Ut i naturen och kasta skit på varann, håll bloggen ren!

Förberedelser inför sommarsäsongen

Hufvudstadsbladet berättar den 27 mars 1896 på följande sätt om förbättrad service för våra sommargäster, måhända detta lade grunden till den gastronomiska välfärd vi traditionellt njutit av i Hangö?

- Hangö-säsongen. Direktionen för pensionatet hotell Bellevue i Hangö har numera träffat definitift aftal med fru I. Maexmontan, innehafvarinna af Societetshuset hätrstädes, om öfvertagandet för sommarmånaderna af sagda hotell i Hangö. Restaurationen kommer att förestås af hofmästaren Cadier, som allaredan här i Helsingfors dokumenterat sig såsom särdeles framstående i sitt fack. Till detta arrangement är Hangö att lyckönskas. En förut öfverklagad och känd brist blir sålunda afhjälpt och detta på ett sätt, som säkert kommer att öka Hangös renommé i ytterligare ett afseende, nämligen i den för en badort så viktiga matfrågan.

En del af fru Maexmontans vagnar och hästar blir äfven stationerade i Hangö i sommar.

En ny intendent är i år antagen, nämligen kapten Beckman.

Det rustas för öfrigt i full fart á villor och i centrala stadsgårdar för säsongen, som i år öppnas tidigare än vanligt. En del af Helsingfors ridinstituts hästar blir jämväl i sommar förlagda till Hangö. Stallet utvidgas och ridhuset förbättras.

De flesta villorna äro redan uthyrda.

Vårtecken i skyn

Vårtecken, ja. Redan under ett par veckors tid har det rapporterats från tillförlitligt håll att våren är på väg. Med stormsteg, som vi under ett par dagars tid även märkt här i Hangö.

Tussilago i Esbo, Ejdrar i frysen och islossning utanför Hangö i all ära, för mig finns det endast ett tecken som duger; Skränande måsar.

I dag hörde jag dem för första gången för denna vår, så nu är våren här.

Äntligen.

Fiffigt trädkramas i cykelstaden

En aningen ovanligare protest mot trädfällningen på Grandtomten har Bengt Wikström hittat för ett par dagar sedan. Hangöborna har säkert redan sett denna trädkramarcykel, men för de som bor annorstädes lägger jag upp dem i alla fall. Och då det inte finns några träd kvar att krama gör man som den gamla damens lilla pudel, eller i tiderna Kajsa Warg, man tager vad man haver...

Rätt fyndigt, egentligen, av den som kommit på namnet "Hjanko".

Artotek - kultur till låns

I samband med biblioteket öppnar det nu i april ett artotek.

Meningen med denna samling konstverk är att förmedla dylika, konstverk alltså, gjorda av konstnärer i Hangö eller med anknytning till Hangö, via biblioteket. Man får så att säga konst till låns eller så kan man för en rimlig månatlig avgift köpa den.

Konst på avbetalning med andra ord.

I början av artotekets verksamhet är det meningen att erbjuda verk av kring 15 konstnärer som Hangö bildkonstnärer valt bland sig. Den som är intresserad av ta sig en liten förhandstitt på vad våra lokala bildkonstnärer sysslar med kan besöka  Hangö bildkonstnärers konstgalleri.

Nu undrar jag, nyfiken som jag är, vad bibliotekets provision på förmedlandet av dessa verk är. Den vanliga provisionen för gallerierna brukar röra sig mellan 20 och 40% av konstverkets pris.

Vi får hoppas att denna verksamhet inte blir så framgångsrik att vi måste omvandla biblioteket till ett affärsverk.

Sittstrejken på Forcit

Sedan i tisdags har arbetarna på dynamitfabriken nött byxbaken. Man sittstrejkar. På tidningen Västra Nyland berättar man att det är en "vild sittstrejk på Forcit" men att stämningen är ganska lugn. Antagligen leker man hela havet stormar och spelar kort.

Nej, inga spel och lekar där inte, det här är allvar:
– Folk sitter ner och gör ingenting, säger huvudförtroendeman Andreas Sjöholm till Västra Nyland.

Undrar förresten om alla fått en egen stol, eller om man sitter i skift? Skiftessittas... Med kvällstillägg och övertidsförbud? Kanske får man från företagets sida mjuka sittunderlägg för att inte få skavsår? För sådana skulle ju räknas till en olycka som sker på arbetstid med en lång betald sjukledighet som följd.

Vad som är besynnerligt med denna strejk, åtminstone i mina obildade arbetarögon, är att man inte vill berätta orsaken till strejken. Hur ska man då kunna väcka sympati för en dylik strejk bland resten av befolkningen?

Tidigare i år beklagade man sig över att det nu ska stämplas då man kommer och går, det har järmats över att man inte längre blir transporterad till och från arbetsplatsen och nu är det då stämningen det är fel på.

För något antal år sedan räknades det som en smått otrolig lyckträff om man fick arbete på "Dynamiten", men det tycks nu ha svängt till nästan tvärtom. Nu är folk tvungna att arbeta för sin lön, det är slavarbete med tyranniserande arbetsledning och diktatoriska chefsfasoner som gäller.

Inte är det lätt att ha en arbetsplats i det här landet inte.

Sydspetsens miljöhälsonämnd

I kväll inleder då Sydspetsens miljöhälsonämnd sin verksamhet. Eller det har man nog säkert redan gjort tidigare, man har redan lyckats förbjuda än det ena och än det andra, men i kväll håller man sitt första möte under det nya namnet. Där man bland annat ska upphäva ett tidigare gjort verksamhetsförbud gällande "vår" fiskare Tage Gustafsson.

Jag brukar inte vara rädd för myndighetspersoner, det är trots allt meningen att de ska vara till för att skydda oss, men dessa tanter och farbröder skrämmer skiten ur mig.

Med ett drag av en penna kan de förstöra en företagares liv. Och är de riktigt lata och jävliga kan de låta bli att göra samma penndrag, med samma konsekvens.

Och så är inte ens direktören för Hangö, Raseborg och Ingå nya gemensamma miljöhälsoskydd, Katianna Kuula, kompetent.

Snobberi

I går hade jag möjligheten att besöka vår vackra grannstad, Ekenäs. Ni vet, den huvudsakliga tätorten i Raseborg, huvudstaden i miniatyr. Jag tror minsann att den växer inåt, åtminstone kändes gatorna trängre än förut. Och gropigare. Det kändes riktigt skönt då jag återvände till våra breda välskötta gator här i Hangö.

Inte för att nedanstående skulle ha någonting som helst att göra med ovanstående, men jag läste en liten notis i tidningen Hangö, från den 23 mars 1897 som jag använder för att fylla ut ett annars onödigt vitt utrymme.

- Hwad är en snobb? En grosshandlare i Köpenhamn slungade för några dagar sedan tillmälet "snobb" mot en juris studerande, hwaraf denne tog sig anledning att stämma grosshandlaren för ärekränkning.

Man wet ännu icke, hwilket domstolens utslag blir, men under wäntan därpå diskuteras i danska prässen lifligt frågan: "Hwad är en snobb?" Thackerays berömda definition att, "en snobb är en person, som beundrar jämmerliga saker på ett jämmerligt sätt", synas köpenhamnarna ha wuxit ifrån.

Bland de hundratals yttranden i frågan, som kommit "Politiken" tillhanda, ger tidningen priset åt följande:
"En snobb är en person, som känner werklig eller inbillad underlägsenhet i en eller annan riktning (t. ex. i andligt eller socialt afseende) och söker göra sig gällande just i det hänseendet, hwari han känner sin underlägsenhet t. ex. i andligt afseende genom öfwerlägsenhet gent emot andra, i socialt afseende antingen och wanligast genom att tränga sig på sällskap, som stå eller inbillas stå öfwer honom, eller genom att ständigt  racka ned på och hångrina åt sådant sällskap."