Stadsstyrelsen har publicerat sin föredragningslista inför nästa möte. Som vanligt innehåller den en hel del läsvärt.
Bland annat läser jag att de nuvarande inhysingarna i Warrantmagasinet flyttar ut. Det tycker jag är synd, för Etelä har varit ett fint tillskott i utbudet av kultur i staden. Samtidigt föreslår de en ny arrendator. Vilket även det är synd.
Så läser jag att hamnområdet i Tvärminne ska hyras ut på enbart fem år. Vilket jag tycker är synd, tills jag förstår att det är på arrendatorernas egen begäran. Då blir det ännu mera synd, för nu kan man anta att ingenting nämnvärt händer på fem år.
Jag läser vidare att stadens turistbyrå inte anser att vi har någonting att göra i ett försäljnings- och marknadsföringsbolag för Västra Nylands turism, vilket jag definitivt inte tycker är synd. Där håller jag nämligen med. Synd är det däremot att vi inte verkar få igång ett motsvarande projekt på det lokala planet.
Avslutningsvis syndar jag med en av de sju dödssynderna och tillåter mig känna avund mot lärarna Raija Nylund och Sirpa Ikonen som sticker iväg på en tjänsteresa till Paris. Synd att det inte är jag.
Det regnar ute. Synd.
fredag 20 april 2012
torsdag 19 april 2012
Överläkaretjänsten
Grundtrygghetsnämnden ska på sitt möte i kväll diskutera den enda ansökning till det lediga arbetet som överläkare på hälsocentralen som inlämnats. Ansökningen lämnats in av Outi McDonald, specialist i allmän medicin.
Enligt sin egen presentation på kristdemokraternas hemsidor är hon dessutom tandläkare och har specialkompetens inom internationell hälsovård, säkert även det bra att kunna i en stad med sådan läkarbrist som Hangö i likhet med de flesta andra småkommuner har.
En läkare som vid behov kan hoppa in som tandläkare och pratar andra språk än estniska är inte att förakta.
Nu vet jag inte hur det egentligen är ställt med McDonalds kompetens till den sökta tjänsten, men om hon verkligen är behörig och uppfyller de krav som begärts, föreslår jag att hon anställs på stubben. På livstid. Det där velandet hit och dit med tillfälliga eller korttidskontrakt måste få ett slut, vi får aldrig någon läkare hit på det sättet man nu anställt folk.
Som ett extra plus kan man dessutom i så fall se fram emot en välövervakad hälsocentral med kameror i alla knutar.
Förhoppningsvis minns hon nu bara att hon inte själv ska delta i beslutsfattandet i den här frågan, så att inte besvärskarusellen startar av den anledningen.
Enligt sin egen presentation på kristdemokraternas hemsidor är hon dessutom tandläkare och har specialkompetens inom internationell hälsovård, säkert även det bra att kunna i en stad med sådan läkarbrist som Hangö i likhet med de flesta andra småkommuner har.
En läkare som vid behov kan hoppa in som tandläkare och pratar andra språk än estniska är inte att förakta.
Nu vet jag inte hur det egentligen är ställt med McDonalds kompetens till den sökta tjänsten, men om hon verkligen är behörig och uppfyller de krav som begärts, föreslår jag att hon anställs på stubben. På livstid. Det där velandet hit och dit med tillfälliga eller korttidskontrakt måste få ett slut, vi får aldrig någon läkare hit på det sättet man nu anställt folk.
Som ett extra plus kan man dessutom i så fall se fram emot en välövervakad hälsocentral med kameror i alla knutar.
Förhoppningsvis minns hon nu bara att hon inte själv ska delta i beslutsfattandet i den här frågan, så att inte besvärskarusellen startar av den anledningen.
onsdag 18 april 2012
För små procenthalter
En diskussion gällande mjölk uppstod för en tid sedan medan vi drack någonting helt annat. Eller närmare bestämt diskuterades procenthalten av fett i den ädla drycken. Avsaknaden av dessa procenter, kanske man borde säga, för det varierar numera från så lite som 0,5 procent till aningen uppåt. Det hela går ut på att en viss sorts mjölk får innehålla högst en viss procenthalt fett.
Annat var det förr, då blev mjölkhandlarna fällda för att innehålla för liten mängd fett och dömda för förfalskning. Här ett belysande exempel ur tidningen Hangö, den 18 april 1907:
Jag undrar fortfarande hur många procent den mjölk som Fantomen alltid förr beställde, då han gick på krog, egentligen innehöll. Rätt många, misstänker jag, för allt som ofta slutade hans krogbesök med slagsmål.
Annat var det förr, då blev mjölkhandlarna fällda för att innehålla för liten mängd fett och dömda för förfalskning. Här ett belysande exempel ur tidningen Hangö, den 18 april 1907:
- Mjölkhandeln i staden. Hälsovårdsnämnden har nyligen hos samtliga mjölkhandlare i staden låtit uttaga prof på den till salu hållna mjölken, hvilken därpå underkastats kemisk analys i och för utrönandet af dess fetthalt.
Enligt i Helsingfors gällande fetthaltsbestämningar måste mjölken, för att ej betraktas såsom förfalskad, innehålla minst 2,90 % fett.
Enligt de härstädes gjorda analyserna har det visat sig att fetthalten i allmänhet öfverstigit den här anförda minimiprocenten och endast i tvenne fall understeg densamma, i det nämligen det hos mjölkhandlaren M. Kyyhkyläinen tagna profvet visade endast 2,70 % och profvet från mjölkhandlerskan A. Byman 2,78 % fetthalt. I anledning häraf beslöt hälsovårdsnämnden tilldela Kyyhkyläinen och Byman varning för det dessa hållit i handel underhaltig mjölk.
Dylika prof komma härefter nu och då att på hälsovårdsnämndens föranstaltan uttagas från mjölkhandlarnas lager.
Jag undrar fortfarande hur många procent den mjölk som Fantomen alltid förr beställde, då han gick på krog, egentligen innehöll. Rätt många, misstänker jag, för allt som ofta slutade hans krogbesök med slagsmål.
tisdag 17 april 2012
Djuplodande
Kommunaltekniska avdelningen ansöker om tillstånd att få anställa en infraplanerare, läser jag till min förvåning. Då ordet infra kan härledas från det latinska ordet "infra", med betydelsen "under" eller "lägre än", kan det tyckas mer än passande att man i motiveringen till varför en dylik behövs säger att "En egen planerare sätter sig in i stadens behov djupare än en utomstående person."
Jag tror säkert att någon kan tycka att det låter "häftigare" och mera "coolt" att vara en infraplanerare än det är att vara en planeringstekniker. Förutsatt då att man förstått att den infra det här talas om är en ny och måhända onödig förkortning av ordet infrastruktur, inte en omskrivning av elektromagnetisk strålning.
Det vill säga, man ansvarar för att det som finns under marken - skitbrunnar och annat som ska gömmas under mark och gator - fungerar.
Nästan synd att man inte fått tillräcklig utbildning inom infraområdet, det kunde vara ett intressant arbete. Att vara infraplanerare.
Jag tror säkert att någon kan tycka att det låter "häftigare" och mera "coolt" att vara en infraplanerare än det är att vara en planeringstekniker. Förutsatt då att man förstått att den infra det här talas om är en ny och måhända onödig förkortning av ordet infrastruktur, inte en omskrivning av elektromagnetisk strålning.
Det vill säga, man ansvarar för att det som finns under marken - skitbrunnar och annat som ska gömmas under mark och gator - fungerar.
Nästan synd att man inte fått tillräcklig utbildning inom infraområdet, det kunde vara ett intressant arbete. Att vara infraplanerare.
måndag 16 april 2012
Stänga eller inte?
Invånarna på området Arcturus-, Sunnan- och Murtajavägen vill stänga gatorna för allmän trafik. Motiveringen låter bra, kan jag utan att veta desto mera om saken säga, men det tycker inte tekniska nämnden. På tekniska nämnden anser man att, jag citerar, "den förhåller sig negativ till att gator stängs".
Nu på inkommande möte ska man förutom det där ovannämnda bestämma de nya priserna för att hyra ut betonggrisar och trafikmärken avsedda för att kunna stänga av gatorna under sommarens evenemang. Priset på en betonggris blir fem euro som grundhyra samt tre euro i dygnet för användning. Per dygn och per gris, utan arbetskostnader.
Om nu tekniska verkligen förhåller sig så negativt till avstängning av gator föreslår jag här en rent ofantlig inbesparing inför sommaren; Låt bli att stänga av staden under midsommar- och regattaveckosluten. Tänk vilken otrolig summa man inbesparar redan med att inte lägga ut all världens grisar, stopskyltar och stängsel.
Men kanske man enbart förhåller sig negativt inställd på ett alltför selektivt sätt.
Nu på inkommande möte ska man förutom det där ovannämnda bestämma de nya priserna för att hyra ut betonggrisar och trafikmärken avsedda för att kunna stänga av gatorna under sommarens evenemang. Priset på en betonggris blir fem euro som grundhyra samt tre euro i dygnet för användning. Per dygn och per gris, utan arbetskostnader.
Om nu tekniska verkligen förhåller sig så negativt till avstängning av gator föreslår jag här en rent ofantlig inbesparing inför sommaren; Låt bli att stänga av staden under midsommar- och regattaveckosluten. Tänk vilken otrolig summa man inbesparar redan med att inte lägga ut all världens grisar, stopskyltar och stängsel.
Men kanske man enbart förhåller sig negativt inställd på ett alltför selektivt sätt.
lördag 14 april 2012
Skräckgalleri
 |
| Godzilla |
Felet man gjort, då man försett våra lokala förmågor Stig Sundberg, Putte Lindström och Birgitta Gran, med bildtexten "Arkivbilder för skräckgalleri", är kanske inte så allvarligt i sig. Förutsatt att de som råkade illa ut har bättre humor än redaktionen. Men man frågar sig vem andra som ingår i samma galleri. Och varför?
 |
| King Kong |
Misstag händer, livet går vidare. Med rätt bildtext.
Och, som det sägs då kommunalvalen närmar sig, all publicitet är bra publicitet.
fredag 13 april 2012
Bevingade ord
Jag vet att staden förbundit sig till ett program där man avser att försköna en del av stadens fastigheters fula fasader, men det här är redan löjligt. Kunde man inte ha börjat någon annanstans?
Eller kanske det här är frågan om konst på hög nivå, någonting vi vanliga dallare inte förstår oss på. Eller ett kulturbidrag? Eller enbart en opinionsyttring?
Eller kanske det här är frågan om konst på hög nivå, någonting vi vanliga dallare inte förstår oss på. Eller ett kulturbidrag? Eller enbart en opinionsyttring?
torsdag 12 april 2012
Jonej
Stadsfullmäktige beslöt i går kväll att inte längre fortsätta utreda kommunsammanslagningen. Efter en jämn röstning, med resultatet 18-17, blev det så. Själva sammanslagningsarbetet i regeringen fortsätter nog ändå som förut, men staden har visat sin åsikt.
Jag läser i en liten notis på sista sidan i dagens VN att stadsstyrelseordförande Kavander även han i denna fråga hade en åsikt, som nu har ändrat. Motiveringen till att han ändrat var att Raseborg i tisdags röstade nej i samma fråga.
Röstade Kavande med ett "ja" i stadsstyrelsens sammanträde, och nu med ett "nej" i fullmäktige, eller tvärtom? Eller gjorde han ett typiskt politikerrdrag och röstade för säkerhetsskull "jonej"? Och vad är det för röstning han hört Raseborgarna rösta nej i? I samma tidning läser jag nämligen att Raseborg i tisdags, efter mycket prat och två omröstningar, röstade fram ett tveksamt ja.
Jag har tidigare skällt på Kavander och hans svårigheter vad gäller läsförståelse, men tydligen förstår han mycket mer än jag. Åtminstone av det som står mellan raderna.
Jag lyfter på hatten för honom, som vågar på detta klara och tydliga sätt visa att han ingenting vet. Han gör bara så som han tror att de stora pojkarna i Raseborg gör.
Jag läser i en liten notis på sista sidan i dagens VN att stadsstyrelseordförande Kavander även han i denna fråga hade en åsikt, som nu har ändrat. Motiveringen till att han ändrat var att Raseborg i tisdags röstade nej i samma fråga.
Röstade Kavande med ett "ja" i stadsstyrelsens sammanträde, och nu med ett "nej" i fullmäktige, eller tvärtom? Eller gjorde han ett typiskt politikerrdrag och röstade för säkerhetsskull "jonej"? Och vad är det för röstning han hört Raseborgarna rösta nej i? I samma tidning läser jag nämligen att Raseborg i tisdags, efter mycket prat och två omröstningar, röstade fram ett tveksamt ja.
Jag har tidigare skällt på Kavander och hans svårigheter vad gäller läsförståelse, men tydligen förstår han mycket mer än jag. Åtminstone av det som står mellan raderna.
Jag lyfter på hatten för honom, som vågar på detta klara och tydliga sätt visa att han ingenting vet. Han gör bara så som han tror att de stora pojkarna i Raseborg gör.
onsdag 11 april 2012
Motioner
Som morgonförströelse, då dagens tidningar inte ser ut att innehålla någonting av nämnvärt intresse, sitter jag och bläddrar igenom de motioner som framlagts inför kvällens fullmäktigemöte. Allihop har vi sett tidigare, de av oss som är nyfikna på sådant, men likväl känns de nya då jag ser dem alla på en gång uppradade i ett PDF-dokument.
Bland motionerna förekommer alla sorters skrifter, från välgenomtänkta texter som ser ut vara gjorda av advokater till hastigt nedkrafsade anteckningar på en bit papper. Men en sak verkar de alla ha gemensamt; Åtgärderna som föreslås, i vissa fall rent av krävs med lagparagrafer som motivering, kostar pengar. Några av motionerna kostar mindre, många av dem betydligt mer.
Men alla ser de, åtminstone vid en hastig genomläsning, ut att vara legitima och bra förslag.
En annan sak som slår mig, är att många av dessa motioner ger intrycket av att ta upp samma saker; det dåliga skicket på viadukten, bättre och fler lättrafikleder samt möjligheterna till att spendera sin fritid på ett meningsfullt sätt verkar vara favoriter.
Vore det inte mera meningsfullt att samarbeta vid inlämnandet av dylika motioner, i stället för att arbeta var och en för sig?
Man kunde kanske tycka att det på det sättet skulle gå lättare att få igenom det man vill, det är ju trots allt i stort sett samma personer som lämnar in motionerna som har den ansvarsfulla uppgiften att bestämma över deras framtida öde.
Eller är motionerna enbart ett politiskt spel för kulisserna?
Bland motionerna förekommer alla sorters skrifter, från välgenomtänkta texter som ser ut vara gjorda av advokater till hastigt nedkrafsade anteckningar på en bit papper. Men en sak verkar de alla ha gemensamt; Åtgärderna som föreslås, i vissa fall rent av krävs med lagparagrafer som motivering, kostar pengar. Några av motionerna kostar mindre, många av dem betydligt mer.
Men alla ser de, åtminstone vid en hastig genomläsning, ut att vara legitima och bra förslag.
En annan sak som slår mig, är att många av dessa motioner ger intrycket av att ta upp samma saker; det dåliga skicket på viadukten, bättre och fler lättrafikleder samt möjligheterna till att spendera sin fritid på ett meningsfullt sätt verkar vara favoriter.
Vore det inte mera meningsfullt att samarbeta vid inlämnandet av dylika motioner, i stället för att arbeta var och en för sig?
Man kunde kanske tycka att det på det sättet skulle gå lättare att få igenom det man vill, det är ju trots allt i stort sett samma personer som lämnar in motionerna som har den ansvarsfulla uppgiften att bestämma över deras framtida öde.
Eller är motionerna enbart ett politiskt spel för kulisserna?
tisdag 10 april 2012
Staden svarar
Då det gäller kommunreformen har det duggat tätt både hitåt och ditåt med åsikter, i synnerhet av nuvarande politiker samt tjänstemän både på det lokala och det nationella planet. Förståsigpåare av alla kategorier har i medierna tyckt om att framföra sina åsikter, vilket är bra.
Men någon verklig information om vad stadens styrande egentligen anser har det inte gått att få inblick i, vilket på intet sätt ät förvånande. Frågan om en kommunsammanslagning är oerhört komplex, det är inte så enkelt att bara svara jo eller nej.
Nu finns det en möjlighet för oss att ta del av de frågor och svar som staden har haft att ta ställning till, länken ligger uppe på föredragningslistan inför stadsfullmäktiges nästa möte HÄR.
Kanske kan vi, den så kallade gemene mannen i den breda massan, de medborgare sammanslagningen berör, bli aningen klokare.
En av de intressantare svaren, i de svar staden ger staten, är svaret man ger som motivering i fråga 4.1. Där slår man med all önskvärd tydlighet fast att staten beter sig på ett grundlagsvidrigt sätt.
Konstigt att ingen annan kommun verkar reagera på det här.
Men någon verklig information om vad stadens styrande egentligen anser har det inte gått att få inblick i, vilket på intet sätt ät förvånande. Frågan om en kommunsammanslagning är oerhört komplex, det är inte så enkelt att bara svara jo eller nej.
Nu finns det en möjlighet för oss att ta del av de frågor och svar som staden har haft att ta ställning till, länken ligger uppe på föredragningslistan inför stadsfullmäktiges nästa möte HÄR.
Kanske kan vi, den så kallade gemene mannen i den breda massan, de medborgare sammanslagningen berör, bli aningen klokare.
En av de intressantare svaren, i de svar staden ger staten, är svaret man ger som motivering i fråga 4.1. Där slår man med all önskvärd tydlighet fast att staten beter sig på ett grundlagsvidrigt sätt.
Konstigt att ingen annan kommun verkar reagera på det här.
måndag 9 april 2012
Lönnrot, utan h
Dagens inlägg har gett mig problem. Jag har skrivit det, raderat det, skrivit om det och raderat det igen... redan ett tiotal gånger.
Jag vet inte hur jag ska berätta det här för er, jag vet att det kommer att såra era känslor och ge er sömnlösa nätter. Någon av er kanske tar så illa vid er att det behövs krishjälp och många år av teraputisk assistans för att motverka de trauman ni eventuellt kan få.
Men, det bästa och lättaste är väl att jag slutar gå som katten kring het gröt. Rakt på sak lär vara det enda botemedlet. Så här kommer det:
Elias Lönnrot var INTE finlandssvensk.
Där.
Men, vad som är värre, är fortsättningen; Elias Lönnrot skrev INTE Kalevala. Han sammanställde texterna, enligt uppgift skrev han endast ungefär tre procent av texterna själv.
Så.
Nu kan åtminstone jag sova lugnare, jag ber om tillgift om jag förstörde er natt.
Jag vet inte hur jag ska berätta det här för er, jag vet att det kommer att såra era känslor och ge er sömnlösa nätter. Någon av er kanske tar så illa vid er att det behövs krishjälp och många år av teraputisk assistans för att motverka de trauman ni eventuellt kan få.
Men, det bästa och lättaste är väl att jag slutar gå som katten kring het gröt. Rakt på sak lär vara det enda botemedlet. Så här kommer det:
Elias Lönnrot var INTE finlandssvensk.
Där.
Men, vad som är värre, är fortsättningen; Elias Lönnrot skrev INTE Kalevala. Han sammanställde texterna, enligt uppgift skrev han endast ungefär tre procent av texterna själv.
Så.
Nu kan åtminstone jag sova lugnare, jag ber om tillgift om jag förstörde er natt.
lördag 7 april 2012
Påskläsning
En av de saker man i vår stad beskyller våra lokala förmågor för är de ack så viktiga visionerna, ofta är det brist på dem, i bland är de för stora. Sällan realistiska. Men vad sägs om det här, hämtat ur tidningen Hangö från den 7 april 1903:
Ett skårgårdsångbåtsbolag är man åter betänkt att få till stånd på vår ort. Det är den länge närda önskan på en ångbåtslinje Hangöby-Strömma kanal och de i närheten af sistnämnda trakt liggande järnbruken, som det blifvande ångbåtsbolaget skulle söka realiser. Möjligt är, att linjen t.o.m. skulle utsträckas ända till Salo. För vår ort vore en dylik kommunikationslinje af ovärderlig nytta, ty Salo är ju södra Finlands kornbod, och då den påtänkta kommunikationsleden komme att tangera Tykö, Kirjakkala, Mathildedal och Förby bruk samt delar av Kimito och Bromarflanden, behövs det ej synnerligt förutseende för att fatta de fördelar vår ort härigenom komme att få tillgodogöra sig. Från alla de orter den nya ångbåtslinjen komme att beröra kunde förutom annat landtmannaprodukter transporteras till Hangö, där god afsättning för dessa alltid kunde väntas och särskildt under de närmaste åren, så länge det stora hamnbyggnadsarbetet pågår härstädes.
Man har tänkt sig att såväl gods som passagerare skulle från Hangöby transporteras in till staden medels den spårväg, som för tegelbrukets räkning blifvit anlagd till en af vikarna vid Hangöby, och vilken spårväg sedan något år tillbaka står i förbindelse med järnvägens rangeringsbangård.
Bekant är ju att härintils startade skärgårdskommunikationer från Hangö västerut lämnat ogynnsamma ekonomiska resultat, men man har då framhållit att trafiken varit baserad på delvis oriktiga förutsättningar, i det ändpunkterna för ångbåtstrafiken utgjort Hangö stad och Bromarf. Att Bromarf med sin ringa befolkning ej skall i ekonomiskt afseende kunna uppbära en ångbåtslinje är ju ganska naturligt, och då Hangö stad såsom andra ändstation tvang båten att gå rundt den långa Tulludden - en färd på cirka 50 à 60 minuter - kunde företaget ej bära sig.
Annorlunda bör det däremot ställa sig, resonerar man, om ångbåten befrias från den långa omvägen förbi Tulludden och som ändstation på denna sida för Östervik hamn invid Hangöby. Härigenom skulle båten ha två timmars mindre gång dagligen och traden komme att förmedlas på jämförelsevis lugna vatten.
Beträffande Hangöby såsom ändpunkt för den blifvande linjen kan ju meningarna vara delade, men i hvarje händelse kunde man till en början försöka begagna sig af Östervik såsom ändstation. Visar sig denna opraktisk till följd af de omlastningar som här måste förekomma, kan, sedan nödig erfarenhet vunnits, linjen dragas ut till stadens östra hamn.
För det nya ångbåtsbolagets tillkomst erfodras emellertid ett kapital om cirka 30,000 mk, förutsatt nämligen att en äldre, men dock i godt skick befintlig ångbåt står att erhållas. Det är detta belopp man nu söker få intresseradt för företaget, och hopp om att man härutinnan skall lyckas förefinnes äfven.
fredag 6 april 2012
Långfredag med långa minuter
Detta är dagen som framom alla andra visar vilket "bakom takana-land" vi egentligen är.
I ett land med officiell religionsfrihet ska hela landet stå stilla, alla radio- och tv-sändningar består av kyrkopropaganda och klassisk musik modell ledsam. Allt på grund av att de kristna i dag har sorg, sorg har de för att de fick syndernas förlåtelse då Kristus blev korsfäst.
Visste ni att det var så sent som den 1 september 1999 som lagen om offentliga nöjestillställningar upphävdes, den lag som förbjöd oss ha roligt på långfredagen. Att jämföra med framstegslandet Sverige, som slopade den allmänna sorgeplikten redan 30 år tidigare.
Jag ryser inombords då jag tänker på vad vår kristdemokratiska inrikesminister Räsänen kokar ihop för förbud under veckoslutet. I sin sorg.
Nu har hon under den senaste tiden föreslagit att vi ska återinföra någon form av förbudslag, som gäller allt från alkohol och tobak till de kläder vi bär, som nästa kan hon kanske föreslå att vi får röstningsförbud.
För inte vet vi ändå vad vi gör.
I ett land med officiell religionsfrihet ska hela landet stå stilla, alla radio- och tv-sändningar består av kyrkopropaganda och klassisk musik modell ledsam. Allt på grund av att de kristna i dag har sorg, sorg har de för att de fick syndernas förlåtelse då Kristus blev korsfäst.
Visste ni att det var så sent som den 1 september 1999 som lagen om offentliga nöjestillställningar upphävdes, den lag som förbjöd oss ha roligt på långfredagen. Att jämföra med framstegslandet Sverige, som slopade den allmänna sorgeplikten redan 30 år tidigare.
Jag ryser inombords då jag tänker på vad vår kristdemokratiska inrikesminister Räsänen kokar ihop för förbud under veckoslutet. I sin sorg.
Nu har hon under den senaste tiden föreslagit att vi ska återinföra någon form av förbudslag, som gäller allt från alkohol och tobak till de kläder vi bär, som nästa kan hon kanske föreslå att vi får röstningsförbud.
För inte vet vi ändå vad vi gör.
torsdag 5 april 2012
Förkylningstider
Hosta och snuva kombinerad med en bultande huvudvärk fungerar som en förbannelse då det gäller inspiration. Alla vettiga tankar är som bortblåsta och koncentrationsförmågan är lika med noll.
Inte för att det är så mycket bevänt med vettiga, koncentrerade, tankar annars heller.
Social- och hälsovården i Raseborg och Hangö erbjuder gemensamt studerande platser för inlärning i arbete och som vikarier, läser jag i en annons på nätet. Vi behöver dig för att jobba för social- och hälsovården i våra städer, säger man.
Någonting om kompetenskrav sägs inte, men man utlovar en högklassig och stimulerande arbetsplats där man satsar på att utveckla vården och upprätthålla och utveckla personalens kompetens.
Som gjort för alla blivande bluffläkare, med andra ord.
Jag förlitar mig mera till apotekens farmaceuter och tar en aspirin.
Inte för att det är så mycket bevänt med vettiga, koncentrerade, tankar annars heller.
Social- och hälsovården i Raseborg och Hangö erbjuder gemensamt studerande platser för inlärning i arbete och som vikarier, läser jag i en annons på nätet. Vi behöver dig för att jobba för social- och hälsovården i våra städer, säger man.
Någonting om kompetenskrav sägs inte, men man utlovar en högklassig och stimulerande arbetsplats där man satsar på att utveckla vården och upprätthålla och utveckla personalens kompetens.
Som gjort för alla blivande bluffläkare, med andra ord.
Jag förlitar mig mera till apotekens farmaceuter och tar en aspirin.
onsdag 4 april 2012
Bättre än väntat
Det gick betydligt bättre än beräknat för Hangö stad under fjolåret, läser jag i nyheterna. Från YLE berättar man att stadens bokslut visar på ett överskott på drygt 2,3 miljoner euro.
Så, då uppstår snart diskussioner gällande vad pengarna ska användas till. Den indoktrinerade finländska reaktionen borde väl per automatik vara att betala bort en del av de ackumelerade skulderna.
Men i dagens läge, med oviss framtid inom alla områden, kanske det vore bra att investera pengarna.
Nu menar jag inte att de skulle investeras i hamnen, så som man kanske kunde tänka sig min ironi fungerar, utan jag avser en investering i framtiden. Då staden sakta men säkert håller på att förbinda sig till att satsa mera på turismen, kanske man kunde lägga pengarna på någonting som gynnar såväl turister som hangöbor? Inte bara nu, utan för en längre framtid.
En vackrare och mera välfungerande, trafikmässigt sett, stad gör garanterat oss all glada. Tänk bara; vägarna i skick, bättre skyltning och kanske någon cykelled mot Hangöbyhållet.
Då kunde inte bara turister, utan även jag, tänka på att ta velocipeden ner till Kroken på en öl.
Men, tyvärr, sjabblas nog pengarna bort på någonting totalt vansinnigt.
Kanske en rondell.
Så, då uppstår snart diskussioner gällande vad pengarna ska användas till. Den indoktrinerade finländska reaktionen borde väl per automatik vara att betala bort en del av de ackumelerade skulderna.
Men i dagens läge, med oviss framtid inom alla områden, kanske det vore bra att investera pengarna.
Nu menar jag inte att de skulle investeras i hamnen, så som man kanske kunde tänka sig min ironi fungerar, utan jag avser en investering i framtiden. Då staden sakta men säkert håller på att förbinda sig till att satsa mera på turismen, kanske man kunde lägga pengarna på någonting som gynnar såväl turister som hangöbor? Inte bara nu, utan för en längre framtid.
En vackrare och mera välfungerande, trafikmässigt sett, stad gör garanterat oss all glada. Tänk bara; vägarna i skick, bättre skyltning och kanske någon cykelled mot Hangöbyhållet.
Då kunde inte bara turister, utan även jag, tänka på att ta velocipeden ner till Kroken på en öl.
Men, tyvärr, sjabblas nog pengarna bort på någonting totalt vansinnigt.
Kanske en rondell.
måndag 2 april 2012
Upp i rök
I nyheterna i dag berättas det att Joddböle i Ingå eller Tolkis i Borgå ska bli huvudhamn för import av flytande naturgas, LNG. Jag har helt för mig att det var det här som skulle komma till Hangö, som det var rätt mycket prat om i Januari då minister Kyllönen besökte staden, men nu finns inte ens Hangö hamn kvar som ett alternativ längre.
Tydligen sket det på sig någonstans längs vägen i planerna, såväl förhoppningar som visioner gick upp i rök. Igen.
Så kan det gå, man kan fritt välja att vara glad eller ledsen, men nog tycker jag det låter konstigt.
En annan sak jag tycker är konstig, som jag hörde berättas om i går, är hur nära det var att ett för tillfället tomt egnahemshus gick upp i rök. Påpassliga grannar skrämde iväg en misstänkt filur som smög omkring på gården, han försvann fort som sjutton då de anropade honom. Efter sig glömde han två bensindunkar, med redan avtagen kork, som antagligen skulle fungera som en annan sorts bränsle än vad det egentligen är ämnat för.
Jag hade trott och hoppats att myndigheterna hade pyromanerna under kontroll, men tydligen inte. Larma polisen om ni ser sådana här kryp smyga omkring, det är mitt råd till oss alla. Vi måste få stopp på det här.
Ju förr, dess bättre.
Tydligen sket det på sig någonstans längs vägen i planerna, såväl förhoppningar som visioner gick upp i rök. Igen.
Så kan det gå, man kan fritt välja att vara glad eller ledsen, men nog tycker jag det låter konstigt.
En annan sak jag tycker är konstig, som jag hörde berättas om i går, är hur nära det var att ett för tillfället tomt egnahemshus gick upp i rök. Påpassliga grannar skrämde iväg en misstänkt filur som smög omkring på gården, han försvann fort som sjutton då de anropade honom. Efter sig glömde han två bensindunkar, med redan avtagen kork, som antagligen skulle fungera som en annan sorts bränsle än vad det egentligen är ämnat för.
Jag hade trott och hoppats att myndigheterna hade pyromanerna under kontroll, men tydligen inte. Larma polisen om ni ser sådana här kryp smyga omkring, det är mitt råd till oss alla. Vi måste få stopp på det här.
Ju förr, dess bättre.
söndag 1 april 2012
Men, framtidsvisioner?
Häromdagen hade jag tillfället att besöka det alltid lika förträffliga Alans Café, i tecken av ett informations- och diskussionstillfälle gällande framtidsvisionerna för turismen inom staden.
En av de saker som diskuterades var, naturligtvis, hotellets vara eller eventuella inte vara. Representanter från stad och näringsliv intygade alla som med en mun att "nog blir det bra".
Vi får hopppas så.
Efter mötet, då den officiella delen var överstökad, fick jag höra att det finns en reservplan. En grupp fria kvinnor från Ryssland, under ledning av estniska Minnea Tarvinainen, har gett ett anbud på att få hyra hotellet. Gruppen, som kallar sig публичные дома для всех, ska ha gett ett anbud som det är svårt att säga nej till.
Kundgruppen man avser rikta in sig på ska till stora delar bestå av konferensdeltagare från främst huvudstadsregionen, är det tänkt, men även personer från närregionen ska önskas välkomna.
Allt det där låter gott och bra att höra, men utseendemässigt tycker jag inte om de krav man har.
Siden och sammet i all ära, men jag tror inte de materialen klarar väder och vind.
Och varför ska det nödvändigtvis målas rött?
En av de saker som diskuterades var, naturligtvis, hotellets vara eller eventuella inte vara. Representanter från stad och näringsliv intygade alla som med en mun att "nog blir det bra".
Vi får hopppas så.
Efter mötet, då den officiella delen var överstökad, fick jag höra att det finns en reservplan. En grupp fria kvinnor från Ryssland, under ledning av estniska Minnea Tarvinainen, har gett ett anbud på att få hyra hotellet. Gruppen, som kallar sig публичные дома для всех, ska ha gett ett anbud som det är svårt att säga nej till.
Kundgruppen man avser rikta in sig på ska till stora delar bestå av konferensdeltagare från främst huvudstadsregionen, är det tänkt, men även personer från närregionen ska önskas välkomna.
Allt det där låter gott och bra att höra, men utseendemässigt tycker jag inte om de krav man har.
Siden och sammet i all ära, men jag tror inte de materialen klarar väder och vind.
Och varför ska det nödvändigtvis målas rött?
lördag 31 mars 2012
Strandade planer
Från Lappvik meddelas det att det inte blir någon ny matbutik, åtminstone inte till denna sommar. Det här är verkligen tråkiga nyheter för alla Lappvikbor, sommargäster och övriga i närheten boende.
Inte för att den senaste butiken, under sista tiden, var så mycket att skryta med, men man fick åtminstone toalettpapper och någon konservburk då man behövde. Och kanske en aspirin.
På YLE skriver man att orsaken till att det blir intet av planerna är brist på finansiering, måhända hade de intresserade trott att det är billigt att leka butik?
Den högst lokala SFP-gubben Kari Nöjd, som sitter i Hangö stads fullmäktige, är viceordförande i tekniska nämnden och suppleant i miljönämnden anser i samma inslag på YLE att det är besvärligt att vara tvungen att åka in till Ekenäs för att göra sina uppköp.
Av en sådan SFP-gubbe, med de förtroendeuppdrag han har, kunde man väl ha hoppats på att han gör sina uppköp i Hangö. Eller åtminstone haft vett att låtsas.
Inte för att den senaste butiken, under sista tiden, var så mycket att skryta med, men man fick åtminstone toalettpapper och någon konservburk då man behövde. Och kanske en aspirin.
På YLE skriver man att orsaken till att det blir intet av planerna är brist på finansiering, måhända hade de intresserade trott att det är billigt att leka butik?
Den högst lokala SFP-gubben Kari Nöjd, som sitter i Hangö stads fullmäktige, är viceordförande i tekniska nämnden och suppleant i miljönämnden anser i samma inslag på YLE att det är besvärligt att vara tvungen att åka in till Ekenäs för att göra sina uppköp.
Av en sådan SFP-gubbe, med de förtroendeuppdrag han har, kunde man väl ha hoppats på att han gör sina uppköp i Hangö. Eller åtminstone haft vett att låtsas.
fredag 30 mars 2012
Polisen + Itella + R-kiosken = ?
Jag hade i dag orsak att besöka vårt lokala poliskontor, som ännu ibland håller öppet för att betjäna medmänniskor i nöd, i akt och mening att göra ett erkännande. Det fick jag nog så gärna göra, enligt den vänlige polismannen, men det måste ske per post.
Jag blev hänvisad till R-kiosken.
Nu är det väl nog gott och väl, posten heter ju numera R-kioski - åtminstone i Hangö - men nog tycker jag att polisen eller någon kanslist hade kunnat ta emot mina papper direkt. Då det i alla fall fortfarande är en rent polisiär sak med fortkörningsböter.
Men så här i utlokaliseringstider, med indragningshot och inbesparingar hägrande över alla statliga instanser, kanske vi snart ser de nu blåklädda poliserna klädda som R-kioskens tanter, så som nu redan skett med postens personal.
Blått och orange är postens färger, blått och gult är kioskens och blåvitt har vi trott att är polisens. I framtiden går kanske poliserna omkring i dräkter med blå och gula ränder med en och annan orange boll utspridd över ryggen.
Det är fantastiskt med privatisering, men vem i hela friden har gett just R-kiosken rätt att leka post och polis? Det kunde väl lika bra ha varit KotiPizza.
Då hade man åtminstone fått hembärning.
Jag blev hänvisad till R-kiosken.
Nu är det väl nog gott och väl, posten heter ju numera R-kioski - åtminstone i Hangö - men nog tycker jag att polisen eller någon kanslist hade kunnat ta emot mina papper direkt. Då det i alla fall fortfarande är en rent polisiär sak med fortkörningsböter.
Men så här i utlokaliseringstider, med indragningshot och inbesparingar hägrande över alla statliga instanser, kanske vi snart ser de nu blåklädda poliserna klädda som R-kioskens tanter, så som nu redan skett med postens personal.
Blått och orange är postens färger, blått och gult är kioskens och blåvitt har vi trott att är polisens. I framtiden går kanske poliserna omkring i dräkter med blå och gula ränder med en och annan orange boll utspridd över ryggen.
Det är fantastiskt med privatisering, men vem i hela friden har gett just R-kiosken rätt att leka post och polis? Det kunde väl lika bra ha varit KotiPizza.
Då hade man åtminstone fått hembärning.
torsdag 29 mars 2012
Skatte- och prishöjningar
Det är inte alla dagar vi Finländare har orsak att vara glada över skatte- och prishöjningar, men nu har arbetarna på bilimportbolagen verkligen kunnat glädas; den kommande skatteförhöjningen för bilar har gjort att det under den senaste tiden funnits mycket arbete.
Bra så. Tyvärr inverkar det inte positivt på framtiden, i värsta fall kanske tvärtom, och samarbetsförhandlingarna fortsätter. Men man får väl vara glad över det lilla, som någon uttryckte saken.
Hamnens personal kan för sin del se fram emot bättre, åtminstone mera arbetsdryga, tider. Det vill säga i fall av att hamndirektionsordförande Sundbergs visioner slår rätt. På grund av de ständigt stigande transportkostnaderna vill han marknadsföra Hangö hamn som ett nära liggande alternativ, logistiskt sett, för de västnyländska export- och importföretagen.
Mycket bra, det med, i synnerhet på längre sikt. Men nog kan man säkert anta att det här med stor sannolikhet kommer att kräva en eller annan miljon i nyinvesteringar från hamnens sida.
För så brukar det vara, då hamnen hittar en ny marknad.
Bra så. Tyvärr inverkar det inte positivt på framtiden, i värsta fall kanske tvärtom, och samarbetsförhandlingarna fortsätter. Men man får väl vara glad över det lilla, som någon uttryckte saken.
Hamnens personal kan för sin del se fram emot bättre, åtminstone mera arbetsdryga, tider. Det vill säga i fall av att hamndirektionsordförande Sundbergs visioner slår rätt. På grund av de ständigt stigande transportkostnaderna vill han marknadsföra Hangö hamn som ett nära liggande alternativ, logistiskt sett, för de västnyländska export- och importföretagen.
Mycket bra, det med, i synnerhet på längre sikt. Men nog kan man säkert anta att det här med stor sannolikhet kommer att kräva en eller annan miljon i nyinvesteringar från hamnens sida.
För så brukar det vara, då hamnen hittar en ny marknad.
 |
| Bild: B. Wikström |
onsdag 28 mars 2012
Nybyggnation
Det är redan allom bekant att vår stad för tillfället ser ut som... Det byggs och grävs både här och där, inte är det vackert men det får man väl stå ut med.
Våren 1907 kan det kanske ha varit en liknande situation, åtminstone finns det paraleller, att döma av signaturen Knickes notis i tidningen Hangö den 28 mars:
Våren 1907 kan det kanske ha varit en liknande situation, åtminstone finns det paraleller, att döma av signaturen Knickes notis i tidningen Hangö den 28 mars:
"I detta blad har tidigare ingått en detaljerad beskrifning af den tillbyggnad till Societetshuset, som under vinterns lopp uppförts i hörnet af Hafsgatan och Hamntorget. Arbetet har nu framskridit så långt att man med lätthet kan föreställa sig den blifvande sommarrestaurangens slutliga utseende. Ett helhetsintryck är tillsvidare svårt att erhålla, men man kan nu redan se att det vackra huset med sin modärna stil, sina verandor och utsprång kommer att göra sig mycket fördelaktigt gällande i all synnerhet från hafssidan betraktadt.
En annan värdefull tillökning i arkitektoniskt hänseende erhåller staden i den byggnad, som af herr J. Eriksén håller på att uppföras i hörnet af Järnvägs- och Gengatorna.
Huset uppföres i tvenne våningar den nedre af sten, inrymmande enbart affärslokaler, den öfre af trä och inrymmande privata boningslokaler. De i nedre våningen belägna butikerna till antalet fem, komma att samtliga utgöras af ett större expeditionsrum samt bakom detta belägna två mindre lagerrum. Expeditionsrummen förses med stora spegelfönster.
I öfre våningen inrymmes en större lokal om 5 rum och kök samt två mindre hvardera om 3 rum och kök. Modärna bekvämligheter, såsom kloakledning, komma själffallet att inrättas i gården. Vattenledningsrör ämnar man nu redan, framsynt nog, nedlägga för att omedelbart kunna användas då staden i en snar framtid blir nödsakad anlägga ett tidsenligt vattenledningssystem. Elektrisk belysning skall installeras såsnart belysningsfrågan blir afgjord mellan staden och herr Zeiden.
Ritningarna till byggnaden framvisa synnerligen anslående fasader såväl mot Järnvägsgatan, som mot Gengatan. Ehuru exteriören icke är hållen i fullt modärn stil så kommer dock det ståtliga huset med sin dominerande tornspira att utgöra en verklig prydnad för staden och då man härtill lägger den i ögonen fallande plats, som huset erhållit invid Järnvägstorget har man skäl att känna sig tillfredsställd öfver denna nya vinning för stadens yttre fysionomi. Man synes slutligen börja öfvergifva det redan alltför länge praktiserade byggnadssättet med fyra släta väggar och ett helt tak och börjar numera lägga an äfven på den yttre utstyrseln. Måtte tendensen bibehålla sig och allt mera utvecklas!"
En annan värdefull tillökning i arkitektoniskt hänseende erhåller staden i den byggnad, som af herr J. Eriksén håller på att uppföras i hörnet af Järnvägs- och Gengatorna.
Huset uppföres i tvenne våningar den nedre af sten, inrymmande enbart affärslokaler, den öfre af trä och inrymmande privata boningslokaler. De i nedre våningen belägna butikerna till antalet fem, komma att samtliga utgöras af ett större expeditionsrum samt bakom detta belägna två mindre lagerrum. Expeditionsrummen förses med stora spegelfönster.
I öfre våningen inrymmes en större lokal om 5 rum och kök samt två mindre hvardera om 3 rum och kök. Modärna bekvämligheter, såsom kloakledning, komma själffallet att inrättas i gården. Vattenledningsrör ämnar man nu redan, framsynt nog, nedlägga för att omedelbart kunna användas då staden i en snar framtid blir nödsakad anlägga ett tidsenligt vattenledningssystem. Elektrisk belysning skall installeras såsnart belysningsfrågan blir afgjord mellan staden och herr Zeiden.
Ritningarna till byggnaden framvisa synnerligen anslående fasader såväl mot Järnvägsgatan, som mot Gengatan. Ehuru exteriören icke är hållen i fullt modärn stil så kommer dock det ståtliga huset med sin dominerande tornspira att utgöra en verklig prydnad för staden och då man härtill lägger den i ögonen fallande plats, som huset erhållit invid Järnvägstorget har man skäl att känna sig tillfredsställd öfver denna nya vinning för stadens yttre fysionomi. Man synes slutligen börja öfvergifva det redan alltför länge praktiserade byggnadssättet med fyra släta väggar och ett helt tak och börjar numera lägga an äfven på den yttre utstyrseln. Måtte tendensen bibehålla sig och allt mera utvecklas!"
måndag 26 mars 2012
Diverse struntprat om välmående
Ja då har jag igen tillbringat ett par dagar i Syndalen, fått frisk luft på skattebetalarnas bekostnad. Eller har jag varit utsatt för miljögifter och annat skit?
Närheten till Koverhar på våra reservövningar får mig varje gång att fundera på vad för slags skit det egentligen spys ut från fabriken, i synnerhet den här gången då varningen för kolmonoxid tjöt över nejden under hela fredagen. I dag läser jag som på beställning att jag inte är den enda som funderar på det här. Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) vill veta vad det är som rinner ut med regnvattnet, egentligen.
I går ordnades den årligen återkommande "Må Bra-dagen" i stadshuset, som vanligt besökt av nyfikna och genuint intresserade.
Själv orkade jag inte bry mig, jag mådde inte bra, men jag hörde att där hade funnits en trollande läkare. Kanske kunde han ha trollat bort värken i mina fötter?
En destillerad gyllene vätska importerad från de Skotska högländerna fick för min del fylla samma funktion.
Närheten till Koverhar på våra reservövningar får mig varje gång att fundera på vad för slags skit det egentligen spys ut från fabriken, i synnerhet den här gången då varningen för kolmonoxid tjöt över nejden under hela fredagen. I dag läser jag som på beställning att jag inte är den enda som funderar på det här. Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) vill veta vad det är som rinner ut med regnvattnet, egentligen.
I går ordnades den årligen återkommande "Må Bra-dagen" i stadshuset, som vanligt besökt av nyfikna och genuint intresserade.
Själv orkade jag inte bry mig, jag mådde inte bra, men jag hörde att där hade funnits en trollande läkare. Kanske kunde han ha trollat bort värken i mina fötter?
En destillerad gyllene vätska importerad från de Skotska högländerna fick för min del fylla samma funktion.
fredag 23 mars 2012
Och berget det krymper
Benccu Wikström var på plats då varningssignalen gick, så här ser det ut då Drottningberg sakta men säkert försvinner:
Blodad tand
Ja, det verkar som om kristdemokraten Outi McDonald fått blodad tand, vilket väl kan tyckas vara passande, då det gäller övervakning. Knappt har det bestämts om mera kameraövervakning vid våra skol- och idrottshus, så ska plötsligt våra gator också bevakas per bild.
I en senaste vecka inlämnad motion vill hon få kameraövervakning på ställen i Hangö där sådana behövs. I första hand menar hon att de, kamerorna, behövs på Brunnsgatan, på båda sidor av Villavägen och eventuellt på andra ställen där fara för trafikolyckor finns.
Det skulle då betyda, i stort sett, överallt utanför våra ytterdörrar.
Jag var tvungen se efter på kartan var dessa i motionen nämnda gator är, för att bli helt säker på min sak, ingetdera av gatorna torde räknas som livligt trafikerad. Jag medger att jag mer än gärna ser farthinder utplacerade på Appelgrensvägen, främst för att där springer så många småttingar på väg till och från badstranden Plagen, men kameror på Villavägen?
Det värsta är, att förr eller senare får de här människorna alltid som de vill.
I en senaste vecka inlämnad motion vill hon få kameraövervakning på ställen i Hangö där sådana behövs. I första hand menar hon att de, kamerorna, behövs på Brunnsgatan, på båda sidor av Villavägen och eventuellt på andra ställen där fara för trafikolyckor finns.
Det skulle då betyda, i stort sett, överallt utanför våra ytterdörrar.
Jag var tvungen se efter på kartan var dessa i motionen nämnda gator är, för att bli helt säker på min sak, ingetdera av gatorna torde räknas som livligt trafikerad. Jag medger att jag mer än gärna ser farthinder utplacerade på Appelgrensvägen, främst för att där springer så många småttingar på väg till och från badstranden Plagen, men kameror på Villavägen?
Det värsta är, att förr eller senare får de här människorna alltid som de vill.
torsdag 22 mars 2012
Dagens tidning
En varje vecka återkommande ritual, så här på torsdag, är att klä på sig ytterkläder och traska iväg någonstans för att införskaffa veckans version av Hangötidningen.
Ofta känns det, då jag bläddrat igenom den, onödigt. I synnerhet sådana gånger då den borde ha delats ut gratis till alla hushåll och jag betalat för den. Var det inte förresten en sådan utdelning inbokad till i dag?
I dag kan jag till min stor glädje till alla delar hålla med tidningens ledarskribent, redaktionschefen Mikael Heinrichs, som skriver om framtidens närdemokrati. Eller snarare frånvaron av den. Ett läsvärt ställningstagande som gör min motionstur värd besväret.
En annan läsvärd grej, skriven av samma redaktör, var artikeln om deltidsbrandmännen. Jag läser i den ett uttalande av brandmästare Toni Pyökäri, där han säger att FBK-arna inte längre är verksamma och numera ersatta av dessa deltidsbrandmän.
Kan det här verkligen stämma? Och i så fall; Varför?
Den frivilliga brandkåren har som en verksam enhet en lång och gedigen historia, betydligt längre än det som numera kallas räddningsverket, och den kunskapsbasen är det ju synd att slopa.
Dessutom har jag för mig att det har varit roligt för ungarna att lära sig både det ena och det andra, till en överkomlig kostnad för kommun och stat, ungefär som de utdöende scouterna.
Förhoppningsvis har Pyökäri endera blivit missförstådd eller felciterad. Inte tror jag några deltidsbrandmän kan ersätta FBK.
Ofta känns det, då jag bläddrat igenom den, onödigt. I synnerhet sådana gånger då den borde ha delats ut gratis till alla hushåll och jag betalat för den. Var det inte förresten en sådan utdelning inbokad till i dag?
I dag kan jag till min stor glädje till alla delar hålla med tidningens ledarskribent, redaktionschefen Mikael Heinrichs, som skriver om framtidens närdemokrati. Eller snarare frånvaron av den. Ett läsvärt ställningstagande som gör min motionstur värd besväret.
En annan läsvärd grej, skriven av samma redaktör, var artikeln om deltidsbrandmännen. Jag läser i den ett uttalande av brandmästare Toni Pyökäri, där han säger att FBK-arna inte längre är verksamma och numera ersatta av dessa deltidsbrandmän.
Kan det här verkligen stämma? Och i så fall; Varför?
Den frivilliga brandkåren har som en verksam enhet en lång och gedigen historia, betydligt längre än det som numera kallas räddningsverket, och den kunskapsbasen är det ju synd att slopa.
Dessutom har jag för mig att det har varit roligt för ungarna att lära sig både det ena och det andra, till en överkomlig kostnad för kommun och stat, ungefär som de utdöende scouterna.
Förhoppningsvis har Pyökäri endera blivit missförstådd eller felciterad. Inte tror jag några deltidsbrandmän kan ersätta FBK.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
