Ölkrogen i Societetshuset

I dag en annan dag, hittar vi fiffel på hög nivå, ur Tidningen Hangö den 12.12.1911.

Ölkrogen i Societetshuset har under de senaste månaderna givit anledning till allvarliga klagomål från nykterhetsvänners sida.

Huruvida de upprepade fall av fylleriförseelser särskilt bland den lägre befolkningen, vilka under förenämnda tid iakttagits, kunna såsom nykteristerna vilja göra troligt, läggas just denna ölkrog till last är för oss icke bekant, men vi finna det onekligen förvånansvärt att en sådan krog kunnat anläggas och bedrivas utan anmärkning från vederbörande myndigheters sida samt att denna krog till ännu beträffande öppenhållande m.m. hänförts till restaurationer med första klass rättigheter.

Känt är att stadens polikommisarie vänt sig med angivelse emot innehavaren av sagda ölkrog, men angivelsen förkastades såsom ostyrkt. Senaste sommar inträffade i sagda krog ett ruskigt mord för vilket en vaktmästare på platsen föll offer. Kort därpå förekom åter ett uppträde vid vilket en rysse i strävan att slippa in på krogen begick en svår våldshandling. Alla dessa fall hava riktat allmänhetens uppmärksamhet på ifrågavarande krog och de iakttagelser som endast i förbigående gjorts lända ingalunda krogen till beröm.

Man frågar sig med häpnad huru sådant kan få fortgå. Känt är att stadsfullmäktige då frågan om utskänkningsrättigheterna i staden senast var före ytterligare begränsade tiden för öppenhållandet av Vinhandelsbolagets ölutskänkning, men kort därpå tilläto myndigheterna denna ölkrog växa fram. Känt är att fullmäktige i tiden beviljat innehavaren av Societetshusets restauration första klass rättigheter, men vi äro för vår del övertygade om att sådana icke skulle beviljats, därest man ens kunnat befara dess utnyttjande på detta sätt.

Vi vilja icke uttala oss i frågan huruvida myndigheterna med god vilja skulle kunnat förhindra de av stadsfullmäktige beviljade första klass rättigheternas utnyttjande på detta sätt. Ej heller finna vi anledning att denna gång fördjupa oss i frågan huruvida konkorsmassan överhuvud kan tillerkännas utskänkningsrätt och huruvida detta kan ske utan stadsfullmäktiges hörande. Slutligen förbigå vi det förvånande i att en medlem av polisbefälet på orten som konkursmassans representant står i spetsen för en restauration med utskänkning av rusdrycker. Allt detta lämnar vi åt vederbörande myndigheter att pröva.

Med detta vårt uttalande hava vi endast velat göra stadsfullmäktige uppmärksamma på att det i framtiden, då fråga om beviljande av utskänkningsrätt å kommande restauratörer å Societetshuset och andra utskänkningsställen bör begås att sådan parodi på första klass utskänkning, som ölkrogen i Societetshuset i själva verket är, må förebyggas. Till prövning kunde även upptagas frågan om inte denna krog redan nu genom myndigheternas försorg kunde stängas. Måhända kunde stadsfullmäktige av eget initiativ upptaga frågan eller kunde nykterhetsföreningarna på orten utöva påtryckning.

Luciakronan tänds i kväll

Ljusen i Luciakronan tänds och en andakt hålls med luciatraditionen som utgångspunkt i Hangö kyrka i kväll klockan 18.30. Årets Hangö Lucia, 15-åriga Ronja Westerholm, och hennes tärnor sjunger.
Arrangör Hangö Svenska Teaterförening.

I morgon uppträder Lucia på stadshusbalkongen kl. 18.00 Kröning och luciafest i festsalen.
Sås å Kopp underhåller, liksom julgubben. Lucia krönes i år med Lucia-smycket av Ebba Laxell.
Kaffeservering, mete, lotteri, ringlekar. Intr. 5 euro/vuxna, 3 euro/barn. Arr. Hangö Svenska Teaterförening

Luciafirandet den 13:e december är något unikt i Sverige och Svenskfinland. Traditionen slog rot i början av 1900-talet och lever kvar lika klart lysande ännu i dag. Den första Lucian i Finland valdes år 1936 i Vasa av föreningen Brage. Sedan dess har traditionen levt vidare.

Luciafirandet fick sin början i 1600-talets Sverige där bondgårdarnas döttrar klädde sig i vitt och bar en ljuskrans i håret. Traditionen tros ha kommit från Tyskland där kransen skulle föreställa en gloria och förknippades med Jesusbarnet.

Redan under medeltiden firades den 13:e december i Norden. Natten ansågs vara årets längsta och man firade med ljus för att hålla ondskans makter borta. Helgonet Lucia har därför inte mycket gemensamt med Luciafirandet i Norden.