Hangö stad har fått in fem ansökningar till den lediganslagna tjänsten som stadskamrer.
De fem är:
Jan-Erik Sundström från Åbo, Juha Kuittinen från Hangö, Tove Sjöberg från Karis, Sirkkaliisa Cavonius från Hangö och Petri Hammar från Grankulla.
Leif Nordström, nuvarande stadskamrer, slutar i juli. Nordström går i pension fr.o.m. 1.10.2009.
Det är stadsfullmäktige som väljer ny kamrer.
måndag 18 maj 2009
Feedback till avdelningen för kommunteknik
System för feedback från invånarna.
Stadsingenjör Martti Kerkelä föreslår för tekniska nämnden ibruktagande av ett nytt feedbacksystem för Hangöborna.
Från stadsborna kommer dagligen feedback till avdelningen för kommunteknik. Stadsborna använder sig av telefon och e-post. I feedbacken framförs frågor, anmäls reparationsbehov och ges såväl positiv som negativ feedback på avdelningens verksamhet. Det har inte funnits något systematiskt system för detta och av denna orsak kan det hända att kommuninvånaren inte får svar på sin feedback eller att de anmälda bristerna inte åtgärdas.
Vid avdelningen finns beredskap för anskaffning av ett elektroniskt system för behandling av denna feedback. För insamling av feedbacken kan stadens nya webbsidor användas. Stadsborna kan lämna sin feedback till avdelningens sidor, där de arkiveras systematiskt i en databas för vidare åtgärder.
Tekniska nämnden fattar beslut i saken den 19 maj.
Stadsingenjör Martti Kerkelä föreslår för tekniska nämnden ibruktagande av ett nytt feedbacksystem för Hangöborna.
Från stadsborna kommer dagligen feedback till avdelningen för kommunteknik. Stadsborna använder sig av telefon och e-post. I feedbacken framförs frågor, anmäls reparationsbehov och ges såväl positiv som negativ feedback på avdelningens verksamhet. Det har inte funnits något systematiskt system för detta och av denna orsak kan det hända att kommuninvånaren inte får svar på sin feedback eller att de anmälda bristerna inte åtgärdas.
Vid avdelningen finns beredskap för anskaffning av ett elektroniskt system för behandling av denna feedback. För insamling av feedbacken kan stadens nya webbsidor användas. Stadsborna kan lämna sin feedback till avdelningens sidor, där de arkiveras systematiskt i en databas för vidare åtgärder.
Tekniska nämnden fattar beslut i saken den 19 maj.
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande
18 maj 1899 kunde vi i tidningen "Hangö" läsa om följande naturförskönande projekt:
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande.
Som bekant beslöto fullmäktige senaste senaste höst uppdraga åt drätselkammaren att om möjligt söka förmå stadsträdgårdsmästaren i Helsingfors hr S. Olsson att besöka wår ort i och för uppgörande af förslag till ifågasatt försköning af Rådhustorget och Wårdberget.
Hr Olsson åtog sig äfwen wälwilligt uppdraget och har i dagarna hitsändt ett fullständigt utarbetadt projekt till ofwannämda platsers förskönande. Ur det projektet åtföljande betänkandet anföra wi följande:
Wårdberget består som bekant af en enda bärgkulle med högre och lägre partier och reser sig i midten af staden. Därifrån har man en widsträkt utsikt öfwer fjärdar och holmar, och hör detta bärg onekligen till en af stadens wackrast belägna platser. För att tillgodogöra sig hwad naturen redan därstädes åstadkommit, bör nämda bärg anordnas till en s. k. naturpark, sålunda att i dälderna påföres för wäxtligheten erforderliga näringsämnen, såsom lera jord och spillning m. m. För åstadkommandet af så riklig wegetation som möjligt bör äfwen de mera långsträckta lägre belägna bärgklackarna påföras nämda fyllnadsmaterial, för att på så sätt åwägabringa grönskande kullar. Därigenom komma de högre bärgspartierna att framträda fristående bland de med wäxtlighet bewuxna områdena på ett naturligt och tilltalande sätt. Äfwen bör i bärgskrefworna, här och där i de högre bärgpartierna ifyllas jord, för att därstädes må kunna planteras ormbunkar, conwaljer samt andra perenna wäxtarter. Dessa wäxter kunna äfwen med fördel placeras på lägre belägna platser. Hufwudsaken är att söka få till stånd så stor wariation som möjligt af såwäl wäxtlighet som bärgspartier i olika formationer. Dylika parkanläggningar äro dock ej af lättaste slag att utföra, och will i så fall jag påpeka, att ordnandet af ifrågawarande plats bör anförtros en person, som är fackman på detta område af parkanläggningskonst, så att det hela, en gång färdigt, wärkligen kan betraktas som ett stilfullt och naturtroget wärkstäldt arbete i öfwerensstämmelse med platsens läge och karaktär.
Som nämdt är Wårdbärget beläget i stadens centrum och till större delen omgifwet med byggnader på olika sidor. Detta område måste altså wid många tillfällen passeras då det gäller att komma från den ena stadsdelen till den andra, hwilket gör att all hänsyn då bärget skall ordnas till parkanläggning bör tagas därtill att en bekwäm genomgång åstadkommes som äfwen därigenom, att själfwa området blifwer en angenäm promenadplats.
Rådhustorget, hwilket är medels Boulewardsgatan deladt i twänne delar, intager i stadsplanen en central och framståended plats och torde därför böra förskönas med planteringar. Den norra delen af torget begränsas i öster och wäster af twänne tomter, hwilka äro reserwerade för monumentala byggnader. Denna del af torget, ordnad med fint anlagda och wäl underhållna planteringar, skulle owedersägligen blifwa den wärdigaste prydnaden för dessa byggnader.
Hwad beträffar körtrafiken från Bärg- och Boulewardsgatorna genom ifrågawarande torgs norra del, kunna nog röster höja sig mot detta arrangemang med planteringar; men torde denna lilla olägenhet, om man ens kan ifrågasätta en sådan, motwägas af det behag planteringar komma att förläna denna centrala plats af staden.
Den plankarta, som jag haft till min disposition, utwisar ej något hinder för att, i den händelse trafiken skulle fordra det, anlägga en körbana norr om de nu odisponerade, kronan tillhöriga tomterna. I öfrigt torde det ej uppstå större swårighet att passera omkring denna plats än omkring ett byggnadskwarter i allmänhet.
Den södra delen af nämda torg är i så fall i samma belägenhet hwad beträffar körtrafiken som den norra; dock med den skillnaden att, i den händelse Torggatan drages igenom denna del af torget, uppstå twå kwadratformiga lika stora delar, som, oaktadt de äro obetydliga till ytinnehållet, äfwen kunna förses med planteringar. Detta blifwer nämligen icke förhållandet med den norra delen af torget om Bärggatan drages i rak linje därigenom; ty de små kilformiga delarna, som komma att återstå, kunna ej under några förhållanden anses lämpliga för omnämda ändamål.
Äfwen från andra synpunkter sedt, talar det synnerligen gynnsamt för Rådhustorgets förseende med planteringar. Om man t. ex. utgår från järnwägsstationen och passerar genom den lilla trefliga planteringen därstädes till Boulewardsgatan och fortsätter widare längs den samma, förefaller denna gata, så wacker den än är sommartiden, enformig. Annorlunda skulle det gestalta sig, om torget ifråga wore försedt med en riklig wegetation, som prunkade i olika färgnyanser, samt dessutom med en springbrunn eller andra för platsen lämpliga konstwärk. Hur mycket skulle icke ett sådant arrangemang bidraga till förskönandet af själfwa avenyen jämte det äfwen den centrala delen af staden finge därigenom ett mera lifgifwande och storstadsmässigt utseende.
Förflyttar man sig widare inom staden till södra sidan af Wårdbärget, framträder Rådhustorget ännu mer därifrån till sin fördel, i händelse torget wore försedt med prydliga planteringar. För att ytterligare försköna utsikten från nämda punkt mot hafwet, borde Torggatan förses med alléträd, hälst pyramidformiga, och slutligen Fabriksudden förwandlas till en med planteringar utrustad promenadplats. Genom dessa anordningar komme meranämda bärg att winna betydligt i wärde, äfwensom Hangö stad i dess helhet att blifwa wärdigt prydd.
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande.
Som bekant beslöto fullmäktige senaste senaste höst uppdraga åt drätselkammaren att om möjligt söka förmå stadsträdgårdsmästaren i Helsingfors hr S. Olsson att besöka wår ort i och för uppgörande af förslag till ifågasatt försköning af Rådhustorget och Wårdberget.
Hr Olsson åtog sig äfwen wälwilligt uppdraget och har i dagarna hitsändt ett fullständigt utarbetadt projekt till ofwannämda platsers förskönande. Ur det projektet åtföljande betänkandet anföra wi följande:
Wårdberget består som bekant af en enda bärgkulle med högre och lägre partier och reser sig i midten af staden. Därifrån har man en widsträkt utsikt öfwer fjärdar och holmar, och hör detta bärg onekligen till en af stadens wackrast belägna platser. För att tillgodogöra sig hwad naturen redan därstädes åstadkommit, bör nämda bärg anordnas till en s. k. naturpark, sålunda att i dälderna påföres för wäxtligheten erforderliga näringsämnen, såsom lera jord och spillning m. m. För åstadkommandet af så riklig wegetation som möjligt bör äfwen de mera långsträckta lägre belägna bärgklackarna påföras nämda fyllnadsmaterial, för att på så sätt åwägabringa grönskande kullar. Därigenom komma de högre bärgspartierna att framträda fristående bland de med wäxtlighet bewuxna områdena på ett naturligt och tilltalande sätt. Äfwen bör i bärgskrefworna, här och där i de högre bärgpartierna ifyllas jord, för att därstädes må kunna planteras ormbunkar, conwaljer samt andra perenna wäxtarter. Dessa wäxter kunna äfwen med fördel placeras på lägre belägna platser. Hufwudsaken är att söka få till stånd så stor wariation som möjligt af såwäl wäxtlighet som bärgspartier i olika formationer. Dylika parkanläggningar äro dock ej af lättaste slag att utföra, och will i så fall jag påpeka, att ordnandet af ifrågawarande plats bör anförtros en person, som är fackman på detta område af parkanläggningskonst, så att det hela, en gång färdigt, wärkligen kan betraktas som ett stilfullt och naturtroget wärkstäldt arbete i öfwerensstämmelse med platsens läge och karaktär.
Som nämdt är Wårdbärget beläget i stadens centrum och till större delen omgifwet med byggnader på olika sidor. Detta område måste altså wid många tillfällen passeras då det gäller att komma från den ena stadsdelen till den andra, hwilket gör att all hänsyn då bärget skall ordnas till parkanläggning bör tagas därtill att en bekwäm genomgång åstadkommes som äfwen därigenom, att själfwa området blifwer en angenäm promenadplats.
Rådhustorget, hwilket är medels Boulewardsgatan deladt i twänne delar, intager i stadsplanen en central och framståended plats och torde därför böra förskönas med planteringar. Den norra delen af torget begränsas i öster och wäster af twänne tomter, hwilka äro reserwerade för monumentala byggnader. Denna del af torget, ordnad med fint anlagda och wäl underhållna planteringar, skulle owedersägligen blifwa den wärdigaste prydnaden för dessa byggnader.
Hwad beträffar körtrafiken från Bärg- och Boulewardsgatorna genom ifrågawarande torgs norra del, kunna nog röster höja sig mot detta arrangemang med planteringar; men torde denna lilla olägenhet, om man ens kan ifrågasätta en sådan, motwägas af det behag planteringar komma att förläna denna centrala plats af staden.
Den plankarta, som jag haft till min disposition, utwisar ej något hinder för att, i den händelse trafiken skulle fordra det, anlägga en körbana norr om de nu odisponerade, kronan tillhöriga tomterna. I öfrigt torde det ej uppstå större swårighet att passera omkring denna plats än omkring ett byggnadskwarter i allmänhet.
Den södra delen af nämda torg är i så fall i samma belägenhet hwad beträffar körtrafiken som den norra; dock med den skillnaden att, i den händelse Torggatan drages igenom denna del af torget, uppstå twå kwadratformiga lika stora delar, som, oaktadt de äro obetydliga till ytinnehållet, äfwen kunna förses med planteringar. Detta blifwer nämligen icke förhållandet med den norra delen af torget om Bärggatan drages i rak linje därigenom; ty de små kilformiga delarna, som komma att återstå, kunna ej under några förhållanden anses lämpliga för omnämda ändamål.
Äfwen från andra synpunkter sedt, talar det synnerligen gynnsamt för Rådhustorgets förseende med planteringar. Om man t. ex. utgår från järnwägsstationen och passerar genom den lilla trefliga planteringen därstädes till Boulewardsgatan och fortsätter widare längs den samma, förefaller denna gata, så wacker den än är sommartiden, enformig. Annorlunda skulle det gestalta sig, om torget ifråga wore försedt med en riklig wegetation, som prunkade i olika färgnyanser, samt dessutom med en springbrunn eller andra för platsen lämpliga konstwärk. Hur mycket skulle icke ett sådant arrangemang bidraga till förskönandet af själfwa avenyen jämte det äfwen den centrala delen af staden finge därigenom ett mera lifgifwande och storstadsmässigt utseende.
Förflyttar man sig widare inom staden till södra sidan af Wårdbärget, framträder Rådhustorget ännu mer därifrån till sin fördel, i händelse torget wore försedt med prydliga planteringar. För att ytterligare försköna utsikten från nämda punkt mot hafwet, borde Torggatan förses med alléträd, hälst pyramidformiga, och slutligen Fabriksudden förwandlas till en med planteringar utrustad promenadplats. Genom dessa anordningar komme meranämda bärg att winna betydligt i wärde, äfwensom Hangö stad i dess helhet att blifwa wärdigt prydd.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
