Hangö fågelstation får miljöpris

Hangö fågelstation Halias har fått ett miljöpris.
Priset på 10 000 euro instiftades för ett år sedan och delas ut av Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse i samarbete med tidningen Västra Nyland.

Hangö fågelstation finns på naturskyddsområdet Uddskatan, längst ute på Tulludden. För att komma dit måste man ha passersedel och ta sig genom Frihamnens bevakade port.

I juryns motivering sägs det att Hangö fågelstation, som startade sin verksamhet 1979 på Finlands sydligaste spets på Uddskatan, har gett oersättlig information om förändringarna i miljön och har dessutom bidragit till att bibehålla människornas kontakt med naturen.

Fågelstationen Halias upprätthålls av Helsingforsföreningen Tringa.

Halias har fått understöd av Finska kulturfonden och betalar ut ersättningar bland annat till folk som kommer till Hangö för att ringmärka fåglar. Men verksamheten på fågelstationen bygger långt på att folk ställer upp frivilligt, berättar Västra Nyland på sin nätbilaga.

Hangö Kex

Tidningen Hangö rapporterar den 3.3.1917 om försämrade tider för Finsk-Engelska Bisquitfabriken:

Finsk-Engelska Bisquitfabriken. Över 100 personer uppsagda.

Finsk-Engelska Bisquitfabriken härstädes har av orsak som ej beror på fabrikens ledning varit tvungen att uppsäga hela personalen vid fabriken inne i staden och en del av arbetarna i den nya fabriken vid Hangö växel, inalles över 100 personer.

* * * * *

Hangö Kex och reklamsloganen ”ler som ett Hangökex” tycks vara det första finländarna tänker på när du nämner Hangö. Och det är helt naturligt, kexen har ju tillverkats i Hangö ända sedan 1910.

Företagets namn var från början Finsk-Engelska Biscuit-fabrik Ab och Nils Adolf Lindsay von Julin var verkställande direktör. Teknisk chef var britten Henry Hutton, eftersom kexfabriken var den första i sitt slag i Finland. Den nya fabriksbyggnaden byggdes 1916 bredvid järnvägen i slutet av Appelgrensvägen. I ett senare skede köptes kexfabriken av Hemming
Elfving och blev det största företaget inom sin bransch i Finland. Förutom kex tillverkade man även lakrits och andra sötsaker.

I slutet av 1920-talet kastade vännerna och samarbetspartnerna herrarna Elfving och Fazer krona och klave för att avgöra vem som skulle köpa den andres fabriker. Fazer vann.

Miljöpris åt Kalevi Keynäs

Kalevi Keynäs, tidigare amanuens på Tvärminne zoologiska station och miljöaktivist, belönas med ett det nya västnyländska miljöpriset.

Det är Bergsrådinnan Sophie von Julins Stiftelse i samarbete med tidningen Västra Nyland som delar ut priset på 10 000 euro.

I motiveringar sägs att priset går till en person som har gjort ett livsverk för miljöns bästa i regionen.

Keynäs har på ett förtjänstfullt sätt försvarat och fört fram skyddet av naturen i Västra Nyland under flera årtionden. På initiativ av Kalevi Keynäs har en lång rad naturskyddsprojekt förverkligats.

Keynäs har också på ett anmärkningsvärt sett befrämjat insikterna i den västnyländska floran och faunan via otaliga fältkurser av olika slag.

Stranden vid Familiaris

Tidningen Hangö den 22.1.1931 kan berätta om följande från stadsstyrelsens sammanträde:

Behöver staden stranden vid Familiaris?
Stadsstyrelsen hyser olika meningar i saken.

Då arrendetiden för villa Familiaris i badhusparken utgår den 1 januari 1931 inledde drätselkammaren i december månad 1930 med bergsrådet Jacob von Julin såsom representant för bergsrådinnan von Julins sterbhus underhandlingar rörande förlängning av arrendetiden och föreslog, att området, som ligger emellan plagen i Kolaviken och Bellevuestranden och sålunda utgör en förbindelselänk mellan de båda badstränderna, icke i sin helhet skulle utarrenderas utan att staden skulle förbehålla sig strandremsan enär densamma kunde behövas för badlivet. För villan skulle likväl återstå ett område på något över 5.000 kvadratmeter. Från arrendatorns sida uppställdes som villkor, att området i sin tidigare utsträckning, således även stranden, måtte ånyo utarrenderas.

Efter att ha infordrat utlåtande av styrelsen för Hangö Bad, som anser att ifrågavarande strandremsa icke torde behövas för strandbaden, beslöt stadsstyrelsen å sammanträde den 4 innevarande januari för stadsfullmäktige föreslå, att arrendet måtte förlängas på 25 år från den 1 januari 1931 mot en arrendeavgift, beräknad efter 30 penni per kvadratmeter. Beträffande områdets storlek beslöt stadsstyrelsen efter omröstning och på av drätselkammaren anförda skäl föreslå, att detta skulle minskas i enlighet med drätselkammarens förslag, varigenom arrendeavgiften skulle bli 1.500 mark i året.

Omfattande styrelsens för Hangö bad förslag föreslog minoriteten, att även strandremsan måtte åt arrendatorn utgivas.

Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar

Miljöpris ska sporra till hållbara lösningar
– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här.

Det säger Fredrik von Limburg-Stirum, ordförande i Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelse som beslutat att instifta ett årligen återkommande penningpris på till en början 10 000 euro som ska sporra till hållbara lösningar och aktiva årgärder för miljöns bästa i Västnyland.

– Det är ungefär ett år sedan vi började prata om det, säger von Limburg-Stirum.

von Limburg-Stirum driver Koskis gård och har där specialiserat sig på biologisk mångfald och landskapsvård. Han är också ombudsman för Natur- och viltvårdsstiftelsen och jobbar därför nationellt med miljörelaterade frågor.

– Kanske är det därför jag fick idén till priset, funderar han.

”Något i tiden”
Bergsrådinnan Sophie von Julins stiftelses ursprungliga ändamål är att understöda diakoniverksamheten i Pojo och att ekonomiskt stöda ett par studerande per år. Utvecklingen av stiftelsens tillgångar har ändå gjort det möjligt för stiftelsen att understöda hundratals västnyländska studerande per år. Men stiftelsen kan också understöda annan välgörande verksamhet.

– Vi tyckte att det att lyfta fram miljön kunde vara något i tiden. Därför bestämde vi oss för det här, säger von Limburg-Stirum

Att samarbetspartnern kom att bli tidningen Västra Nyland är inte speciellt långsökt.

– Vårt verksamhetsområde är västra Nyland. Vi tänkte att tidningen eventuellt kunde ha intresse av att vara med så vi kontaktade Tommy Westerlund, säger von Limburg-Stirum

VN:s chefredaktör tände på idén direkt.

– Det är en utmärkt idé. Miljön är otroligt viktig här i våra känsliga kusttrakter. Vi har orsak att uppmuntra aktörerna här att tänka på miljön, säger Westerlund som hoppas att också kommunerna får upp ögonen för miljön.

– De har inte prioriterat miljön så högt som de borde i dagens läge.

Livsverk eller innovation
Westerlund sitter i egenskap av tidningens representant tillsammans med bl.a. von Limburg-Stirum i den arbetsgrupp som funderat på kriterierna till priset och på eventuella kandidater. Priset delas ut på basen av vad gruppen kommit fram till. Den tillsatta gruppen är rätt långt hunnen med valet av pristagare som offentliggörs i mitten av januari.

– Priset tilldelas en person, en grupp, en organisation, ett företag eller en sammanslutning på området Hangö-Sjundeå som gjort en märkbar insats för miljön, förklarar Westerlund.

– Vi försöker scanna fältet brett, säger von Limburg-Stirum.

Priset ska sporra till hållbara lösningar och aktiva lösningar för miljöns bästa.

– Den indirekta nyttan är att andra sporras att ta efter sådant som uppmärksammats genom priset, säger von Limburg-Stirum.

– Händer det något utöver det vanliga under året ligger det nära till hands att vi vill belöna det. Men priset kan lika gärna delas ut för ett livsverk eller en innovation, menar han.

”Framförallt en ära”
Summan på hela 10 000 euro är inte vardagsmat i våra trakter.

– Priset är framför allt en ära. Men en märkbar summa fungerar som en morot och som en belöning för någon som varit föregångare.

En ekonomisk kris har målats upp och blivit verklighet. I den finns det farhågor om att miljöfrågor hamnar i skymundan. Är de farhågorna befogade?

– Jag tror nog att det tyvärr i vissa fall kan gå så. Ett företag i knipa tänker kortsiktigt. Å andra sidan är miljöfrågor otroligt mycket på tapeten. Om man från lilla Västnyland kan dra paralleller till presidentvalet i USA så kan man se att det finns en politisk vilja att ta itu med frågan. I bästa fall kan krisen leda till att det byggs upp en helt ny ekonomi med nya energikällor. Framtidens företag är de som förstår att bygga upp en hållbar bas.


KRISTOFFER NÖJD
Västra Nyland


Publicerad 27.12.2008 17:33 på tidningen Västra Nylands nätbilaga.