Asfalterad gravgård?

Gårdagens lilla inlägg har lett till både telefonsamtal och e-post för Hangöskvallers del. Många har undrat vart den gamla ortodoxa gravgården tar vägen då hamnen utvidgar över dess område. Ett snabbt svar, som säkert skulle rendera både spott och spe samt kanske ett och annat trött småleende, vore att säga att de nuvarande hyresgästerna varken har klagat eller lämnat in anmärkningar mot den nya planen.

Men allvarligt talat, så ser det vid en första snabbtitt nog ut som om de nuvarande invånarna på området får tvångsförflyttas eller alternativt få ett vackert täcke av asfalt. I detaljplanen för Västra hamnen konstateras det lakoniskt att: "I norra delen ligger en gammal, rysk begravningsplats. Där finns ungefär 20 gravar, största delen av dem från 1800-talet och från början av 1900-talet. Begravningsplatsen förvaltas eller sköts inte av någon församling." Vidare kan man enligt den arkeologiska inventering museiverket gjorde inte med säkerhet säga var dess gränser går (!).

Det kan man kanske kalla en utredning, på ett ungefär.

Men jag upprepar vad jag så ofta sagt, visst vet våra bestämmande vad de gör. Åtminstone håller de god min och låtsas att de vet.