Prisregn

Bildningsnämnden har beslutat dela ut pris. Förutom det sedvanliga priset till "Årets idrottare" ska nu även årets ungdomsidrottare, årets lag och årets tränare belönas. Förutom de här ska någon dessutom få ett "Årets hedersomnämnande".

Visserligen är tanken här den att man kan premiera inom alla dessa kategorier, men det finns inget måste om det inte finns lämpliga kandidater, sägs det. Vilket jag gott kan förstå, för annars hade vi väl inom några år en situation där även inaktiva bänkidrottare som jag får pris.

Motiveringen kunde lyda: För aktivt visat ointresse vid hindrandet av andra personers frivilliga självplågeri och ett självpåtaget uppbärande av de bördor en ständigt tilltagande viktökning medför.

På tal om ungdom och idrott, så har som kanske bekant ännu en i raden av chefer flytt det sjunkande skeppet. Ungdoms- och idrottschefen Stefan Fri har hittat grönare ängar på andra sidan rågränsen, där han blir någonting som kallas "avdelningschef för sysselsättningstjänster".

Måhända det är där man sysselsätter tjänstemän?

Årets idrottare 2010

Jag upptäckte till min stora förfäran att jag totalt glömt bort det stora evenemang, eller glöggfest, som skulle ordnas till de personers ära som på olika sätt genom sina insatser gjort staden känd utom dess gränser.

I samma veva skulle även årets idrottare premieras. Det var i år frisbeegolfaren Kalle Rinne som hade äran att skaka hand med den i pension gående Sjöstrand. Rinne har som meriter bl.a. ett brons från europamästerskapen i Bas-de-Calais i Frankrike, vilket med tanke på hur stor grenen är ute i europa verkligen inte är fy skam.

Det är trevligt att staden sysslar med den här sortens evenemang, som sist och slutligen inte kostar så förfärligt mycket, men ändå säkert ger en känsla för de inbjudna att de inte arbetat helt förgäves och oförmärkt.

Festligheter

Vi lever i festliga tider.

Sången från lillajulsfesterna har knappt avklingat då vi redan planerar inför firandet av landets självständighet. Trots det ökande inflytandet av riktgivande direktiv från EU-håll har vi fortfarande, som nation, en viss självständighet. Och det ska vi vara både glada och tacksamma för.

Stadens självständighetsfest går i redan invanda tecken med festtal, musik och utdelning av förtjänsttecken åt våra kommunalt anställda. Programmet går att se på stadens hemsidor.

För den femtonde december hittar vi på listan över festligheter någonting nytt. Jag citerar från föredragningslistan till nämnden för kultur- och medborgarverksamhet, för att ingen ska behöva säga att jag "förvränger": "Olika personer och sammanslutningar arrangerar många evenemang i Hangö och dessa höjer stadsbornas trivsel och Hangös dragkraft. Hangö stad vill nu för första gången arrangera ett tillfälle att tacka dessa aktörer".

Ett mycket lovvärt initiativ, tydligen taget av museichef Marketta Wall. Men hur ska alla de hundratals människor som arbetar för stadens trivsel och dragkraft rymmas in i vårt lilla museum?

På samma tillfälle offentliggörs också årets bästa idrottare i Hangö. Här behöver jag er hjälp, jag minns att det var Tony Bäckman som valdes 2008, men vem blev årets hangöidrottare i fjol?