Framsteg genom bakåtsträvande

Då jag nu varit nästan utomlands, det vill säga borta från Hangö, i en veckas tid så bestämde jag mig för att gå och ta en titt på hur arbetet med torget framskrider. Till min stora förvåning har det skett en hel del och det ser till på köpet riktigt bra ut. Aningen belysning och planteringar runt omkring så tror jag det kan bli riktigt gemytligt, åtminstone i jämförelse med hur det var förut.

Funderande på placeringar av gemytlighetsframhävande attribut traskade jag hemåt och stötte på ett häpnadsväckande fenomen. En pensionerad cykelförsäljare som står och påtar i en blomlåda. Mitt i stadens centrum. Någonting sådant kan jag helt enkelt inte gå förbi utan att fråga vad sjutton den numera pensionerade företagaren håller på med.

Det framgår att Åke, för många känd från manskören, på helt frivillig basis, utan ekonomisk ersättning, ger sitt bidrag till att försköna omvärlden för oss vanliga dödliga.

Oerhört. Vansinnigt. Gammaldags. Men ack så lovvärt.

Tänk om vi hade mer av den andan i vår stad!