Asfalterad gravgård?

Gårdagens lilla inlägg har lett till både telefonsamtal och e-post för Hangöskvallers del. Många har undrat vart den gamla ortodoxa gravgården tar vägen då hamnen utvidgar över dess område. Ett snabbt svar, som säkert skulle rendera både spott och spe samt kanske ett och annat trött småleende, vore att säga att de nuvarande hyresgästerna varken har klagat eller lämnat in anmärkningar mot den nya planen.

Men allvarligt talat, så ser det vid en första snabbtitt nog ut som om de nuvarande invånarna på området får tvångsförflyttas eller alternativt få ett vackert täcke av asfalt. I detaljplanen för Västra hamnen konstateras det lakoniskt att: "I norra delen ligger en gammal, rysk begravningsplats. Där finns ungefär 20 gravar, största delen av dem från 1800-talet och från början av 1900-talet. Begravningsplatsen förvaltas eller sköts inte av någon församling." Vidare kan man enligt den arkeologiska inventering museiverket gjorde inte med säkerhet säga var dess gränser går (!).

Det kan man kanske kalla en utredning, på ett ungefär.

Men jag upprepar vad jag så ofta sagt, visst vet våra bestämmande vad de gör. Åtminstone håller de god min och låtsas att de vet.

Utvidgningen av Västra hamnen

Planerna på en utvidgning av hamnen har redan en längre tid varit aktuell och det finns väl knappast någon som förnekar det faktum att om den ska överleva behöver den både utvecklas och förstoras. Tanken är att hamnen utvidgas mot söder, det vill säga havet. Utmärkt som område SE på kartan till vänster.

Sito Oy har nu gjort upp en planbeskrivning som i sin helhet går att se på stadens hemsidor HÄR.

Det stora problemet med själva utvidgningen, har jag trott, är skyddsbemärkningarna på den gamla byggnation som nu finns på området; Smörmagasinet, Engelska magasinet och Vågbrytaren. Men det visar sig att det inte är några som helst problem med den saken.

Att Engelska magasinet, byggt mellan 1918-1923, kommer att rivas stod klart redan i årsskiftet 2009-2010 då hamnen konstaterade att man inte har råd att restaurera och underhålla den gamla byggnaden och begärde att skyddsmärkningen upphävs. Naturligtvis var syftet med det att kunna riva hela rasket.

Vågbrytaren, uppförd från1873 framåt i olika omgångar, föreslås flyttas. Vilket man ju har viss erfarenhet av från tidigare, så där torde inga problem föreligga.

Smörmagasinet, uppfört 1907-1909, däremot ska varken rivas eller flyttas, utan det ska stå där det är. Det vill säga mitt inne i det som i framtiden kommer att vara hårdbevakat hamnområde. Att smörmagasinet hör till Hangö nationella stadspark har väl ingen betydelse i det här sammanhanget.

På planområdet finns dessutom åtminstone två fornlämningar under vatten, vraken vid Fiskhamnen (Trålis?) och Drottningberg, men de hinner man säkert inventera innan planerna förverkligas.

Det som däremot förvånar mig storligen är de trafikarrangemang som man drar till med. Hänvisande till den trafikutredning som gjordes 2008 säger man att; Tvärgatorna till Korsmansgatan bör stängas.

Det kommer att leda till rusningstrafik på Appelgrensvägen det.

Men då slipper man förstås stänga av dem varje år till Regatta och midsommar. Inbesparingar!

Hamnprat. I olika form.

Det händer mycket i hamnarna i Hangö, skrev Hangötidningen i ett av sina senare nummer. Då var det närmast aktiviteten i småbåtshamnarna som menades, men redaktören på HT har så rätt.

Några exempel på vattenrelaterade nyheter från den gångna veckan:

Detaljplanen för Västra hamnen ska ändras, så att den kan förstoras utåt mot havet. Det här har ju varit klart redan en längre tid, men nu är det bestämt att det är konsultföretaget Sito Oy som står för revideringen av detaljplanen.

Och det är inte enbart fiskebodar det är brist på, det finns inte heller tillräckligt med båtplatser. Småbåtsplatser behövs fler, konstateras det på radio Vega. Till vilket småbåtshamnarnas förvaltare, Thomas Skarpman, så slående konstaterar; Jo, Nej. Med vilket han menar att det är beroende på storleken på båten om man får plats eller ej.

Fiskaren och krögaren Magnus Ekström för sin del planerar ett stort fiskrökeri i Hangö norra. Om planerna förverkligas ger det ett tiotal arbetsplatser, och det är ju bra. Det noijiga med det här är att det är frågan om importerad fisk som ska användas som råvara. Den inhemska fisken, då den alls finns, måste väl göras till minkfoder nere i Hangöby.

Allt lugnt i hamnen

Ingen panik.

Arrendering av varvsområde - Hangö Sjöräddare rf.

Stadsstyrelsen beslutar föreslå för stadsfullmäktige att till Hangö Sjöräddningssällskap rf. utarrendera varvsområdet på Koppnäsudden. Arrendetiden skulle vara 30 år och årsarrendet 100 €.

Föreningen hade under gångna år ett varvsområde i sin användning i den gamla trålarhamnen. Då Västra hamnen utvidgades var man tvungen att flytta föreningens verksamhet annanstans, varvid staden förband sig att bygga ett nytt varv på Koppnäsområdet.

Området i fråga har ju sällskapet redan använt i många år, och all utrustning som finns där tillhör sjöräddarna. Förutom ett rostigt vrak med okänd ägare.

Hangö Sjöräddare rf., medlem i det riksomfattande sjöräddningssällskapet, har långa anor i Hangö. Den första sjöräddningsbåten placerades i Hangö redan år 1913.


I arrendekontraktet fogas förbehållet om att arrendeområdet ska användas för sjöräddningsverksamhet.

Men egentligen menar man väl att själva sjöräddningsverksamheten ska föregå någon annanstans, eventuellt där det behövs.

Ny fackförening

Början på 1900-talet var fackföreningarnas guldålder. "Kommunistpropagandan" sågs inte med så blida ögon av alla, och det återspeglades i tryck. Ett fint exempel finner man i tidningen Hangö, den 16 januari 1909. En i övrigt intressant artikel är på ett sätt som verkar medvetet gjord onödigt svårläst, och verkar rent av öppet avståndstagande.

Arbetsförhållandena i Vestra hamnen.

Hangö svenska arbetareförening hade i går kväll sammankallat ett möte av svenska hamnarbetare för att diskutera frågan om arbetsförhållandena i Vestra hamnen. Till mötet hade infunnit sig ett stort antal arbetare. Förhandlingarna leddes av arbetareföreningens ordförande, handlanden G. Bredenberg.

Vid mötet framhölls att förhållandena i hamnen genom den nurådande arbetsbristen blivit ytterst svåra för de egentliga hamnarbetarna. Dessa hade under många år ägnat sig åt detta arbete och hade under somrarna fått nöja sig med mindre inkomster för att under vintern kunna förvissade om att då hava sin goda utkomst. Nu hade emellertid förhållandena gestaltat sig ytterst hotande. Tillgången på arbete hade denna höst och vinter varit ytters klen och dessutom hade arbetet fördelats icke blott bland de här hemmahörande och mantalsskrivna utan hade i arbete antagits även Bromarvbor och andra utsockne. Man gjorde vid mötet gällande att de i staden hemmahörande hamnarbetares intressen främst borde tillvaratagas och ansåg man detta bäst ske genom bildande av en hamnarbetarenas fackförening. Beslut fattades även om bildande av en sådan och utsågs vid tillfället en kommité för att organisera arbetet.

Särskilt betonades offentligt vid mötet att föreningen till en början borde intaga en fullt självständig position. Framdeles skulle man besluta huruvida föreningen senare skulle ansluta sig till exempelvis Hamnarbetarenas fackförbund. Enskilt syntes man befara att Hangö Svenska Arbetareförening, som denna gång tagit initiativet, skulle vilja förmå den nya fackföreningen sagda arbetareförening och därmed det socialdemokratiska partiet med dess uttaxeringar m. m. Stämningen var absolut emot ett sådant underordnande. Uppgörandet av stadgar för föreningen och sammankallandet av ett nytt möte uppdrogs åt närvarande kommitté.

Puh! Det var inte bara en och annan mening jag var tvungen att läsa om, och läsa om för att sedan skriva av den ord för ord och sedan läsa om igen...

Nytt kontrakt för hamnen

Det ser ut som om hamndirektör Paavo Lyytikäinen lyckats bra igen.

I början på april började förhandlingarna med gasrörsbyggarbolaget Nord Stream om upplagring av rör, människor och material för projektet i Hangö hamn. Nu har Hangö hamn slutit avtal med det franska företaget Eupec, som är huvudentreprenör för gasrörsprojektet Nord Stream mellan Ryssland och Tyskland. Projektets mellanlager kommer enligt avtalet att finnas i Hangö hamn under åren 2010-2012.

Bravo Paavo!

Hangö hamn ordnar mellan sju och åtta hektar förrådsutrymme för gasrören i Västra hamnen. Gasrören förbehandlas på beläggningsinrättningen i Kotka hamn. En del rör transporteras sedan till mellanlagret i Hangö. Sedan flyttas de till arbetsplatsen på öppet hav, där rören sänks ned på Västa Finska vikens havsbotten.

Gasrörsförrådet inbringar enligt Lyytikäinen hamnen årsinkomster i miljonklass. Det är svårt att bedöma exakt hur stora inkomsterna blir. Avtalet gäller nämligen inte enbart lagerfunktioner utan också fartygstrafik. På arbetsplatsflottan kommer det att arbeta hundratals personer och de utnyttjar också tjänster från Hangö.

I januari rodde ju Lyytikäinen i hamn, förlåt mig ordleken, ett kontrakt med Scandlines för trafik fram till 2013. Fortsätter han så här, så kommer små barn i framtiden att döpas efter honom.

Vårväder

Det har ju förekommit en del sol under den senaste tiden, så också 1892. Här ett uttdrag ur tidningen Hangö från den 14.4.1892:

Wackra solskensdagar ha under de senaste tiderna varit rådande härstädes, men det oaktadt har luften känts kylig och isynnerhet under nätterna har temperaturen hållit sig låg. Natten mot i går hade wiken innanför möljan i westra hamnen belagts med en så stark isskorpa, att från båklandet i går på morgonen anländande roddbåtar icke kunde tränga sig igenom densamma utan måste lägga till wid Notholmen, därifrån besättningarne fingo öfwer den fasta isen praktisera sig in till staden.

Under gårdagen war wäderleken alt annat än wårlik och snö föll i särskilda repriser såwäl under dagens lopp som på natten.

****

Närmaste tids väder på udden kan man ju ta sig en titt på här.

Oljefynd i Hangö

HT vet rapportera att ungefär ett 150 meter långt och 10 meter brett område blivit nedskräpat med lätt brännolja vid Tullstranden.

Sjöbevakningsstationens chef Ulf Hägglund berättar, för samma tidning, att oljan kom fram i samband med muddringen av Västra hamnen. Den tros ha funnits i bottensedimentet, som blandades om under själva muddringen.

Enligt Hägglund härstammar oljan med rätt stor säkerhet inte från något fartyg, och torde inte medföra några åtgärder.

Det är ju tur, för vi önskar knappast en hög med blivande oljeshejker grävande i vår så vackra stad, det räcker bra till med de hål vi har från förut.

Dimmigt väder

I tidningen Hangö kan vi den 21 januari 1894 läsa att vädret var ungefär dom nu.

Ångare i tjocka

Ångaren Astraea, kapten F. Wadman, ankom hit i torsdags kl. 12 på dagen med 125 tons last och 20 passagerare. Resan hade för öfrigt warit tämligen dräglig med laber SW wind som nu och då wisade benägenhet att draga sig öfwer på SO, men senaste tisdag afton, då ångaren befann sig på höjden af Bornholm, uppstod plötsligt en tät tjocka, som warade under hela återsående delen af resan. Till följd häraf war man twungen gå dels för half, dels för sakta maskin och nödgades så gott som från Gottland pejla sig fram med lodet. På torsdag morgon befann sig också ångaren i närheten af Segelskär wid inloppet till Ekenäs och man obserwerade redan för ut wåldsamma bränningar, då tjockan för en stund lättade och Hangö fyrbåk obserwerades, hwarefter man inom kort befann sig i rätt farled och ångade in till Hangö.

Wid wärkstälda uppmätningar hade hafswattnets temperatur i Östersjön befunnits wara + 3½ grad C.

Ångaren Botnia, kapten C. F. Holm, hade redan wid awgången från Köpenhamn haft tjocka och fick segla i dimma så godt som ända fram till Hangö. Någon storm hade ångaren icke haft att utkämpa, utan hade winden hela tiden warit laber, kommande från sydliga kanten. Utanför finska kusten kom ångaren i fredags omkring kl. 10 f. m., men som tjockan alt ännu war ganska tät, kunde någon fyr icke urskiljas, hwarför man war twungen ligga bi tills kl. 3 e. m. då ångaren fick Bengtskärs båk i sikte och något senare Hangö fyrbåk. Botnia inlöpte hit omkring kl. 6 på aftonen.

Ångaren Finland, kapten Faworin, hade på sin resa från Lybeck till Hangö äfwen haft att leta sig fram under samma wäderleksförhållanden som de twänne tidigare omnämnda ångbåtarna. Finland anlände hit i fredags omkring kl. 7 på afton med full last, bestående af foder, mjöl och styckegods.

* * *

Ångaren Pehr Brahe, som ligger förtöjd i wästra hamnen, höll natten mot i förgår på att komma på drift till följd däraf, att ångarens utlagda ankaren i anseende till stark dyning började dragga. Från sin obehagliga dilemma räddades Pehr Brahe af Murtajas besättning som lyckades förtöja båten i så god tid, att någon skada icke hann uppstå.

Vägräcke i hamnen

Nästan en och en halv kilometer nytt vägräcke ska byggas runt den gamla trålarhamnen i Västra hamnen i Hangö.

Hamnnämnden beslöt på hamnnämndens möte i augusti, att hamnen anskaffar ca. 1,3 km skyddsräcke. Det är frågan om landsvägsräcke som sätts upp innanför stålstaketet som omgärdar hamnen.

Landsvägsräcket skyddar staketet genom att ta emot de första stötarna när trailrar flyttas omkring i hamnen. Räcken är i dåligt skick och måste därför bytas ut. Dessutom hindrar det biltjuvar från att köra genom staketet, säger hamnnämndens ordförande Peter Malmlund.

Nämnden gick på mötet i tisdags igenom offerterna, och man fastnade för företaget Tela Steel Oy's anbud på ca 55.000 euro.

De övriga som lämnat in en offert inom utsatt tid var Kaide- ja Aitatyö Oy samt Kanerva Oy Kaide ja Kuljetus.
Dessutom hade offert begärts av JP Solutions Oy, YIT Rakennus Oy och VS Turva-aidat Oy.

Enligt hamnmästare Tiina Saarinen inleds byggandet av räcket på våren.

Vraket i hamnen

Hamnnämnden skall i nästa vecka besluta om åtgärder gällande vraket i västra hamnen. Drottningsbergs vrak är klassat som en undervattens fornlämning, som kommer att förstöras i samband med hamnens förbättringsarbete. Före man kan börja med förbättringsarbetet måste föremålet undersökas.

Enligt fornminneslagen står projektets genomförare för forskningskostnader, som vrakets undersökningsutgrävningar medför. Museiverket har gett en kostnadsberäkning för dessa, som går på 34.823,00 euro och de baserar sig på en bedömning av arbetets förorsakade verkliga kostnader.

Hamnnämnden kommer troligtvis att av museicentralen beställa ett arbete i enlighet med kostnadsberäkningen.

Dykningar i Västra hamnen

Det skeppsvrak som ligger under havsbotten i Västra hamnen i Hangö är ett fornminne som måste undersökas noggrannt innan hamnen kan utföra arbeten på platsen där vraket ligger. Det visar de prover som dykare togs i somras.

Vraket är 16 meter långt och cirka fem meter brett. Fartyget är byggt av furuvirke, visar de dendrologiska prover som togs i somras. Viktigast av allt är att vraket tydligt överskrider fornminnesåldern, förklarar forskare Johanna Mäkinen på Museiverket.
- De prover som nu tagits visar att vraket daterar från sent 1820-tal.

Dendrokronologiska experten Pentti Zetterberg vid universitetet i Joensuu bekräftar uppgifterna och hänvisar till en rapport han sänt till staden och museiverket.
- Förutom att åldersbestämma vraket är det möjligt att medelst nya träprover och lite tur bestämma fartygsvirkets ursprung, så vitt det härstammar från europa, säger han.

Vrak som är över ett hundra år gamla skyddas av fornminneslagen och de måste undersökas innan arbeten får påbörjas på den plats där fornminnet finns, i detta fall alltså på fyndplatsen i Västra hamnens vatten i Hangö.
- Vi måste göra nya utgrävningar, det vill säga dyka på nytt. Dessutom ska alla skrifter som kan innehålla information om vraket läsas noggrannt.

Hangö hamn hoppas att Museiverket gör dykningarna så snabbt som möjligt. Johanna Mäkinen tror att dykningar kan göras redan i vår. Hur länge de tar, beror på vad dykarna stöter på. - Om vi hittar mycket föremål, kan det ta längre. Det kan också hända att vraket som till största delen är täckt av sand, är i gott skick - det är egentligen sannolikt, menar hon.

Ingen vet vad det är för ett fartyg trots att vraket har varit känt i flera år. En hypotes är att det lilla träfartyget skulle ha använts i hamnområdet.

Hamnens tekniska direktör Björn Peltonen säger att hamnen inte kan göra så mycket annat än vänta på museiverkets utlåtande.

Hamnen väntar också på att få muddringstillstånd av Västra Finlands miljötillståndsverk. Hamnen vill dumpa muddringsmassor utanför vågbrytaren där vraket ligger. Djupet vid Roro 3-kajen är nu sju meter och hamnen vill att djupet ska bli nio meter så att större båtar kan komma in i hamnen.

-Kajen blev dyrare än beräknat så vi borde kunna ta in större båtar för att få kostnaderna täckta, säger Peltonen.
- Utgrävningarna borde inte inverka på tidtabellen för kajarbetena så vitt inga överraskande nya rön kommer i dagen. Museiverket kan enligt Peltonen efter nogrannare undersökningar ge lov att vraket täcks eller besluta om att det ska flyttas.