Kräftsäsongen inleddes som bekant den 21 juli, och enligt uppskattningar kan det bli den bästa kräftsommaren sedan kräftpesten kom till Finland för över hundra år sedan. Antalet flodkräftor har hållits på ungefär samma nivå som tidigare, men signalkräftorna fortsätter att föröka sig - på grund av gynsamma förhållanden.
För över hundra år sedan, närmare bestämt den 30 juli 1893, kunde man i tidningen "Hangö" läsa om följande intressanta försök:
- Försök till kräftodling. Af de nyligen å salutorget i beslagtagna kräftorna ha cirka 300 stycken utsatts i Busträsket i afsikt att därstädes låta desamma widare fortplanta sig. Huruwida wattnet i träsket är sådant att kräftor därstädes kunna lefwa, är man dock ännu icke fullt på det klara med.
Hittills har det ökade antalet kräftor inte synts i priset - finländska kräftor är fortsättningsvis de dyraste i världen. Så som så mycket annat finländskt.
torsdag 30 juli 2009
Döda havsbottnar
Vid Tvärminne Zoologiska station studerar en grupp forskare och doktorander störningar och förstörelse av havsbottnar, skriver VN-online i går.
Forskningsgruppen med forskare Alf Norkko i spetsen har tagit prover längs med Hangö udd och konstaterat att exponerade delar av havet, det vill säga ställen där det förekommer hård vind och mycket vågor, mår bättre. Det beror på att vattnet hela tiden sköljs och byts ut mot nytt.
Det förvånar mig inte.
Gruppen har också forskat i havsfaunan, närmare bestämt bottendjur. Allt tyder på att havsbottnar med en bred fauna mår bättre än de med en marginell sådan. Forskningsresultaten relateras till Östersjöns tillstånd.
Det förvånar mig inte heller.
En allt större del av världshavens botten klassas som dött. I dag är inget liv mer möjligt på inemot 200 000 kvadratkilometer havsbotten, enligt miljöorganisationen WWF. Allra värst utsatt är Östersjön.
Omkring 42 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten uppskattas enligt WWF vara dött.
Forskningsgruppen med forskare Alf Norkko i spetsen har tagit prover längs med Hangö udd och konstaterat att exponerade delar av havet, det vill säga ställen där det förekommer hård vind och mycket vågor, mår bättre. Det beror på att vattnet hela tiden sköljs och byts ut mot nytt.
Det förvånar mig inte.
Gruppen har också forskat i havsfaunan, närmare bestämt bottendjur. Allt tyder på att havsbottnar med en bred fauna mår bättre än de med en marginell sådan. Forskningsresultaten relateras till Östersjöns tillstånd.
Det förvånar mig inte heller.
En allt större del av världshavens botten klassas som dött. I dag är inget liv mer möjligt på inemot 200 000 kvadratkilometer havsbotten, enligt miljöorganisationen WWF. Allra värst utsatt är Östersjön.
Omkring 42 000 kvadratkilometer av Östersjöns botten uppskattas enligt WWF vara dött.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
