Den nya generalplanen för stamstaden är färdig, och går i sin helhet att läsa HÄR (på svenska och finska, såsom det bör vara).
"Målet med delgeneralplanen är att utveckla centrumområdet till en aktiv och fungerande del av stadsstrukturen. Man vill öka möjligheterna att bo i centrum och göra den kommersiella servicen attraktivare och trygga arbetsplatssjälvförsörjningen, rekreationsförbindelserna, skyddet samt en mångsidig användning av stranden. Ett fungerande trafiksystem i centrum är ett livsvillkor för stadens konkurrenskraft.", läser jag.
Centralt i denna plan är en hel drös med nya egnamhemstomter, utvidgning av alla redan befintliga hamnar, samt en stor ny hamnanläggning vid Koppnäsudden.
Jag hoppas verkligen att Hangö hittar invånare (läs "skattebetalare") för dessa storslagna planer.
fredag 25 september 2009
Ur Hangös historia
Den förträffliga tidningen "Hangö" körde 1891 en serie korta, men sett ur dagens perspektiv intressanta, artiklar gällande Hangös historia. Här ett exempel, hämtad ur tidningen som utkom den 25 september 1891 (stav- och tryckfel är i vanlig ordning återgivna enligt originaltexten):
Följande data torde icke sakna sitt intresse:
År 1809 fans "Sjötullkammare" i Hangö, 1815 hade Hangö en handlande och 1820 en "Strandfogde". År 1820 fans en "Dykeriuppsyningsman" stationerad i Hangö och samma år voro lotsar stationerade å Drottningberg.
Drottningberg tyckes hela den jord blifvit kallad, som nu intages af järnvägsstationen och Hangö stad, ty i kyrkoboken säges "begrafen å Drottningberg" och enligt gammalt folks uppgifter var kyrkogården belägen där skolhuset och tomterna n:ris 7, 9 och 6 vid Berggatan nu är belägna. Enligt folkets utsago skola blott 9 personer blifvit jordade därstädes, men enligt Bromarfs kyrkoböcker äro 14 personer begrafna på "Gamla begrafningsplatsen". Enligt 1809 års kyrkobok begrofs ett lik på "gamla begrafningsplatsen". Enligt 1810 års ett på "gamla" och ett på "nya" begrafningsplatsen. Med "nya" kan ej afses annat än den nuvarande "grekiska". Är den invigd till lutersk och sedermera omvigd till grekisk? Eller är den ännu lutersk? Åren 1876-80 blefvo ganska många luteraner där begrafna.
Följande data torde icke sakna sitt intresse:
År 1809 fans "Sjötullkammare" i Hangö, 1815 hade Hangö en handlande och 1820 en "Strandfogde". År 1820 fans en "Dykeriuppsyningsman" stationerad i Hangö och samma år voro lotsar stationerade å Drottningberg.
Drottningberg tyckes hela den jord blifvit kallad, som nu intages af järnvägsstationen och Hangö stad, ty i kyrkoboken säges "begrafen å Drottningberg" och enligt gammalt folks uppgifter var kyrkogården belägen där skolhuset och tomterna n:ris 7, 9 och 6 vid Berggatan nu är belägna. Enligt folkets utsago skola blott 9 personer blifvit jordade därstädes, men enligt Bromarfs kyrkoböcker äro 14 personer begrafna på "Gamla begrafningsplatsen". Enligt 1809 års kyrkobok begrofs ett lik på "gamla begrafningsplatsen". Enligt 1810 års ett på "gamla" och ett på "nya" begrafningsplatsen. Med "nya" kan ej afses annat än den nuvarande "grekiska". Är den invigd till lutersk och sedermera omvigd till grekisk? Eller är den ännu lutersk? Åren 1876-80 blefvo ganska många luteraner där begrafna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)