Invigningen av Hangö kyrka

Invigningen av Hangö kyrka beskrivs i tidningen Hangö, den 27 november 1892, på följande sätt:

Till öfvervarandet af invigningsakten af Hangö kyrka hade i dag en till cirka 1,400 personer uppgående publik infunnit sig, hvilken redan före kl. 9 på morgonen började samlas utanför kyrkan, afvaktande dörrarnas öppnande. Sedan dessa omkring kl. ½10 öppnats, var också så godt som hvarenda plats i templet efter omkring 15 minuter upptagen, undantagandes de bänkrader, som reserverats för medlemmar af stadsfullmäktiginstitutionen och öfriga stadens nämder och myndigheter. Något före kl. 10 anlände äfven dessa och intogo, under iakttagande af en viss ordning, sina resp. platser.

Vid inträdet uti helgedomen betogs synbarligen enhvar af den högtidliga andakt templets frid skänker och den stora folkmassan intog sina platser under djupaste tystnad. En skarp iakttagare kunde likväl observera den lyckliga tillfredsställelse och beundran som hos många af kyrkobesökarene gjorde sig märkbar med anledning af den betydelsefulla omständigheten att man ändtligen efter mycket bråk och besvär såg sina innersta förhoppningar förvärkligade.

Det första intryck man får af den enkla men dock smakfulla inredningen uti kyrkan är onekligen godt, och blickarna fästas med en viss uppmärksamhet på den i korfonden stående Kristusbysten. Själfva fonden i koret upptages af det redan förut af oss beskrifna glasmosaikfönstret, hvilket dock måhända till följd af ljusstrålarnas olika brytning genom detsamma gör att den framför stående bystens konturer framträda något dunkla. För tillfället hade man smakfullt dekorerat såväl koret som predikstolen och altarläktaren med guirlander och gröna växter. Altarringen likasom altarbordet äro beklädda med röd plysch, predikstolen är enkel samt ekfärgad och försedd med guldinfattningar. Bänkarna äro ekmålade och golfvet af asfalt, längs gångarna öfverstruket med brun färg. För belysningen uti kyrkan är försörjdt medels tvänne prydliga metall ljuskronor, hvardera försedda med 36 ljus, samt ett nödigt antal vägglampor.

Det hela gifver, såsom redan omnämts, ett enkelt men värdigt intryck, och länder de personer, som på detsamma uppoffrat tid och arbete, till all möjlig heder, och bland hvilka vi här särskildt vilja nämna kapten Carl Korsman såsom den, hvilken tagit den lifligaste och mest värksamma delen uti realiserandet af idén om åstadkommandet af en egen kyrka för Hangö stad.

Brandkårsfest

Tidningen "Folkwännen" skildrar den 22 augusti 1890 helt kort följande tilldragelse:

- Sin 10-års fest firade Hangö brandkår i söndags å kårens festplan i badhusparken. Planen var prydd med festoner och flaggor samt en mängd i jorden instuckna björkar.

Kl. half 5 intågade kåren och uppstälde sig framför estraden hvilken bestegs af kårens hedersmedlem kapten C. Korsman, som höll ett kortare hälsningstal till kåren. Efter det 30-åriga krigets marsch uppspelats framträdde kårchefen hr K. Köhnen, som efter att ha yttrat några ord framkallade till estraden dem som blifvit tillerkända märken för tio års tjänst - cirka 25 - äfvensom för nit, af hvilka senare utdelades 12 stycken.

Programmet bjöd för öfrigt på en hel mängd nöjen, kämpalekar, musik, karusellåkning, en liflig dans, samt en elefant som väkte stormande bifall och som slutligen upplöste sig i - två brandkårister och en tyghylsa.

Under aftonen anlände några telegram bl. a. från forne kårchefen hr J. Fohström i Kotka, från Åbo, Ekenäs, Fiskars o. s. v.

Festbesökarnes antal var omkring 1,700 af hvilka åtminstone 600 hade anländt från andra orter och vid tillfället ägde ingen utskänkning af rusdrycker rum. Det oaktadt var man under söndagen och måndagen i tillfälle att se en ovanligt stor mängd druckna personer ragla längs gatorna.

Rederiärenden

Tidningen "Hangö" kan, den 6 mars 1892 beskriva följande bolagsstämma:

- Ordinarie bolagsstämma med aktionärerna i Hangö skärgårds Ångbåts Aktiebolag hölls härstädes senaste tisdag afton å Grand Hotel. Till först upptogs frågan ang. answarsfrihet för direktionen, men med anledning af att endast en af rewisorerna war närwarande och någon skriftlig rewisionsberättelse icke framlades, beslöts att uppskjuta frågan till nästa bolagsstämma. Härefter upptogs till afgörande frågan om bolagets upplösning eller fortsättandet af dess wärksamhet och beslöts enhälligt att fortsätta på sådant sätt, att endast linien Hangö - Lindö skulle under inkommande seglation trafikeras. På direktionens förslag beslöts att upptaga ett lån på 10,000 mark till gäldande af bolagets skulder och som rörelsekapital, mot bolagets solidarisk answar för lånets betalande och säkerhet i ångbåt. Sandö, hwilken senare med anledning häraf borde försäkras till nämda belopp.

Wid wal af wärkställande direktör utföllo 18 röster åt herr J. Blomqwist och J. W. Ekblom. Wid härefter företagen lottning utsågs herr Ekblom till wärkställande direktör. Till medlemmar i direktionen waldes hrr J. Blomqwist, J. H. Nilsson och H. Ollikainen samt till suppleanter hrr K. G. Ihander och J. F. Nordling. Till rewisorer utsågos hrr A. Kaustell och C. Appelgren samt till deras suppleanter hrr Arthur H. Borgström och konsul K. Korsman.

Som ordförande wid stämman fungerade professor O. Donner.

Klippet ovan till vänster är taget från tidningen Hangö seglationsåret innan, i maj 1891.

Konstituerande bolagsstämma

Söndagen den 4 oktober 1891 kan vi i tidningen Hangö läsa om följande fusion:

- Konstituerande bolagsstämma med det af Porter och Ölbryggeri Aktiebolaget i Ekenäs samt C. F. Hultmans bryggeri aktiebolag, nu förenade och däraf nybildade bolag "Aktiebolaget Hultmans bryggerier i Ekenäs" hölls därstädes i torsdags. Wid stämman inköptes af konsul K. Korsman Hangö ölbryggeri.

Till bolagets disponent waldes konsuln W. von Bonsdorff; till bryggare wid bryggerierna i Ekenäs bryggmästaren Edw. Carlsson och till bryggare wid Hangö bryggeri bryggmästaren B. Madsén.

Till direktion waldes konsul G. Böning, rådman Isak Taucher, fabrikanten Frans Höijer och handlanden A. F. Borenius och till dess suppleanter bryggmästaren Edw. Carlsson, handlanden C. Österholm, konsul K. Korsman och häradshöfding A. Kumlin.

Gröna Kajen

Restaurang Gröna Kajen försvarar fortfarande restaurangkulturens långa traditioner i Hangö. Man kan nästan kalla "Grönan" för en institution för de tre-fyra generationer som hunnit besöka stället.

Huset på Boulevarden uppfördes redan 1882 av speditören Karl Boström och ägdes senare av konsul Karl W. Korsman.

Efter andra världskriget, då kyrkan i staden var skadad, omändrades flygeldelen tillfälligt till kyrkolokal och senare användes den till klädförråd för stadens garnision. 1960 öppnades restaurangen, så vi kanske snart får ett 50-års kalas?

De första ägarna till restaurangen var Hans och Berit Shütt. Familjen Shütt sålde år 1965 etablissemanget till Anne-Marie Sundman, som gav krogen dess nuvarande namn. Det var ochså Sundman som införde den vitt berömda paellan på menyn. Pentti och Elsi Westman köpte Grönan 1972, och fortsatte med de traditionella rätterna.

Den nuvarande innehavaren Peter Stenström har satsat på live-musik. Andra förändringar har blivit påtvingade av tobakslagen och liknande styggelser, men Gröna Kajen lever vidare.

Låt oss hoppas att "Grönan" står kvar minst 50 år till!

Nordiska Aktiebanken

Tidningen "Hangö" beskriver på ett föredömligt sätt den sedan länge hädangångne banken i sitt nummer den 3 juni 1894:

- Nordiska Aktiebankens kontor härstädes har numera inrymts uti en i all afseenden lämplig samt elegant och smakfullt inredd lokal i kapten Korsmans gård wid Boulewardssgatan. Själfwa expeditionsrummet, försedt med tilltalande takdekorationer och tapetseradt med tapeter i grå färgton på guld botten, är genom ett i walnötsfärg hållet prydligt skrank afdelat i twänne hälfter, den ena afsedd för publiken, den andra för bankpersonalen. Möblemanget utgöres af högkarmade stolar i walnöt jämte bord i samma färg, hwarförutom wäggarna till en meters höjd frång golvet äro beklädda med panelningar i enahanda ton som möblerna.

Lokalen gör på den besökande ett särdeles godt intryck och kan med skäl påstås wara stadens elegantaste affärslokal. Ingången, från gatsidan, förmedlas genom ett nyuppfördt trapphus af sten, hwilket dock ännu icke, till följd af otjänlig wäderlek, hunnit fullt iordningställas, men kommer att dekoreras i en stil, motswarande det öfriga.

Laglöst lusläsande av lösa lagar

Ekenäs Notisblad den 24.4.1885:

- Dementi af wår uppgift om willebråd ifrån Hangö under förbjuden tid äskar ångaren Express redare hr kaptenen Carl Korsman, och detta på grund af följande i ofwansagdt afseende oss tillsändt intyg:

"På begäran får jag härmed intyga att en swensk jägare (namnet erindrar jag mig icke) den 11 dennes för mig å härwarande tullkammare företedde ett af 2:nne trowärdiga personer uthändigadt och af kronolänsmannen i orten (Lochteå?) bestyrkt intyg deröfwer att ett i en kolly insatt mindre parti harar och skogsfogel, som samma dag anmältes till utförsel med ångbåten Express, blifwit under laglig jagttid fångadt.

Hangö, den 18 April 1885
F. v. Haartman"

Detta intyg uppmana wi, på herr Korsmans begäran, äfwen andra tidningar, hwilka intagit den ifrågawarande notisen att meddela sina läsare, under förhoppning att äfwen för nedanföljande måtte lemnas rum i deras spalter.

Jagtlagen stadgar: "Efter fridlysningstidens ingång ware allt fångadt wildt af fridlyst slag beslag underkastadt och innehafwaren förfallen till böter och annan påföljd enligt § 17, såframt han ej gittar klarligen ådagalägga, att det blifwit under laglig jagttid eller ock, om det redan warit konfiskeradt, inom de förflutna åtta dagarna af honom inlöpt."

Detta stadgande ha i praxis följts sålunda, att hwarje enskild fogel inom kronobetjenings försetts med ett icke flyttbart stämpelmärke eller sigill, då det ju är klart att hwarje annat sätt att "klarligen ådalägga" willebrådets fångst på laga tid, såsom lösa intyg m. m. kan anwändas för flera djur eller flera partier willebråd.

Men dessutom fanns på möljen i Hangö samma dag eller den 11 april utom det i en kolly insatta partier harar och skogsfogel, hwilket nämnes i intyget, omkring hundra stycken foglar, hwilka icke alls beröras af detsamma. Detta förhållande kan när som helst till dess sanningsenlighet styrkas af flere tillfällig till närwarande jagtwänner, bland hwilka herr kaptenen Strömberg lemnat nedanstående intyg:

"Att undertecknad under sin wistelse i Hangö den 11 dennes obserwerat, förutom i en korg inlagdt wildt, omkring 80 á 100 st. diwerse matnyttig fogel upplagd å möljen, som föregafs hafwa skickats från Österbotten för att med Express expedieras till Stockholm; sådant ware härmed på begäran intygadt.

Ekenäs den 23 April 1885.
C. Strömberg."

Hwarför herr Korsman försökt framkomma med ett slags förswar för denna sak, kunna wi icke förstå. Knapt nog torde någon wilja göra honom eller ens ångbåtens befäl answarig derför. Innehafwaren eller egaren ensam är det, som borde wara skyldig att utreda förhållandet.

Arbetets vänner

Tidningen Hangö kan den 17 mars 1892 berätta om följande trevliga händelse:

- Gåfwa. Konsul K. W. Korsman förärade i går till den härstädes under bildande warande föreningen "Arbetets wänner" en summa af 250 mk, att anwändas för sång och musik. Såwäl i anledning häraf som med hänsyn till det stora intresse konsul K. städse wisat de musikaliska intressena i staden, uppwaktades han i går på aftonen med sång af swenska sångföreningen. Sedan Suomis sång afsjungits utanför konsul K:s bostad, blefwo samtliga medlemmar inbjudna och undfägnades med kaffe och thé. Sångföreningen kallade härwid konsul Korsman till sin hedersledamot samt inwalde honom i den kommité, som äger uppgöra förslag till stadgar för föreningen "Arbetets wänner".

Börtzellska ångsågen

I tidningen Hangö kan vi den 12 februari 1893 läsa om den offentliga konkursauktionen på Börtzellska ångsågen under rubriken:


Auktioner.
(F. A. T., S. W. L., 3 ggr, Å. T., N. Pr., Hbl, U. S., T. S., T. A., B. T., Kotka., 2 ggr 1 s. 92 r.)

Genom offentlig konkursauktion, som förrättas å Börtzellska ångsågen in vid denna Hangö stad tisdagen den sjunde (7) inkommande mars kl. 11 f.m. försäljas löjtnanten Knut Börtzells konkursmassa tillhöriga å Norrgårds hemmans utmark i Hangö by af Bromarf socken belägna ångsåg och snickerivärkstad med därtill hörande och i godt stånd varande maskiner. Till inrättningen som är anlagd nära intill hafsstranden, hörer en kontorsbyggnad och tvänne arbetarebostäder och andra hus alt i godt skick, af hvilka själfva inrättningen är uppförd å afskild egen jordparcell från själfva hemmanet, men de andra byggnaderna å arrendejord på stadens utmark. Inrättningen torde vara inbringande, emedan alt för stadens behof behöfliga stocker m. m. nästan uteslutande härintills sågats därstädes. Inrättningen och byggnaderna komma att försäljas särskildt och gemensamt och förbehålla sig sysslomännen en timmes betänketid för godkännande af anbuden i sin helhet eller enskildt. Efter anbuden eller anbudet godkändts bör köparen genast betala 2,000 mark i handpenning, då köparen jämväl får tillträda byggnaderna samt återstoden enligt öfverenskommelse med sysslomännen.

Samtliga husen med därtill hörande maskiner äro intecknade för inalles 45,000 mark. Om köp kan äfven därförinnan öfverenskommas med undertecknade sysslomän i konkursboet, som äfven lämna närmare upplysningar i hithörande frågor.

Vid samma tillfälle försäljes äfven massan tillhörig diverse lösegendom, och meddelas att säkra köpare erhålla en månads anstånd med betalningen.

Hangö, den 7 Februari 1893.
K. W. Korsman. J. A. G. Gillberg.