Den förträffliga tidningen "Hangö" körde 1891 en serie korta, men sett ur dagens perspektiv intressanta, artiklar gällande Hangös historia. Här ett exempel, hämtad ur tidningen som utkom den 25 september 1891 (stav- och tryckfel är i vanlig ordning återgivna enligt originaltexten):
Följande data torde icke sakna sitt intresse:
År 1809 fans "Sjötullkammare" i Hangö, 1815 hade Hangö en handlande och 1820 en "Strandfogde". År 1820 fans en "Dykeriuppsyningsman" stationerad i Hangö och samma år voro lotsar stationerade å Drottningberg.
Drottningberg tyckes hela den jord blifvit kallad, som nu intages af järnvägsstationen och Hangö stad, ty i kyrkoboken säges "begrafen å Drottningberg" och enligt gammalt folks uppgifter var kyrkogården belägen där skolhuset och tomterna n:ris 7, 9 och 6 vid Berggatan nu är belägna. Enligt folkets utsago skola blott 9 personer blifvit jordade därstädes, men enligt Bromarfs kyrkoböcker äro 14 personer begrafna på "Gamla begrafningsplatsen". Enligt 1809 års kyrkobok begrofs ett lik på "gamla begrafningsplatsen". Enligt 1810 års ett på "gamla" och ett på "nya" begrafningsplatsen. Med "nya" kan ej afses annat än den nuvarande "grekiska". Är den invigd till lutersk och sedermera omvigd till grekisk? Eller är den ännu lutersk? Åren 1876-80 blefvo ganska många luteraner där begrafna.
Visar inlägg med etikett bergatan. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett bergatan. Visa alla inlägg
fredag 25 september 2009
måndag 18 maj 2009
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande
18 maj 1899 kunde vi i tidningen "Hangö" läsa om följande naturförskönande projekt:
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande.
Som bekant beslöto fullmäktige senaste senaste höst uppdraga åt drätselkammaren att om möjligt söka förmå stadsträdgårdsmästaren i Helsingfors hr S. Olsson att besöka wår ort i och för uppgörande af förslag till ifågasatt försköning af Rådhustorget och Wårdberget.
Hr Olsson åtog sig äfwen wälwilligt uppdraget och har i dagarna hitsändt ett fullständigt utarbetadt projekt till ofwannämda platsers förskönande. Ur det projektet åtföljande betänkandet anföra wi följande:
Wårdberget består som bekant af en enda bärgkulle med högre och lägre partier och reser sig i midten af staden. Därifrån har man en widsträkt utsikt öfwer fjärdar och holmar, och hör detta bärg onekligen till en af stadens wackrast belägna platser. För att tillgodogöra sig hwad naturen redan därstädes åstadkommit, bör nämda bärg anordnas till en s. k. naturpark, sålunda att i dälderna påföres för wäxtligheten erforderliga näringsämnen, såsom lera jord och spillning m. m. För åstadkommandet af så riklig wegetation som möjligt bör äfwen de mera långsträckta lägre belägna bärgklackarna påföras nämda fyllnadsmaterial, för att på så sätt åwägabringa grönskande kullar. Därigenom komma de högre bärgspartierna att framträda fristående bland de med wäxtlighet bewuxna områdena på ett naturligt och tilltalande sätt. Äfwen bör i bärgskrefworna, här och där i de högre bärgpartierna ifyllas jord, för att därstädes må kunna planteras ormbunkar, conwaljer samt andra perenna wäxtarter. Dessa wäxter kunna äfwen med fördel placeras på lägre belägna platser. Hufwudsaken är att söka få till stånd så stor wariation som möjligt af såwäl wäxtlighet som bärgspartier i olika formationer. Dylika parkanläggningar äro dock ej af lättaste slag att utföra, och will i så fall jag påpeka, att ordnandet af ifrågawarande plats bör anförtros en person, som är fackman på detta område af parkanläggningskonst, så att det hela, en gång färdigt, wärkligen kan betraktas som ett stilfullt och naturtroget wärkstäldt arbete i öfwerensstämmelse med platsens läge och karaktär.
Som nämdt är Wårdbärget beläget i stadens centrum och till större delen omgifwet med byggnader på olika sidor. Detta område måste altså wid många tillfällen passeras då det gäller att komma från den ena stadsdelen till den andra, hwilket gör att all hänsyn då bärget skall ordnas till parkanläggning bör tagas därtill att en bekwäm genomgång åstadkommes som äfwen därigenom, att själfwa området blifwer en angenäm promenadplats.
Rådhustorget, hwilket är medels Boulewardsgatan deladt i twänne delar, intager i stadsplanen en central och framståended plats och torde därför böra förskönas med planteringar. Den norra delen af torget begränsas i öster och wäster af twänne tomter, hwilka äro reserwerade för monumentala byggnader. Denna del af torget, ordnad med fint anlagda och wäl underhållna planteringar, skulle owedersägligen blifwa den wärdigaste prydnaden för dessa byggnader.
Hwad beträffar körtrafiken från Bärg- och Boulewardsgatorna genom ifrågawarande torgs norra del, kunna nog röster höja sig mot detta arrangemang med planteringar; men torde denna lilla olägenhet, om man ens kan ifrågasätta en sådan, motwägas af det behag planteringar komma att förläna denna centrala plats af staden.
Den plankarta, som jag haft till min disposition, utwisar ej något hinder för att, i den händelse trafiken skulle fordra det, anlägga en körbana norr om de nu odisponerade, kronan tillhöriga tomterna. I öfrigt torde det ej uppstå större swårighet att passera omkring denna plats än omkring ett byggnadskwarter i allmänhet.
Den södra delen af nämda torg är i så fall i samma belägenhet hwad beträffar körtrafiken som den norra; dock med den skillnaden att, i den händelse Torggatan drages igenom denna del af torget, uppstå twå kwadratformiga lika stora delar, som, oaktadt de äro obetydliga till ytinnehållet, äfwen kunna förses med planteringar. Detta blifwer nämligen icke förhållandet med den norra delen af torget om Bärggatan drages i rak linje därigenom; ty de små kilformiga delarna, som komma att återstå, kunna ej under några förhållanden anses lämpliga för omnämda ändamål.
Äfwen från andra synpunkter sedt, talar det synnerligen gynnsamt för Rådhustorgets förseende med planteringar. Om man t. ex. utgår från järnwägsstationen och passerar genom den lilla trefliga planteringen därstädes till Boulewardsgatan och fortsätter widare längs den samma, förefaller denna gata, så wacker den än är sommartiden, enformig. Annorlunda skulle det gestalta sig, om torget ifråga wore försedt med en riklig wegetation, som prunkade i olika färgnyanser, samt dessutom med en springbrunn eller andra för platsen lämpliga konstwärk. Hur mycket skulle icke ett sådant arrangemang bidraga till förskönandet af själfwa avenyen jämte det äfwen den centrala delen af staden finge därigenom ett mera lifgifwande och storstadsmässigt utseende.
Förflyttar man sig widare inom staden till södra sidan af Wårdbärget, framträder Rådhustorget ännu mer därifrån till sin fördel, i händelse torget wore försedt med prydliga planteringar. För att ytterligare försköna utsikten från nämda punkt mot hafwet, borde Torggatan förses med alléträd, hälst pyramidformiga, och slutligen Fabriksudden förwandlas till en med planteringar utrustad promenadplats. Genom dessa anordningar komme meranämda bärg att winna betydligt i wärde, äfwensom Hangö stad i dess helhet att blifwa wärdigt prydd.
Rådhustorgets och Vårdbergets förskönande.
Som bekant beslöto fullmäktige senaste senaste höst uppdraga åt drätselkammaren att om möjligt söka förmå stadsträdgårdsmästaren i Helsingfors hr S. Olsson att besöka wår ort i och för uppgörande af förslag till ifågasatt försköning af Rådhustorget och Wårdberget.
Hr Olsson åtog sig äfwen wälwilligt uppdraget och har i dagarna hitsändt ett fullständigt utarbetadt projekt till ofwannämda platsers förskönande. Ur det projektet åtföljande betänkandet anföra wi följande:
Wårdberget består som bekant af en enda bärgkulle med högre och lägre partier och reser sig i midten af staden. Därifrån har man en widsträkt utsikt öfwer fjärdar och holmar, och hör detta bärg onekligen till en af stadens wackrast belägna platser. För att tillgodogöra sig hwad naturen redan därstädes åstadkommit, bör nämda bärg anordnas till en s. k. naturpark, sålunda att i dälderna påföres för wäxtligheten erforderliga näringsämnen, såsom lera jord och spillning m. m. För åstadkommandet af så riklig wegetation som möjligt bör äfwen de mera långsträckta lägre belägna bärgklackarna påföras nämda fyllnadsmaterial, för att på så sätt åwägabringa grönskande kullar. Därigenom komma de högre bärgspartierna att framträda fristående bland de med wäxtlighet bewuxna områdena på ett naturligt och tilltalande sätt. Äfwen bör i bärgskrefworna, här och där i de högre bärgpartierna ifyllas jord, för att därstädes må kunna planteras ormbunkar, conwaljer samt andra perenna wäxtarter. Dessa wäxter kunna äfwen med fördel placeras på lägre belägna platser. Hufwudsaken är att söka få till stånd så stor wariation som möjligt af såwäl wäxtlighet som bärgspartier i olika formationer. Dylika parkanläggningar äro dock ej af lättaste slag att utföra, och will i så fall jag påpeka, att ordnandet af ifrågawarande plats bör anförtros en person, som är fackman på detta område af parkanläggningskonst, så att det hela, en gång färdigt, wärkligen kan betraktas som ett stilfullt och naturtroget wärkstäldt arbete i öfwerensstämmelse med platsens läge och karaktär.
Som nämdt är Wårdbärget beläget i stadens centrum och till större delen omgifwet med byggnader på olika sidor. Detta område måste altså wid många tillfällen passeras då det gäller att komma från den ena stadsdelen till den andra, hwilket gör att all hänsyn då bärget skall ordnas till parkanläggning bör tagas därtill att en bekwäm genomgång åstadkommes som äfwen därigenom, att själfwa området blifwer en angenäm promenadplats.
Rådhustorget, hwilket är medels Boulewardsgatan deladt i twänne delar, intager i stadsplanen en central och framståended plats och torde därför böra förskönas med planteringar. Den norra delen af torget begränsas i öster och wäster af twänne tomter, hwilka äro reserwerade för monumentala byggnader. Denna del af torget, ordnad med fint anlagda och wäl underhållna planteringar, skulle owedersägligen blifwa den wärdigaste prydnaden för dessa byggnader.
Hwad beträffar körtrafiken från Bärg- och Boulewardsgatorna genom ifrågawarande torgs norra del, kunna nog röster höja sig mot detta arrangemang med planteringar; men torde denna lilla olägenhet, om man ens kan ifrågasätta en sådan, motwägas af det behag planteringar komma att förläna denna centrala plats af staden.
Den plankarta, som jag haft till min disposition, utwisar ej något hinder för att, i den händelse trafiken skulle fordra det, anlägga en körbana norr om de nu odisponerade, kronan tillhöriga tomterna. I öfrigt torde det ej uppstå större swårighet att passera omkring denna plats än omkring ett byggnadskwarter i allmänhet.
Den södra delen af nämda torg är i så fall i samma belägenhet hwad beträffar körtrafiken som den norra; dock med den skillnaden att, i den händelse Torggatan drages igenom denna del af torget, uppstå twå kwadratformiga lika stora delar, som, oaktadt de äro obetydliga till ytinnehållet, äfwen kunna förses med planteringar. Detta blifwer nämligen icke förhållandet med den norra delen af torget om Bärggatan drages i rak linje därigenom; ty de små kilformiga delarna, som komma att återstå, kunna ej under några förhållanden anses lämpliga för omnämda ändamål.
Äfwen från andra synpunkter sedt, talar det synnerligen gynnsamt för Rådhustorgets förseende med planteringar. Om man t. ex. utgår från järnwägsstationen och passerar genom den lilla trefliga planteringen därstädes till Boulewardsgatan och fortsätter widare längs den samma, förefaller denna gata, så wacker den än är sommartiden, enformig. Annorlunda skulle det gestalta sig, om torget ifråga wore försedt med en riklig wegetation, som prunkade i olika färgnyanser, samt dessutom med en springbrunn eller andra för platsen lämpliga konstwärk. Hur mycket skulle icke ett sådant arrangemang bidraga till förskönandet af själfwa avenyen jämte det äfwen den centrala delen af staden finge därigenom ett mera lifgifwande och storstadsmässigt utseende.
Förflyttar man sig widare inom staden till södra sidan af Wårdbärget, framträder Rådhustorget ännu mer därifrån till sin fördel, i händelse torget wore försedt med prydliga planteringar. För att ytterligare försköna utsikten från nämda punkt mot hafwet, borde Torggatan förses med alléträd, hälst pyramidformiga, och slutligen Fabriksudden förwandlas till en med planteringar utrustad promenadplats. Genom dessa anordningar komme meranämda bärg att winna betydligt i wärde, äfwensom Hangö stad i dess helhet att blifwa wärdigt prydd.
lördag 9 maj 2009
Främmande fågel
Amatörornitologi och fågelbongande har aldrig hört till mina nöjen. Fåglar hör hemma i grytan, har varit min åsikt.
Men då ett fasanliknande fjäderfä kommer spatserande längs med Berggatan mitt på en lördag, då blir till och med en cyniker som jag intresserad.
Tyvärr, igen så som det alltid är, hade jag ingen kamera i fickan. Medan jag yrade runt för att eventuellt hitta en dylik, spatserade bildobjektet ifråga in bakom blomsteraffären Anemone.
Efter vilt flaxande hit och dit, framfört av mig - inte av fasanen, fick jag en otydlig bild av kräket ifråga. Lugnt mumsande på vårblomster.
* * * * * *
Den "galna" tjäderhönanHej! Fågeln torde vara känd från tidigare. Här "knäppte" jag den söndagen den 3.5.09 ca kl.12 lugnt ätande tallskott utanför gamla Mekano. Fick t.o.m. ett par, tre bilder till.
Mvh
Styrbjörn Lindberg
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
