Snapsvisor med Hangö manskör

Snapsvisor är en viktig del av Hangö manskörs sociala liv, och nu vill kören ge allmänheten en möjlighet att både delta och lyssna till snapsvisor.

Därför ordnar man en kombinerad kvällssits och koncert i Brankis nästa lördag, den 14 mars, klockan 18.00.

Där bjuds på mat och sång och senare på kvällen är det dans till toner av orkester Trioli.

Biljetterna kostar 25 euro och kan köpas av Kalle Stenbäck, Åke Lindgren och andra körmedlemmar.

Industrispionage på regeringsnivå

I tidningen Hangö kan vi den 10 mars 1895 läsa en liten notis om en order med stor betydelse för den finska sjöfarten:

- De amerikanska isbrytarena. Senaten skall enl. Hbl. aflåtit ett telegram till den finske skeppskonstruktören ingeniör Konstantin Jansson i Newyork med uppmaning, att han måtte för finska regeringens räkning studera de amerikanska isbrytarene å Michigans sjöar samt inberätta till styrelsen om deras wärksamhet. Hr Jansson, som i flere år njutit finskt stipendium, är för närwarande anstäld som föreståndare och lärare wid Mr Webbs "academy and home for shipbuilders" i Newyork.

* * * *

Som en följd av de positiva rapporter Jansson skickade hem till lotsstyrelsen, var redan isbrytaren Sampo, 1897, utrustad med en bogpropeller. Detta blev sedan en standardutrustning i alla påföljande byggen.

Tvärminne Zoologiska med i VACCIA

Som en del av ett stort internationellt projekt ska Tvärminne zoologiska station göra sina forskningsresultat om klimatförändringens påverkan på miljön synligare för allmänheten.

Att göra forskningsresultat om klimatförändringens miljöpåverkan mer nåbara för allmänheten gör Tvärminne zoologiska station som en del av ett landsomfattande projekt, VACCIA. Bland andra Finlands miljöcentral, meteorologiska institutet, samt Jyväskylä och Uleåborgs universitet deltar i det treåriga EU-projektet. Dess mål är att reda ut hur människan ska anpassa sig till de förändringar i miljön som klimatförändringen medför.

– Vi här i Tvärminne kommer att utveckla ett geografiskt infosystem, tillsammans med många lokala samarbetsparter, berättar amanuens Marko Reinikainen. I det kan man välja ett visst område i regionen och se vilka undersökningar som gjorts där, få fram konkreta siffror och resultat. Till exempel i samband med byggnadsprojekt är det viktigt att veta vad man behöver beakta i ett visst område.

– Rent praktiskt kan både myndigheter och privatpersoner ha nytta av forskningsresultaten, till exempel när det gäller hur nära vattnet man kan bygga hus, anser Reinikainen.

På forskningsstationen ska man även göra upp modeller för hur man tror klimatförändringen kommer att påverka oss via förändringarna i naturen.

– På det sättet kan myndigheterna sedan ta ställning till om utvecklingen kan bromsas eller om den är önskvärd, eller om vi bara får acceptera den.

Resultaten kommer att finnas till påseende i form av ett geografiskt infosystem. Med hjälp av det kan man väja ett område i regionen och kontrollera vilka undersökningar som gjorts där. (VN)