Visar inlägg med etikett hangöby. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hangöby. Visa alla inlägg

måndag 19 november 2012

Gästbåtsdygn

Den gångna sommarens redovisningar över gästbåtsdygn i Östra hamnen och Hangöby har inlämnats. Från Östra hamnen meddelar Oy Ruber Ab att det senaste sommar registrerats 6 235 gästbåtar, vilket är 660 färre än året innan.

Från Hangöby berättar Ekströms Fiskebod, som där ansvarar för samma sak, att de räknat till 428 gästbåtar, vilket är 152 stycken färre än året innan.

Att vi har över 800 färre besökande gästbåtar än i fjol är ju inte bra, kan rentav tyckas oroande. Då man därtill lägger att uthyrningen av kvällstorgets sommarplatser minskat från 434 till 358 så ser man att sommaren varit kall och regning. Åtminstone kan det vara en orsak, liksom den ökade försiktigheten vad gäller användandet av hårt förtjänade slantar.

Inte för att jag tror att det är enbart vädret och ekonomin som inverkat på minskningen, åtminstone inte vad gäller Östra hamnen. Nog har det storstilade arbetandet på Fabriksudden, Drottningberg och vägarna däremellan säkert gjort sitt för att få semesterfirarna att segla förbi.

Men förhoppningsvis blir det bättre, även dessa besökare lämnar efter sig välbehövliga smulor.


lördag 3 november 2012

Höstfiskemarknad

Då var smörgåspålägget inför kvällsölens tilltugg inhandlat. I år igen i ett alldeles ypperligt väder, Agneta känner nog sina vädergudar och vet hur de ska tas.


Jag blev tvungen att kontrollera hur bilden jag nu tog ser ut i jämförelse med de jag tog i fjol, den 5 november, för de ser alldeles lika ut vid ett första snabbt ögonkast. Samma puplikum, samma försöljningspunkter.  Knappast samma fisk.



lördag 7 april 2012

Påskläsning

En av de saker man i vår stad beskyller våra lokala förmågor för är de ack så viktiga visionerna, ofta är det brist på dem, i bland är de för stora. Sällan realistiska. Men vad sägs om det här, hämtat ur tidningen Hangö från den 7 april 1903:

Ett skårgårdsångbåtsbolag är man åter betänkt att få till stånd på vår ort. Det är den länge närda önskan på en ångbåtslinje Hangöby-Strömma kanal och de i närheten af sistnämnda trakt liggande järnbruken, som det blifvande ångbåtsbolaget skulle söka realiser. Möjligt är, att linjen t.o.m. skulle utsträckas ända till Salo. För vår ort vore en dylik kommunikationslinje af ovärderlig nytta, ty Salo är ju södra Finlands kornbod, och då den påtänkta kommunikationsleden komme att tangera Tykö, Kirjakkala, Mathildedal och Förby bruk samt delar av Kimito och Bromarflanden, behövs det ej synnerligt förutseende för att fatta de fördelar vår ort härigenom komme att få tillgodogöra sig. Från alla de orter den nya ångbåtslinjen komme att beröra kunde förutom annat landtmannaprodukter transporteras till Hangö, där god afsättning för dessa alltid kunde väntas och särskildt under de närmaste åren, så länge det stora hamnbyggnadsarbetet pågår härstädes.

Man har tänkt sig att såväl gods som passagerare skulle från Hangöby transporteras in till staden medels den spårväg, som för tegelbrukets räkning blifvit anlagd till en af vikarna vid Hangöby, och vilken spårväg sedan något år tillbaka står i förbindelse med järnvägens rangeringsbangård.

Bekant är ju att härintils startade skärgårdskommunikationer från Hangö västerut lämnat ogynnsamma ekonomiska resultat, men man har då framhållit att trafiken varit baserad på delvis oriktiga förutsättningar, i det ändpunkterna för ångbåtstrafiken utgjort Hangö stad och Bromarf. Att Bromarf med sin ringa befolkning ej skall i ekonomiskt afseende kunna uppbära en ångbåtslinje är ju ganska naturligt, och då Hangö stad såsom andra ändstation tvang båten att gå rundt den långa Tulludden - en färd på cirka 50 à 60 minuter - kunde företaget ej bära sig.

Annorlunda bör det däremot ställa sig, resonerar man, om ångbåten befrias från den långa omvägen förbi Tulludden och som ändstation på denna sida för Östervik hamn invid Hangöby. Härigenom skulle båten ha två timmars mindre gång dagligen och traden komme att förmedlas på jämförelsevis lugna vatten.

Beträffande Hangöby såsom ändpunkt för den blifvande linjen kan ju meningarna vara delade, men i hvarje händelse kunde man till en början försöka begagna sig af Östervik såsom ändstation. Visar sig denna opraktisk till följd af de omlastningar som här måste förekomma, kan, sedan nödig erfarenhet vunnits, linjen dragas ut till stadens östra hamn.

För det nya ångbåtsbolagets tillkomst erfodras emellertid ett kapital om cirka 30,000 mk, förutsatt nämligen att en äldre, men dock i godt skick befintlig ångbåt står att erhållas. Det är detta belopp man nu söker få intresseradt för företaget, och hopp om att man härutinnan skall lyckas förefinnes äfven.

tisdag 8 november 2011

Självständig helgonlik fisk på svenska

Ja jag förstår er, alla ni som trodde att jag enbart gjorde en kort visit och inte alls var tillbaka. Men grejen var den att jag for ut till holmen för att stänga inför vintern och har varit några dagar utan tillgång till internet.

Men nu är grillen undanstuvad och roddbåten vänd upp och ned. Slutfiskat och slutgrillat för denna säsong, åtminstone där.

På tal om fisk så besökte jag på lördagmorgonen, allhelgonadagen, "torget" i Hangö by, där det såldes fisk av många olika slag. Fisk på burk och fisk på lösvikt gick det att välja mellan medan man utböt skvaller och andra viktigheter med de övriga besökarna.

Trevligt.


Svenska Dagen firades det i söndags runtom våra svenskbygder. Huvudfesten var ordnad i Åbo, men även i Hangö festades det. I stadshusets festsal firade man under rubriken "Självständiga Hangö:s Svenska dagens fest" med festtalare såsom Ulf "Putte" Lindström och Jacob Söderman. Torde inte vara svårt, med tanke på rubriken för festen, att gissa hur talet gick. Åtminstone på ett ungefär.

Ska man tro på det här nu, vill Putte Lindström förklara Hangö självständigt? Det vore kanske inte en så dålig tanke, att göra om Hangö till en så kallad "micronation". Erfarenhet av egen valuta har vi ju redan sedan tidigare.

Täcktomdollar.

tisdag 8 februari 2011

Vi bor på en soptipp

Det är allmänt känt att vårt lands befolkning i gamla tider inte hade tillgång till ett välfungerande sopsorteringsbolag som Rosk'n'Roll. Inte heller hade de en stor byråkratisk maskin som rusade kring i panik varje gång någon uttråkad tjänsteman i Bryssel hittade på ett nytt direktiv.

Däremot led de ganska ofta av kolera och svåra magsjukor, drickvattnet var med jämna mellanrum av så dålig kvalitet att det måste kokas innan man kunde använda det o. s. v.

För att råda bot på de värsta problemen försökte man, efterhand som de bestämmande blev mera upplysta, flytta soptipparna utanför själva stadskärnan. Sålunda kan man i tidningen Hangö den 8 februari 1908 bl.a. läsa följande lilla meddelande från de bestämmande:

Kungörelse.


Allmänheten till kännedom meddelas: att, sedan numera en ny allmän afstjälpningsplats å Backa hemmans mark blifvit till begagnande upplåten, all afstjälpning å stadens gamla afstjälpningsplatser afstjälpningsplatser invid vägen till Hangöby och Sågvexeln likasom ock å andra ställen, så vidt ej här nedan annorledes säges, hädanefter är vid laga ansvar förbjuden;
att dessutom ren snö får afstjälpas vid Lilla Kolaviken och å stranden bakom tullmagasinet i Östra hamnen samt äfven oren snö å sistnämnda plats;
att sten och grus samt andra fyllnadsämnen få uppläggas å platser, som af stadsekonomen i hvarje särskildt fall; samt att sand fortfarande får tagas från stadens almänna sandtag och sten från det s.k. Ömanska bärget vid Spökskogen.


Hangö rådhus, den 6 februari 1908.


På magistratens vägnar:
Harald Carstens.
t. f.


Någon som vet var det funnits en "Spökskog"?

fredag 4 februari 2011

Indragning av lärartjänst

Japp, så gick det då igen som väntat. Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion bestämde sig för att i åtgärdsprogramets namn spara in en lärartjänst i lågstadieskolan i Hangöby.

Eller egentligen dras ju inte tjänsten in, den flyttas till Centralskolan. I centralskolan däremot dras det in en lärartjänst, vilket kan tyckas konstigt med tanke på att man försöker få elevantalet att öka genom att stänga alla andra skolor.

Dessutom visar elevprognosen vid Hangöby skola en tendens till uppgående, men det är väl ingenting som har någon egentlig betydelse, för instruktionerna från fullmäktige är helt entydiga: Spara!

Här är det igen lätt att halka in i en redan ältad polemik gällande småskolornas vara eller icke vara, så jag vill påminna er alla:

tisdag 18 januari 2011

Mattvättningsplatsen

Men så ta mig sjutton om jag inte igen en gång blev överbevisad. Så sent som i går skrev jag om hur omöjligt oböjligt stadens olika organ och nämnder står fast vid sina beslut.

Redan nu på morgonen läser jag att tekniska nämnden på eget initiativ återtar sitt halft vansinniga beslut om att placera mattvättningsplatsen i ändan av Lotsgatan och i stället placera den på den yttre vågbrytaren i fiskhamnen i Hangöby, ungefär där den nu har varit. Och detta trots att man redan en gång förkastat ett besvär i saken och trots att besväret blivit förkastat i förvaltningsdomstolen! Undrens tid är ej förbi!

Orsaken är att en undersökning som tekniska och miljöverket har gjort klart visar att det blir mera ändamålsenligt ekonomiskt sett så här.

För att inte de finskspråkiga läsarna ska bli förvillade här förtydligar jag att det här gäller mattor (mattoja) som ska tvättas, inte mat (ruoka) till skillnad från maten i mattransport som det var tal om för någon vecka sedan.

fredag 10 december 2010

Jakobsson på Gunnarsör - Hangös Robinson

I tidningen Ekenäs Notisblad berättas den 10 december 1886 följande sällsamma historia:

- Utan eld och mat på en öde ö. Från Hangö tillskrifwer oss signaturen -t den 7 dennes följande:


Lördagen den 4 decemb.anmälde en från lotsningsresa hemkommen lots, att han samma dag wid passerandet af Gunnarsör holme, belägen en mil NW från Hangöudd, hade obserwerat nödsignaler å nämnde holme samt en båt med sönderslitet segel liggande i redlöst tillstånd mot stranden af en annan holme, samt att lotsen tillfölje af motstorm och lägerswall icke kunde komma till det angifna stället, hwarföre trenne lotsbetjente i segelbåt genast afreste till Gunnarsör, hwilken man äfwen, oaktadt motstormen, lyckades anlöpa. Anlända dit, obserwerade de bland annat en mindre tunna, uppstäld på en stång, å hwilken följande inskription war gjord med blyerts:


" Här är min hwiloplats, här har jag hwarit sedan måndagen efter första Adwentssöndagen.
Jakobsson från Illo"


Ytterligare fanns en annan skrift å en liten brädlapp, funnen wid ingången till en af granris inrättad hydda, så lydande:


" Min nöd är stor, Hungern mig förtär.
Ais.      Ais.
Förlåt mig min Gud och alla menniskor.
Alexander Jakobsson."


Af allt detta framgick tydligt, att nöd hade warit å färde, men ingen lefwande warelse kunde upptäckas, ehuru undersökningar anstäldes öfweralt efter den nödstälde, så mycket det tilltagande mörkret sådant medgaf. Intet annat resultat ernåddes än att en ytterligare hydda inrättad af torfwor och mossa påfanns, samt att spår uti den snö, som om natten hade fallit, tydligen tillkännagåfwo att mannen i fråga ännu samma dag befunnits å holmen wid lif; sedan nattmörkret omöjliggjort widare sökande, nödgades man med bedröfwade hjertan, efter det likwäl tändstickor och litet mat placerats i den ena hyddan, anträda den af nattens mörker och stormens tilltagande förswårade återresan hwilken gick lyckligt; tidigt följande morgon, dp winden något saktat, afreste nästan hela Hangöbys manliga befolkning till olycksstället, för att uppsöka den nödstälde antingen död eller lefwande. Samma dag mot middagen återkom expeditionen, hemtande med sig den sökte mannen, som dagen förut blifwit obserwerad från och bergad till ett i närheten förankradt fartyg.


Den nödstälde, som befanns wara fiskaren Alexander Jakobsson, från Illo by af Westanfjerds kapell, hade måndagen den 29 Nowmber ensam begifwit sig från hemmet på wäg till Hangö stad, och landstigit på ofwan sagda holme. derifrån en wäderil lösslet båten som dref bort till en annan holme. Sålunda blef Jakobsson afstängd på holmen för en tid af 127 timmar utan eld och mat, förtärande under tiden endast tallbark och litet kråkbär; Jakobsson befinner sig efter omständigheterna ganska bra.

söndag 24 oktober 2010

Tegelbruket i Hangöby

Tidningen "Hangö"har den 24.10.1899 följande intressanta beskrivning över tegelbruket i Hangöby:

- Ny industriell anläggning. Å Östergård hemmans mark i Hangöby, nära intill stadens rågräns, har sedan några år tillbaka ett mindre tegelslageri warit uppstäldt. Den, som numera gör en promenad hit, frapperas af den jämförelsewis stora utweckling denna anläggning undergått. Redan på långt afstånd från själfwa tegelbruket förmärkes den 30 meter höga skorstenen af tegel, och då man närmar sig platsen ser man en massa skjul, afsedda för tegelslagning, torkning samt uppläggning af färdigbrända tegel framträda. Största intresset tilldrager sig dock den under sommaren uppförda storartade och moderna zig-zag-ugnen, som just i dagarna innehar sin första laddning. Ugnen, som t. w. som tillswidare arbetar under uppsikt af en dansk tegelmästare, eldas medels cirka 130 á 140 s. k. fyrhål, genom hwilka man kan se ned i de glödheta ugnarna, där teglen icke mera hafwa lerans färg, icke häller den sedwanliga röda färgen, utan äro, tack ware den oerhörda hettan, fullkomligt hwitglödande. I en sådan hetta hållas teglen 2 weckor, och då de sedan få swalna och tagas ut, äro de färdiga att anwändas. Den nu ifrågawarande ugnen kan på en gång inneha 60,000 tegel och anses den årliga produktionen med normal arbetsstyrka kunna uppgå till 1 miljon tegel, hwaremot en forcerad produktion torde kunna lämna ända till 1 ½ miljon tegel per år. Från bruket har en cirka 2 kilometer smalspårig bana blifwit anlagd till en af Hangöbys wikar, därifrån tegelslageriets tillwärkningar utskeppas. Tegelslageriet, som eges af konsul G. Ekholm och byggmästar G. Nyman, kommer att under wissa tider af året sysselsätta ända till 30 arbetare.

fredag 15 oktober 2010

Gästbåtsdygn

Trots den fina sommaren och turistbyråns hänryckta glädjeyttringar över det ökade intresset bland resenärer i vår stad visar vår gästhamn i Östra hamnen endast en liten ökning för övernattningsdygnen jämfört med i fjol, medan övernattningarna i Hangöbyn visar en minskning.

Oy Ruber Ab har för staden redovisat gästbåtsdygnen och kvällstorgets torgplatser för sommarperioden 2010 enligt följande:

De ökade övernattningspriserna, den svaga - om inte försämrade, så åtminstone inte förbättrade - servicenivån och ett ofta återkommande sjudjävla oljud från krogarna i Östra hamnen bidrar nog inte till trivseln hos våra seglare.

Ekströms Fiskebod, som sköter platserna i Hangöby har redovisat gästbåtsdygnen enligt följande, här ser vi en klar minskning från senaste år:

lördag 12 december 2009

Dystert

En läsare påpekade att jag inte på länge berättat några nyheter från "Finlands Chicago", som Hangö ibland kallats. Nej, orsaken är inte den, som läsaren hoppades på, att befolkningen blivit ärligare. Snarare tvärtom. I dessa ekonomiskt oroliga tider är inbrott och småstölder tyvärr ännu vanligare än förr.

Men snarvlet bort, några exempel;

En 1965 född Raseborgare, Ekenäsbo närmare bestämt, sökte sig nya jaktmarker. Först snattade han en plånbok ur en kunvagn i en butik i Hangöby. Senare plockade han åt sig pengar ur en butikskassa på Esplanaden. I bägge fallen blev han stoppa av KUNDER. Man kan fråga sig varför polismakten inte återbördade honom till Ekenäs redan efter första stölden...

En annan företagsam person gjorde sig skyldig till inbrott på Kadermogatan. Tid fanns att plocka med sig en hel del egendom, blan annat en television och ett bord. (?!)

En av de få cyklar som har blivit anmälda som stuna är en 21-växlad Yosemite terrängcykel, som någon plockade med sig från Backgränd. Numera är det ju inte så många som ids anmäla cykelstölder.

På rattfyllerisidan ser det lika dystert ut som förut; En 1976 född Helsingforsbo utmärkte sig genom att körkortslös, alkohol- och narkotikapåverkad vilt framföra en stulen bil runt om i staden. 3,66 promille plus knark och fyra passagerare. INTE smart. En annan stjärna, en 1969 föd ortsbo, blåste 1,81 promille på Koverharvägen. En 1963 född person blåste 2,1 promille på Korsmansgatan...

Förutom dessa plock i utbudet av, har vi de vanliga vandalismerna med krossade lampor, fönster och liknande vansinnigheter. Kan ingen numera lära sina barn att sådant beteende kostar samhället (deras föräldrar) pengar?

Och inte fan skiner solen heller.

torsdag 24 september 2009

Lärarpermitteringar

Den svenska bildningssektorn godkände i går de omdebatterade permitteringsarrangemangen för hangöskolornas lärarkår.

Permitteringarna sker sålunda, att lärarna är 5 dagar permitterade under elevernas höstlov i slutet på oktober och fyra dafar till innan den 18 december. Meningen är att permitteringarna sköts då det är så lite elever som möjligt i skolan, bl.a. beaktas praoveckor o. dyl.

Ser inte hur eleverna kunde lida av lärarbrist då de inte ens är i skolan.

Samtidigt läser jag i olika debattinlägg att föräldrar till elever i skolorna är "oroliga för bristande säkerhet på lektionerna".

Med all respekt för oroliga föräldrar, jag hör även själv till den kategorin, men som vi alla vet om vi tänker tillbaka några år och ser oss själva i spegeln; Kunde vi övervakas?

På samma möte, i går, under rubriken "Trygghet och säkerhet i skolan" dryftades bristen på övervakningskameror på skolgården i Hangöby skola. Motiveringen till att sådana behövs är att det efter skoltid lär förekomma rökning, alkoholdrickande samt mopedkörning.

Jaha.

lördag 29 augusti 2009

Baces - Knutpunkter i Östersjöns skärgårdar och öar


Två regioner i Sverige har tillsammans med Dagö i Estland startat ett projekt för utvecklande av skärgårdsområden och öar inom ramen för Interreg IV A Central Baltic-programmet - delprogram Skärgårdar och öar.

Via Nylands förbund har kontakt skapats med Västnyland i avsikt att få deltagande parter från de tre östersjöländerna.

Ärendet har beretts vid ett antal möten i Tallinn, Helsingfors och i Ekenäs-Hangö. I Västnyland har ärendet beretts så, att Raseborg stad, Hangö stad och Yrkeshögskolan Novia tillsammans skulle utgöra den finländska parten. Huvudberedningen har skötts av vissa östgötska skärgårdskommuner och den västnyländska delen av Novia.

Huvudpunkter i projektet utgör tillgänglighet, ekonomi och miljö och är definierat under så fina rubriker som: "Ekonomiskt konkurrenskraftiga och innovativa regioner" och "Stöd för tillgänglighet till och information om skärgårdar och öar"

De områden och verksamheter som kommer i fråga för Hangös del är:

- öppnande av Tulludden - dispositionsplan och verksamhetsplan
- dispositionsplan och verksamhetsplan över Gunnarsöarna och eventuella andra holmar
- tillträde till Russarö
- Gäddtarmen - Gustavsvärn

i kombination med förbindelserna till Hangöby hamn och Östra hamnen.

I projektet ingår ytterligare planering av investeringar, testning av förbindelser, informations- och marknadsföringsmaterial.

Projektbudgeten för Västnyland är beräknad till ca 700 000 €. Den nationella andelen av denna är 25 %, av vilken andel parterna skulle stå för 30 %. Om Hangös andel beräknas till 250 000 €, skulle den egna finansieringen uppgå till totalt ca 19 000 €, dvs i snitt 6000-7000 € per år under en 3-års period.

onsdag 15 juli 2009

Barnhemmets lotteri

Då det i början av 1900-talet blev aktuellt med byggandet av ett barnhem i staden, visade stadsborna på ett föredömligt sätt en anda som även kunde göra nytta i dagens tider. Här ett exempel på detta, hämtat ur tidningen "Hangö" den 15 juli 1905:

Barnhemmets lotteri.

I morgon kl. 4 e. m. eger lotteriet för ett blifwande barnhem i Hangö rum å brandkårsplanen. Det är glädjande att kunna konstatera den wackra offerwillighet allmänheten lagt i dagen wid skänkandet af winster till lotteriet. Resultatet af winstinsamlingen har därför äfwen blifwit synnerligen godt, i det att närmare 700 winster erhållits och må det sägas genast winster, som äro wärdefulla och wackra.

Det kan ej komma i fråga att nu börja uppräkna ens en del af winsterna i den stora samlingen. Flera wackra silfwerpjeser, olika möbel, smakfulla mattor, serwiser m.fl. nyttiga och wackra saker falla dock genast i ögonen. Wid fråga om många af de wackra winsterna kan man se att de blifwit gjorda i hemmets sköte till och med af barnahänder och kräft ett långt och tålamodspröfwande arbete, innan de blifwit färdiga. Också detta utgör ett ytterligare bewis på med hwilken kärlek tanken på skaffandet af ett hem åt de wärnlösa små omfattas af dem, som åtnjuta förmånen af att ega ett godt hem.

Förutom lotteriet bjudes allmänheten på ett omväxlande program, som upptager bl.a. älfdans, gymnastikuppwisning, musik och allmän dans.

Med kännedom om den stora tillströmning af besökande, som alltid plägar ega rum, då lotterier och festligheter arrangeras på brandkårsplanen, behöfwa wi ej uppmana allmänheten att för det behjärtanswärda ändamålets skull talrikt infinna sig till lotteriet i morgon. Inträdesafgiften 50 p. och för barn 25 p. har ställts så låg för att äfwen mindre bemedlade skola blifwa i tillfälle att taga del i lotteriet och öfwerwara programmet.

Barnhemmet öppnades 1906 i Västergård i Hangöby, och finansierades med hjälp av pengar ur "rusdryckskassan" samt festligheter likt den i berättelsen ovan.


lördag 23 maj 2009

Skogbrand i Hangöby

Den 23 maj 1895 kunde tidningen "Hangö" berätta om följande tillbud:

- Skogseld uppstod i går middagstiden å Norrgårds hemmans mark i Hangö by. Omkring kl. 2 på dagen sågs wäldiga rökpelare uppstiga å skogen närmast intill staden, hwarför friwilliga brandkåren medels klämtning sammankallades och en del af manskapet rykte ut, medtagande diwerse redskap. Wid framkomsten till eldhärden wisade det sig att elden, drifwen aw den friska sydost winden, med stor hastighet utbredde sig och situationen war så mycket mer fatal, som elden passerade öfwer såwäl en å stället befintlig krut- som dynamitkällare, hwaruti sprängämnen för tillfället torde förwarats. Dessa källare woro emellertid så wäl skyddade af dem omgifwande tjocka sandlager, att elden kunde rusa öfwer dem utan att någon ytterligare olycka härigenom inträffade. Man påstår t. o. m. att dynamitkällarens dörr blifwit litet swedd. Sedan inom kort tillräckligt manskap anländt såwäl från Hangö by som från staden, blef man inom en jämförelsewis kort tid herre öfwer skogselden. Elden hade emellertid hunnit härja ett cirka 2 kilometer långt och 3/4 kilometer bredt jordområde; skadan torde dock wara mindre betydande, då skogen här war ganska gles och det hufwudsakligast war ljung och mossa som fick ge näring åt elden. Endast ett obetydligt antal träd torde blifwit skadade. Huru skogselden uppstått, är tillswidare obekant, men man antager att någon stället passerande tändt sin pipa och kastat den brinnande tändstickan uti den torra ljungen, som omedelbart började brinna. Egare till Norrgård hemman är hr I. Strandberg.

söndag 17 maj 2009

Östra hamnens utveckling

På stadsstyrelsens möte i morgon bl.a.:

Tillsättande av arbetsgrupp för utvecklingen av Östra hamnen.

Den av tekniska nämnden föreslagna utvecklingsplaneringen sker bäst genom att tillsätta en arbetsgrupp, till vars uppgift ges definiering av småbåtsverksamhetens behov i framtiden och kartläggning av olika alternativa verksamhetsformer.

Hamnen kräver och kommer under de närmaste åren att kräva nyinvesteringar, som med beaktande av verksamhetens karaktär staden har begränsade möjligheter att satsa på. Uppenbart är att man tvingas byta till exempel alla bryggor av trä mot bryggor av pontonkonstruktion. Det är också aktuellt att öka gästbåtarnas utrymmesbehov.


Stadens driftsutgifter har för gästhamnens del huvudsakligen täckts med inkomster som erhållits från gästbåtsavgifterna. Stadens har i sin helhet svarat för investeringarna. Östra hamnen har vuxit till en av Finlands betydelsefullaste gästbåtshamnar, vars tillväxt på lång sikt fortsätter.


Arbetsgruppens uppdrag borde innefatta utvecklandet av gästhamnsverksamheten i Hangöby hamn, åtminstone till den del det gäller ett eventuellt kordineringsbehov av verksamheterna.

Arbetsgruppen ska behandla åtminstone följande frågor:

- operatör för småbåtshamnverksamheterna
- skötseln av hamnen
- utvidgning av hamnen
- investeringsbehov
- uppgörande av tidtabell

Arbetsgruppens uppgift är att före 30.9.2009 utarbeta en utvecklingsplan för Östra hamnen. I arbetet ska man beakta även utvecklingsbehovet av småbåtshamnsverksamheten i Hangöby hamn. Till arbetsgruppen utses två stadsstyrelseledamöter, tekniska nämndens ordförande, tekniska direktören och turistchefen. Arbetsgruppen berättigas höra sakkunniga. Tekniska och miljöverket tillställer arbetsgruppen sekreterare och övrig arbetskraft.

* * * **

Till medlemmar i arbetsgruppen blev följande personer valda: turistchef Marika Pulliainen, tekniska direktören Sten Öhman, tekniska nämndens ordförande Seppo Immonen, miljönämndens ordförande Yrjö Sahlstedt samt stadsstyrelsemedlemmarna Barbro Wikberg och Rolf Rönnblad.

måndag 20 april 2009

Uppdatering av arrendekontraktet för varvsområde / HUS

Hangö Udds Segelsällskap rf arrenderar på basen av ett 1963 uppgjort arrendeavtal ett varvsområde i Hangöbyhamn. Arrendekontraktet har förlängts med jämna mellanrum och den senaste förlängningen utgick vid årsskiftet. Arrendeområdet har grundat sig på ett gammalt inofficiellt tomtområde enligt det gamla detaljplanetutkastet. I detaljplanen för Krokudden är land- och vattenområden för varvsområdet märkta som båthamn.

Det är inte längre skäl att använda den gamla arrendeavtalstexten, nu upprättas nya avtalshandlingar i vilka arrendeområdet förenhetligas enligt områdesavgränsningar i gällande detaljplan. För bryggorna inom varvsområdet uppgörs ett separat sedvanligt arrendekontrakt för bryggplats.

Arrendeområdet är en del av fastigheten Nynorrgård (78-408-18-0) som motsvarar tomt 5 i kvarter 950. Tomtens adress är Sikvarpsvägen 12 och arean 4 900 m². Föreslås fast arrende 100 € och som arrendetid 1.1.2009 - 31.12.2013.


lördag 28 februari 2009

Hangö församling

Tidningen Vestra Nyland kommer den 28 februari 1890 med stora nyheter i litet format:

Hangö församling. Senaten har bifallit gjord framställning därom att Hangö stad skall afskiljas från Bromarf till egen kyrkoherdelägenhet.

***

Hangö avskildes alltså från Bromarv till en egen självständig församling år 1890, och kyrkan på Vårdberget stod färdig år 1892. Täktomborna och övriga i grannskapet donerade virke till kyrkbygget och hade nu möjlighet att delta i gudstjänsterna som ordnades i Hangö kyrka.

Täktom, Sandö, Hangöby och Båklandet avskildes 1910 från Bromarv församling och bildade Hangö landsförsamling. År 1923 hörde 2684 medlemmar till denna landsförsamling. I Täktom folkskola, som hade byggts år 1904, hölls nu regelbundet gudstjänster fram till år 1936 då landsförsamlingen fick Täktom kapell i sitt bruk.

I samband med kommunsammanslagningen den 1977 överfördes Täktom och Bengtsår byar samt Sandö enstaka hemman från Bromarv kommun till Hangö stad. Samtidigt överfördes området också kyrkligt till Hangö.

torsdag 12 februari 2009

Börtzellska ångsågen

I tidningen Hangö kan vi den 12 februari 1893 läsa om den offentliga konkursauktionen på Börtzellska ångsågen under rubriken:


Auktioner.
(F. A. T., S. W. L., 3 ggr, Å. T., N. Pr., Hbl, U. S., T. S., T. A., B. T., Kotka., 2 ggr 1 s. 92 r.)

Genom offentlig konkursauktion, som förrättas å Börtzellska ångsågen in vid denna Hangö stad tisdagen den sjunde (7) inkommande mars kl. 11 f.m. försäljas löjtnanten Knut Börtzells konkursmassa tillhöriga å Norrgårds hemmans utmark i Hangö by af Bromarf socken belägna ångsåg och snickerivärkstad med därtill hörande och i godt stånd varande maskiner. Till inrättningen som är anlagd nära intill hafsstranden, hörer en kontorsbyggnad och tvänne arbetarebostäder och andra hus alt i godt skick, af hvilka själfva inrättningen är uppförd å afskild egen jordparcell från själfva hemmanet, men de andra byggnaderna å arrendejord på stadens utmark. Inrättningen torde vara inbringande, emedan alt för stadens behof behöfliga stocker m. m. nästan uteslutande härintills sågats därstädes. Inrättningen och byggnaderna komma att försäljas särskildt och gemensamt och förbehålla sig sysslomännen en timmes betänketid för godkännande af anbuden i sin helhet eller enskildt. Efter anbuden eller anbudet godkändts bör köparen genast betala 2,000 mark i handpenning, då köparen jämväl får tillträda byggnaderna samt återstoden enligt öfverenskommelse med sysslomännen.

Samtliga husen med därtill hörande maskiner äro intecknade för inalles 45,000 mark. Om köp kan äfven därförinnan öfverenskommas med undertecknade sysslomän i konkursboet, som äfven lämna närmare upplysningar i hithörande frågor.

Vid samma tillfälle försäljes äfven massan tillhörig diverse lösegendom, och meddelas att säkra köpare erhålla en månads anstånd med betalningen.

Hangö, den 7 Februari 1893.
K. W. Korsman. J. A. G. Gillberg.


söndag 1 februari 2009

Söndagsbilaga från Chicago

Tidningen Västra Nyland kan rapportera om följande händelser från Finlands Chicago:

- Polisen har gripit två personer misstänkta för att ha anlagt radhusbranden i Hangöby i går kväll. Ingen person skadades i branden.

- En 50 årig kvinnlig bilist från Hangö misstänks för grovt rattfylleri. När polisen stannade henne i går klockan 03.30 blåste hon 1,52 promille.

- Ungefär samma tid kolliderade ett par i en bil mot en butikstrappa på Hangöbyvägen. Bilen tog mera stryk än passagerarna, varav mannen ådrog sig lindriga skador.