Skvaller om gamla nyheter

Lördag, och jag har en känsla av att jag försovit mig till ungefär hela livet. Bra så, bortsett från det rent ekonomiska är det någon gång skönt att vara arbetslös. Men det ser ut att bli snöskottning framåt dagen, så helt försoffad tillåts jag inte bli.

För ett par dagar sedan berättades det att den sedan en tid stängda butiken i Lappvik ska få en ny köpman. Bra! Lappvik behöver definitivt en butik för att kunna överleva som by, man får hoppas att den nye köpmannen tar hand om posten och kanske en del huvudvärkstabletter också.

Fem personer hade visat sitt intresse för detta projekt, vilket jag tycker är förvånansvärt många i dessa tider. En aning konstigt är det förstås, att på Arbets- och näringsbyråns sidor uppges det sista ansökningsdatumet vara den tionde januari, men ingen är ofelbar.

Förhoppningsvis kommer ingen på tanken att lämna in sin ansökan i sista minuten, med besvär och liknande karuseller som följd.

Det stormade och blåste under veckan, för ovanlighetens skull, och vattenytan steg. Tom Wikström vågade sig i onsdags på eftermiddagen ut i högvattentider för att ta några bilder, från Riviln och Märsan, som han godhetsfullt delar med sig:

Utvilad och så vidare

Det var en trevlig "ledig" helg. Vädret var lika omväxlande som mina möjligheter att logga in på nätet. Kineser attackerade mina e-postadresser, igen, men den här gången tror jag inte de fick utskickad någon spam.

Ja, och farsdag var det också. Ett trefäldigt leve för alla fäder.

I fredags höll Hangö miljöförening en presskonferens i Alans Café. Det berättades om inlämnandet av besvär till förvaltningsdomstolen. Nu är man inte nöjd med hur utvidgningen av K-hallen, detaljplaneringen över Tjäruholmen, gallringen i Märsan och beviljandet av undantagslov på Kadermogatan 1 skötts.

En diger lista på klagomål, som alla enligt föreningens ordförande Pertti Sundqvist kunde ha undvikits om stadens gubbar lärt sig följa lagen.

Och det är inte utan att jag håller med, nog är det konstigt att det ska vara samma gamla visa varje gång det ska byggas eller göras någonting i Hangö.

Och visst är det ju onödigt att miljönämndens ordförande, SFP's Yrjö Sahlstedt, och vår tekniska direktör Sten Öhman beklagar sig över att processerna förlängs och omkostnaderna ökar då allt detta kunde undvikas genom att följa gällande direktiv.

Parkfaddrar

Jaha, det har varit ett och annat på hemmafronten, sjukdomar och annat. Visserligen har det under tiden varit rätt lugnt på stan, men ett och annat har i alla fall hänt.

Stadens representanter besökte huvudstaden i egenskap av deltagare i kriskommungruppen, men inte hade de någonting ut av det. Om de inte turistade samtidigt, förstås.

Arbetslösheten i staden ökar, som förutspått, till vintern då sommarbetsplatserna försvinner och vi hade strömavbrott en stund på dagen i går. Wow.

Idel stora nyheter, således.

Ett initiativ till någonting som kallas parkfaddrar togs i somras av några personer med gröna fingrar, namnen på dem minns jag inte nu, men från stadens sida tog man genast fasta på idén. Förståeligt; ännu ett sätt att spara pengar och timresurser.

Ärendet gick till tekniska nämnden, som på sitt möte den 15 september beslöt att "Miljöarbete på stadens områden kan organiseras med frivillig verksamhet under tekniska och miljöverkets ledning."

Nu har parkförman Merja Rönkkö & co utkommit med en pamflett på stadens hemsidor där intresserade kan anmäla sitt intresse för detta arbete.

Vad som inte nämns är om gallringen av märsaskogen ska ingå i detta projekt. Det skulle i alla fall förklara hur staden har tänkt sig förtjäna 100.000 € på att fälla 4 hektar "skrapelskog".

Nya stränder

Som allmänna badstränder föreslås i år Plagen, Märsan, Bellevue, Tulludden södra, Tulludden norra och Lappvik badstrand. Av dessa är Tulludden norra och Lappvik badstränder nya från i fjol, medan Silversand degraderats till liten allmän badstrand.

Som små allmänna små badstränder föreslås Vedagrundets badstrand samt Silversands allmänna strand. Vedagrundet är en ny allmän strand.

Med allmän badstrand avses en badstrand som under badsäsongen (15.6–31.8.) beräknas besökas av minst 100 badande per dag och om vilken det ska göras en anmälan i enlighet med hälsoskyddslagen.

Hoppis på agendan

Då var det dags att aktualisera "Hoppis", det gamla hopptornet i Märsan igen. Det är något över tradition med den diskussionen redan, tycker jag. År efter år blir den utdömd, men lika sjutton står den gamla mastodonten kvar.

Att tornet är i dåligt skick, det har aktualiserats nog så många gånger. Och att det skulle krävas muddringsarbeten och eventuellt sprängningar för att få tillräckligt djup. Men det är nog inte hela problemet. Hela området har fått en prägel av soptipp. Förr fanns där ju en liten kiosk som sålde glass och lemonad, numera ser man bara skräp och urdruckna ölflaskor.

Att riva ner det 45-åriga hopptornet och bygga ett nytt vore helt klartt det bästa alternativet, men med tanke på dagens ekonomiska situation i staden är detta alternativ tyvärr knappast möjligt. Och att bara riva ner utan att ha ett alternativ i stället, är inte heller så bra.

Återstår då reparation. Få se hur långt staden kommer med den summa på 4000 euro som tekniska föreslår att ska satsas på detta ändamål. Troligtvis inte långt.

Fina badvatten

Till allas vår glädje

Vattenprover har blivit tagna från våra badstränder. Resultaten visar att bakterienivån är låg och förekomsten av alger är lika med noll.

Proven uppfyller kvalitetskraven och rekommendationerna på badvatten för de undersökta och observerade egenskapernas del.

De nyfikna kan ta sig en titt på siffrorna på Hangö stads hemsidor genom linken HÄR.

De officiella badständerna är ju som bekant Bellevue, Plagen, Tulludden, Märsan, Silversand och stranden i Lappvik.

Plums i bara, den som vågar! Vattnet är ungefär 12 gradigt för tillfället.

Badstränder

Vedagrundets strand räknas numera som mindre allmän badstrand i Hangö tillsammans med badstränderna i Lappvik och vid Tulludden norra.

Täktom samfällighet som upprätthåller badstranden har låtit utföra en riskbedömning av stranden efter att en anmälan inlämnats. Miljönämnden i Hangö anser att stranden är säker.

De allmänna badstränder i Hangö under år 2009 är Plagen, Märsan, Silversand, Bellevue och Tulludden södra.

Badsträndernas säkerhetsarrangemang ska vara baserade på en riskbedömning. De risker som förekommer på badstränderna är delvis desamma som i simhallar och utebassänger, men de är ställvis betydligt större. Riskerna ökar om det område som ska övervakas är stort, om det finns strömningar i vattnet och variationer i väderleken. Även övrig service och utrustning på badstränderna samt utmanande räddningsoperationer i naturliga vattendrag ökar riskerna.

Förslag till allmänna badstränder

Storebror ser oss.

I social- och hälsovårdsministeriets förordning om kvalitetskraven och övervakningen i fråga om vattnet vid allmänna badstränder stadgas, att den kommunala hälsoskyddsmyndigheten ska upprätta en förteckning över de allmänna badstränder som omfattas av denna förordning inför varje badsäsong. Förteckningen ska tillställas länsstyrelsen senast 30 april.

Med allmän badstrand avses en badstrand som under badsäsongen beräknas besökas av minst 100 badande per dag och om vilken det ska göras en anmälan i enlighet med hälsoskyddslagen. Miljönämnden beslöt vid sitt möte 17.3.2009 föreslå att allmänna badstränder i Hangö är: Plagen, Märsan, Silversand, Bellevue och Tulludden södra.

Med en liten allmän badstrand avses en sådan allmän badstrand som under badsäsongen beräknas besökas av mindre än 100 badande per dag och om vilken det ska göras en anmälan enligt hälsoskyddslagen. Miljönämnden beslöt föreslå, att små allmänna badstränder i Hangö är Lappvik badstrand, Tulludden norra, och Vedagrundets strand.

Allmänheten bereds möjlighet att göra skriftliga förslag och anmärkningar till miljönämnden med anledning av beslutet under kungörelsetiden 19.3. – 9.4.2009 under adress Sandövägen 2, 10960 Hangö.

Dåre på rymmarstråt

Ur Tidningen Hangö, 5.12.1910:

Personer, hvilka i går på förmiddagen voro på väg till vattenledningsstationen vid Märsan, anträffade i närheten av densamma en kvinnlig intern från kommunala dårvårdsanstalten, som begifvit sig på rymmarstråt. Den halft förfrusna flickan, iförd blott tunn bomullskofta och kjol samt trasiga snöfyllda kängor, omhändertogs af de mötande personerna, hvilka förde henne till anstalten. Här voro alla dörrar på vid gafvel, hvarför det icke var underligt, att flickan kunnat praktisera sig ut. En afskyvärd atmosfär slog emot en vid inträdet i den boning där samhällets olycksbarn framsläpa sin bedröfliga tillvaro. Tydligen hade lokalen ej på länge ventilerats. Icke heller syntes man vara böjd för att ägna den återkomna flickan den omvårdnad hon på grund af sitt förfrusna tillstånd oundgängligen var i behof af. Öfverhufvudtaget efterlämnade besöket inom anstalten hvad förhållandena där beträffar ett pinsamt intryck.
Vederbörande fattigvårdsmyndigheter vilja vi göra uppmärksamma på dessa omständigheter.