Politik och företagsamhet

En av de dagliga sysselsättningar jag har mycket nöje av, i vanliga fall, är att läsa tidningen Västra Nyland. I dagens nummer ingick det sista reportaget i serien som kallas "Lilla Sportskolan", skrivet av Ronja Boje. Marika Pulliainen berättar med glädje och iver om hur roligt det är med beachvolley, nästan så att till och med jag får lust att pröva på spelet.

Men då jag läst artikeln färdigt snubblar mitt öga på kolumnen bredvid, skriven av vår "lokala" riksdagsledamot, den företagande jordbrukaren Thomas Blomqvist (sfp).

Jag har, såvitt jag minns, inte tidigare kommenterat denne västnyländske politikers uttalanden och skriverier i denna blogg, mest säkert på grund av att staden Hangö inte verkar finnas med i denne Raseborgares sinnesvärld.

Men nu verkar han ha lika stor idétorka som jag, då han helt plötsligt reagerar över en lag som trädde i kraft för över en månad sedan. Lagen, som klart och tydligt säger att alla finländare bör vara tryggade en fast bredbandsförbindelse. Som i förbigående nämner han situationen i Tvärminne, och Tvärminnebornas svårigheter att få den lagstadgade servicen. Samtidigt som han skryter med hur det smidigt sköts på medborgarnas initiativ via privata aktörer på andra håll.

Visst, jag håller med i Thomas konklusion, vi behöver flexibla lösningar. Men nej, en lösning kan och får definitivt inte vara den att privatpersoner betalar privata företag för att upprätthålla de lagar riksdagsledamoterna tycker att vi behöver.

Staten är till för oss, inte tvärtom.