Vintersjöfart

Vintern 1897 artade sig till att bli en isrik sådan, folk menade att den skulle bli lika hemsk som den som varit fyra år tidigare. Då hade det gått åt närapå lika mycket dynamit som stenkol, om man nu ska överdriva aningen, till att hålla rännorna öppna.

Tidningen Hangö kan den 19 januari 1897 gen en lätt inblick i en vinterresa. Lotsångaren Walvoja hade frusit fast utanför Åbo, och hjälp var tillkallad från Hangö. Bilderna är hämtade från andra håll.

Lotsverkets ångare Walvoja

 Senaste onsdag erhöll som bekant Murtaja order att afgå till Åbo för att utassistera ”Walvoja”, som blifvit infrusen.
 Emedan det på onsdag afton blåste en veritabel snöstorm från sydost, beslöt kapten Rein att begagna sig af inre vägen till Åbo.
 Kl. 7 på torsdag morgon afgick därföre Murtaja, men måste vid Tulluden invänta dager. Såsom lots medföljde lotsuppsyningsman Blomqvist.
 Kl. 8 fortsattes resan, luften var tjock, men med välkänd skicklighet lotsade Blomqvist fram Murtaja emellan västra Hangöfjärds otaliga klippor och grund, oaktadt Murtaja låg 18 fot akter. Vid Köpmansskär måste dock Murtaja stanna, medan Blomqvist utgick på isen och undersökte ifall farprickarna därstädes stodo på sitt rätta ställe. Sedan detta med lodet konstaterats fortsatte resan.

Kapten Rein.

 Västra Hangöfjärden var isbelagd, så när som på några engelska mil närmast Tulludden, med från 4 till 7 tums sammandrifven is.
 I Jungfrusund togs lots till Gullkrona, hvilken väg måste begagnas, då i Pargas-port icke finnes tillräckligt vatten för Murtaja. Detta ökade vägens längd med 8 engelska mil. Isen på Gullkrona var cirka 3 à 4 tum tjock.
 Ny lots togs återigen vid Gullkrona till Pargas ports lotsplats, där återigen lots ombyttes.
 Från Gullkrona till Erstan var så godt som öppet vatten.
 Murtaja anlände just i skymningen till Sandholms paret, där endast omkring 20 fot vatten finnes.
 Prickarna stodo ännu där på sina platser och med alldeles sakta fart strök Murtaja lyckligt över detta grunda ställe.
 Snötjockan hade nu åter börjat, men lyckades man dock leta sig fram till närheten av Koludd, där Walvojas ränna påträffades och sedermera följdes. Kl. 7 på aftonen var äfven Murtaja lyckligen vid Walvojas sida, där den låg vid Beckholmen.
 Det beslöts nu att smida medan järnet var varmt och sedan Walvoja fått sina omkring 30 passagerare ombord, fortsatte resan till Lohm.

Isbrytaren Murtaja

 Ett klart månsken och reflexen från snötäcket på isen gjorde att man utan möda letade sig fram. Isen från Hafverö till Åbo var från 5 till 10 tum tjock; dock gick Murtaja lungt och säkert fram med ungefär 4 knops fart. Från Koludd till Vandruk var isen från 3 till 5 tum och från Vandruk till Lohm omkring två tum tjock, närmast Lohm öppet vatten. Mellan Vandruk och Lohm märktes något svart på isen och då man kom närmare hördes rop att Murtaja skulle stanna. En Korpobo, som varit in till Åbo marknad, skulle skynda sig öfver från Nagu till Korpo landet innan Murtaja hunnit bryta isen, men kom därunder in på så svag is med öppna fläckar rundt omkring, att han inte kunde leta sig tillbaka igen. Sedan mannen tagits ombord, fortsattes resan och fram kommo båda båtarne välbehållna till Lohm kl. 1 på natten. Bud skickades till lotsarne för att efterhöra, huru det stod till med isförhållandena mellan Lohm och Utö.
 Kl. 6,30 fredag morgon genombröts ett cirka en engelsk mil bredt isband mellan Lohm och Fagerholm, hvarefter Walvoja lämnades i öppet vatten och Murtaja återvände inre vägen till Hangö.
 Kl. 8 tjocknade det åter till och blef så tjockt att knappast de närmaste landen kunde urskiljas; Murtaja gick dock tryggt i sin gamla ränna med full maskin.

Lotsuppsyningsman Blomqvist

 I Jungfrusund hade man redan hunnit förfärdiga en bro öfver rännan, bestående af några utsågade stycken från isen och däröfver kastade bräder. Denna bro blef naturligtvis åter förstörd.
 Då Murtaja närmade sig det öppna vattnet vid Tulludden, klarnade det upp just så mycket att Blomqvist hittade fram, hvarefter det återigen blef alldeles tjockt vid Murtajas ankomst till Högholmen kl. 3 på e. m., där man genast begynte intaga stenkol.
 En lycka var att man på Murtaja valde den inre vägen till Åbo, emedan man troligen i motsatt fall, om Utö-vägen tagits, icke skulle hafva inkommit till Åbo förrän på lördagen, för tjocka.
 I lördags öppnade Murtaja rännan genom packisbandet vid Gustafsvärn, där åtskilliga ansatser måste göras.
 Efter det Botnia och Astraea blifvit utassisterade på lördag afton, lade sig Murtaja vid molon för att rengöra sina pannor, så att den sedan kan upptaga kampen mot isen på fullt allvar, då alla tecken nu tyda på, att vi få en svår isvinter.

Hangö Simsällskap

Det där med vinterbadare, simhallar och annat intressant plaskas är som de flesta vet inget nytt fenomen. Folk har simmat i tusentals år, ofta frivilligt ibland inte. Men föreningsverksamhet är inte så gammalt, i synnerhet inte bland simmare. Så sent som 1909 väcktes tankarna på en förening för främjandet av simkunskap på orten och 1910 gjordes slag i saken i form av föreningen Hangö Simsällskap. Tidningen Hangö berättar den 19 april om den nya föreningen på följande sätt:

Hangö Simsällskap.
Konstituerande möte.

Personer, vilka intressera sig för bildandet av ett simsällskap i Hangö, voro sammankallade till möte i lördags. Till ordförande utsågs borgmästaren A. Nordenstreng.

Den senaste höst tillsatta interimsbestyrelsen avgav vid detta möte en berättelse över sin verksamhet. Såsom medlemmar av ett blivande simsällskap hade tecknat sig 81 personer. Ett förslag till stadgar hade utarbetats och förelades mötet. Förslag till ombyggnad av simhusen hade uppgjorts. Till stadsfullmäktige hade inlämnats ansökan om anslag för reparationer.

De närvarande beslöto konstituera föreningen och utsågos till medlemmar i styrelsen borgmästaren A. Nordenstreng, ingeniören F. v. Christiersson, lotsuppsyningsmannen J. B. Blomqvist, järnvägstjänstemannen G. Lax och maskinmästaren E. Ojala, samt till suppleanter doktorinnan Edith Chydenius och herr E. Martin.

För instundande sommar beslöt föreningen om anordnande av simkurser och skulle bestyrelsen för ändamålet anhålla om medel ur rusdrycksvinstmedlen.

Rederiärenden

Tidningen "Hangö" kan, den 6 mars 1892 beskriva följande bolagsstämma:

- Ordinarie bolagsstämma med aktionärerna i Hangö skärgårds Ångbåts Aktiebolag hölls härstädes senaste tisdag afton å Grand Hotel. Till först upptogs frågan ang. answarsfrihet för direktionen, men med anledning af att endast en af rewisorerna war närwarande och någon skriftlig rewisionsberättelse icke framlades, beslöts att uppskjuta frågan till nästa bolagsstämma. Härefter upptogs till afgörande frågan om bolagets upplösning eller fortsättandet af dess wärksamhet och beslöts enhälligt att fortsätta på sådant sätt, att endast linien Hangö - Lindö skulle under inkommande seglation trafikeras. På direktionens förslag beslöts att upptaga ett lån på 10,000 mark till gäldande af bolagets skulder och som rörelsekapital, mot bolagets solidarisk answar för lånets betalande och säkerhet i ångbåt. Sandö, hwilken senare med anledning häraf borde försäkras till nämda belopp.

Wid wal af wärkställande direktör utföllo 18 röster åt herr J. Blomqwist och J. W. Ekblom. Wid härefter företagen lottning utsågs herr Ekblom till wärkställande direktör. Till medlemmar i direktionen waldes hrr J. Blomqwist, J. H. Nilsson och H. Ollikainen samt till suppleanter hrr K. G. Ihander och J. F. Nordling. Till rewisorer utsågos hrr A. Kaustell och C. Appelgren samt till deras suppleanter hrr Arthur H. Borgström och konsul K. Korsman.

Som ordförande wid stämman fungerade professor O. Donner.

Klippet ovan till vänster är taget från tidningen Hangö seglationsåret innan, i maj 1891.

Isens beskaffenhet

I går råkade jag, mest av gammal ovana, ha radion på. En isexpert, någon sorts forskare, berättade om hur man sedan 1970-talet har undersökt hur isen är uppbyggd o.s.v. Tanken var, om jag förstod de fragment jag lite lyssnade till rätt, att man skulle hålla vår vinterhamnar öppna.

Nå, som nästan sagt och till hälften underförstått, jag kan ha missförstått den unge mannen, men forskningen kring isarnas beskaffenhet påbörjades nog tidigare än 1970.

Här ett exempel från tidningen Hangö, den 28 februari 1893:

- Karta öfwer isen utanför Hangö. Nogranna dagliga obserwationer af isens tjocklek, rörelse m. m. komma, enligt order af lotsstyrelsen, att wärkställas af lotsuppsyningsman Blomqwist, som på grund af dessa obserwationer kommer att öfwer isen upprätta fullständiga kartor, hwilka sedan obserwationerna för winter upphört skola insändas till lotsstyrelsen. Lämpliga punkter för obserwationerna uppsöktes i går af lotsuppsyningsman Blomqwist och kapten Samsonoff, som för ändamålet anländt till orten, och torde tre dylika punkter komma att inrättas i närheten af Båklandet, twå wid Tulludden och en wid Gustafswärn.

Dessa uppgifter sändes sedan veckovis, inte efter vintern som här sägs, till lotsstyrelsen. Lotsstyrelsen vidarebefodrade sedan dessa uppgifter till Finska vetenskaps-societeten.

Under vilken även vårt lands första mareograf lydde.

Snöstorm

Utomhus vräker snön ner med en för hangöförhållanden sällan skådad intensitet. Till glädje för dem som tycker om det vita stuffet. Tidningen Hangö, 3 januari 1893:

En häftig snöstorm började rasa härstädes natten mot i går och fortgick med oförminskad hastighet under hela gåragen. Först omkring kl. 7 på aftonen lugnade wäret och luften blef klar. Redan i går på morgonen hade på flere ställen i staden hopat sig wäldiga snödrifwor, hwilkas dimensioner oupphörligt ökades under dagens lopp. Det war icke möjligt att hålla trottoarerna fria från snö oaktadt man arbetade härpå från tidigt på morgonen till sent på kwällen. Winden, som under natten warit ostlig, hade hitdrifwit packis i så betylig mängd att icke endast hamnen helt och hållet fylts däraf utan äfwen hafwet ett godt stycke ytterom båken war betäckt med dylik is. Då winden på morgonen drog sig något mera på sydkanten började man frukta för att isen småningom under då rådande windförhållanden kunde blifwa af sådan art att det för wåra winterbåtar skulle ställa sig swårt att bryta sig igenom, hwarför äfwen lotsuppsyningsman Blomqwist, som af lotsstyrelsen erhållit order att omedelbart underrätta nämda styrelse så snart isförhållandena härstädes wisade sig blifwa af sådan natur att man twiflade på om båtarna utan Murtajas bistånd kunde taga sig fram, afsände i går telegram med anhållan om att Murtaja med första möjliga måtte hitbeordras.

Här kan det kanske vara på sin plats att förtydliga;

Murtaja, som här omtalas, var landets första isbrytare. Fartyget bygdes av Bergsunds Mekaniska verkstad Ab i Sverige, och sjösattes våren 1890. Längden var 47,6 meter, bredden 11 meter och djupgåendet var hela 5,5 meter. Dagens isbrytare är alla ungefär dubbelt så stora, men det är ju också fartygen de bryter upp isen för.

Gratifikation

I tidningen "Hangö", nummer 60 från den 26 juli 1891, kan vi läsa om en numera utdöd tradition:

- Kejserlig gåfwa. Lotsuppsyning Blomqwist från Hangö, hwilken i år liksom under föregående somrar fått medfölja den kejserliga eskadern på dess lusttur i finska skärgården, har af H. M. Kejsarinnan fått emottaga en briljanterad guldring samt af H. M. Kejsaren en gratifikation i penningar. Herr Blomqwist har äfwen tjänstgjort som tolk, då de höga resandena landstigit i skärgården.

Numera går det ju inte för sig att dela ut presenter och gratifikationer hur som helst. Det ska ju anmälas till skattebjörnen, och då kan det bli dyrt att ta emot briljanterade guldringar och penningar.

Simskola

I lokaltidningen "Hangö-bladet", den tidens konkurrent till tidningen "Hangö", kan vi den 2 juli 1909 läsa följande två notiser med informativ idrottshistoria:

- Simsporten. Medlemmarna i H. I. K:s simsektion voro i torsdags sammankallade till möte. Härvid beslöts att sektionens simkurser skulle vidtaga den 5 juli under ledning af en kvinnlig och två manliga lärare, och beräknas pågå under en tid af cirka 6 veckor. För ändamålet disponerar sektionen stadens allmänna simhus från kl. 10 f.m. till kl. 12 middag, då kurser för barn försiggå samt tiden efter kl. 5 e.m. då kurser för äldre personer gifvas. Afgiften för en kurs har fastställts till 3 mk. för äldre personer och 1 mk 50 p. för barn under 15 år. Rabatt beviljas såvida flera personer från samma familj deltaga i kursen, sålunda att en erlägger hel afgift de öfriga half afgift. Af lotsuppsyningsman J. Blomqvist inlämnades en lista, å hvilken ett flertal personer antecknat bidrag för bildande af en fond till simidrottens höjande å orten. Att utarbeta stadgar för fonden utsågos ingeniör F. von Christiersson och herr G. Lax. Till sektionens kassör valdes vågmästar E. Ojala.

* * *

Till Red. för Hangö Bladet Simkurser. Om måndag börja här simkurser, som anordnats på Hangö Idrottsklubbs initiativ. Det är alldeles förunderligt huru lågt simkonsten står i våra skärgårdssocknar. Man skulle tycka, att en befolkning som för sin utkomst är hänvisad till stor del till hafvet skulle allmänt hafva lärt sig en konst af hvilken den i så många fall kan blifva beroende. Så är dock ingalunda fallet. Endast en bråkdel af vår skärgårdsbefolkning är mäktig simkonsten. Många olyckshändelser och drunkningar hafva blifvit följden däraf. Med tillfredsställelse måste man anteckna, att denna på samma gång hälsosamma och nödvändiga idrott under senaste tid tagit ett betydande uppsving hos oss. Sedan simskolan i Helsingfors bragts i ett mönstergillt skick har därifrån kring hela landet utsändts simlärare, som fått intresset för simidrotten att vakna och sprida sig. Tills vidare har den undervisning som i simskolor bibragts ungdomen å olika orter närmast kommit städerna till godo. Man kan dock vara öfvertygad om, att ett allmännare intresse för simidrotten snart skall uppenbara sig öfverallt i vårt land och det skall icke dröja länge innan det skall anses som en skam att icke vara simkunnig. Då hafva simidrottens vänner nått sitt mål. Låt oss hoppas att de kurser som här i Hangö påbörjas nästa måndag skola blifva talrikt besökta och sålunda i sin mån bidraga till ett betydelsefullt resultats ernående.

Idrottsvän.

Taxeringsnämnden

Tidningen Hangö kan den 18 februari 1894 rapportera om ett konstituerande möte för följande samhällsnyttiga institution:

Taxeringsnämnden sammanträdde till konstituerande möte senaste torsdag och waldes härwid till ordförande lotsuppsyningsmannen J. B. Blomqwist, till wiceordförande gårdsegaren Karl Pettersson och till sekreterare stadskassören W. Wegge.

Taxeringsnämnden widtager med sin wärksamhet förstkommande tisdag kl. 10 f. m. å rådhuset, och kunna skriftliga uppgifter öfwer de skattskyldiges inkomster dessförinnan inlämnas till nämndens sekreterare.

Lönedag

Nya Pressen berättar den 30 januari 1889 om en lönedag, på Hangösvenska kallad "tilipäivä", för personal vid lotsverket.

Personal vid Hangö fyrbåk, som mot ett arvode af 2 mk om dagen anstälde i fjol observationer öfver isförhållandena i Hangö hamn från d. 13 februari under 72 dagar, har härför ersatts med 144 mk ur allmänna medel, hvarjämte lotsuppsyningsmannen vid Helsingfors lotsfördelning J. B. Blomqvist, som öfvervakat dessa observationer, tillerkänts 50 mk.

* * * *

Det var ju furstligt. I samma nummer kan vi samtidigt lära oss följande:

Ångaren Christiansund. Från Hangö skrifves i V. N.: Lördag kväll utgick "Det förenede Damskibs selskabs" i Köpenhamn ångare Christiansund, kapt. Jakobson från vår hamn. Hittils hafva sagde bolags ångare Uff Liban och Bergenhus hvilka trafikerat linjen Hangö-Köpenhamn blifvit kanske rättvist nog ansedda för mindre lämpliga för denna linje och synnerligast för vintertrafik. Att Christiansund däremot uppfyller alla rättmätiga fordringar kan en hvar lätt öfvertyga sig genom ett besök ombord. Redan till sitt yttre inger fartyget förtroende. Dess för passageraretrafik ändamålsenligt inredda salonger och hytter skola för nästa sommar i förening med fartygets snabba fart otvifvelaktigt öka passageraretrafiken på linjen Hangö-Köpenhamn. Det uppgifves nämligen att ångaren skall fortfarande bibehålla sagda linje äfven för framtiden.

I ett större perspektiv

Utifrån världn, såmjo angår åss me ibland, blogginlägg nommer hondra ti ära:

Riksdagen röstar i dag på torsdag om trafikanslag för stamväg 51, elektrifiering av Hangöbanan samt grundförbättring av riksväg 25 mellan Ekenäs och Svartå.

Socialdemokraternas Maarit Feldt-Ranta kräver från oppositionsläge finansiering för dessa tre projekt som inte finns med i regeringens budgetförslag.

Den andra västnyländska riksdagsmannen, regeringspartiet sfp:s Thomas Blomqvist har redan tidigare sagt att pengar borde tas in i nästa års första tilläggsbudget för stamväg 51.

Renoveringen av flyglarna E och F vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs som har inrymt bland annat BB och barnavdelningen kan komma i gång under nästa år.

Fullmäktige för Helsingfors- och Nylands sjukvårdsdistrikt godkände i går investeringsplanen för nästa år - där Västra Nylands sjukhus lokaliteter ingår.

Kostnaderna för renoveringen beräknas bli 2,8 miljoner eller mindre på grund av sjunkande priser inom byggsektorn.

Renoveringen garanterar ändå inte förlossningsavdelningens fortsatta verksamhet eftersom lokaliteterna renoveras så att de kan användas också för annan sjukhusverksamhet.

******

Det blev inga pengar för de västnyländska projekten denna gång heller. Västnylands "egna" riksdagsman, Thomas Blomqvist, deltog inte i omröstningen på grund av sjukdom.