Inför Sea Horse Week

Efter ett mellanår ordnas ridsportevenemanget Sea Horse Week igen i sommar. Tävlingsdagarna är 22-26 juli. Arenan är som förut gamla sportplanen i Hangö. Inför detta evenemang kanske ett kåseri av min favoritkåsör "Charles", hämtat ur den hädangångne lokaltidningen "Hangö-bladet", nr 105 från den 16 juli 1910, kanske kan vara passande uppvärmning:

Hippologi. Det händer att man då och då på Parkvägen möter en del unga damer, som, utom att de omgifva sig med en viss atmosfär af hästkultur och stall-odör, genom sina konstigt tillskurna kjol-pantalonger och sin kavata hippologi-jargon genast angifva att de lefva i den ädla ridsportens tecken. De höra till den betydande del af stadens sommarpublik, som inte tillbringar sina lediga stunder i en båt på saltan våg, ej heller på tennisplatsen, utan tvärtom på hästryggen. Det är nämligen nu för tillfället highest fashion att rida. Jag känner knappast någon dam här i staden, som inte ämnat börja rida, eller som inte för närvarande är starkt betänkt på att börja rida, ty det ligger liksom doft af engelskt fullblod och stall och sadelläder i luften och den drager och lockar tills den anfäktade en vacker dag hittar sig vid ridinstitutet, bakom villa Elsa, inför Pontius Pilatus d.v.s. rustmästaren själf, ryttmästar Mellin. Alla äro barn i början - det får nykomlingen nu med alla detta faktums ledsamheter erfara, ty från ridkonstens a är ett rysligt långt steg till dess o - det vet till och med jag, som blott praktiserat konsten ett antal gånger så att säga barbacka, så stopporna stått både om hästkräket och delikventen. Men sanden är mjuk i "manegen" och innan kavalleristen slipper med på utridten, har hon redan vissa förutsättningar att göra sig fördelaktigt gällande på den rörliga höjd, från hvilken hon med ringaktningens hela styrka blickar ned på oss små infanterister här på jordskorpan. I alla fall kan det lätt inträffa fall och svåra fall, och faller det sig då, att olycksfallsförsäkringen förfallit blifver fallet naturligtvis ännu farligare, hvilket fallerar, faller af sig själft. Men skämt åsido - tänk med allvar på att verkligen börja med den uppfriskande sporten, som skänker hälsa och mod, men det som göres, skall göras snart, ty sommaren är kort och hästarna draga åter sina färde till hufvudstaden.

*

A propos hästar, så kan jag inte underlåta att uttrycka min och många andras lifliga beundran för vår allra nyaste novité, nämligen den där unika hyrkuskbirsen på Järnvägstorget. Den är af utmärkt fin nubbsten med cement och asfalt med en ränna i midten och ett utlopp i södra ändan, och den samlar regnvatten och andra flytande ämnen alldeles magnifikt - tyvärr flyter en liten del däraf ut genom utloppstratten. Detta är väl ingalunda meningen? Tydligen har ett mindre fel begåtts vid konstruerandet af inrättningen: den är inte alldeles plan. I alla fall misstänker jag smått att birsen är kusin till den grandiosa kajanläggningen i Kolaviken och äfvenså till pannkakorna på Kyrkobergets sluttning. Tyvärr heter det att släkten är värst.

SeaHorse Week ordnades första gången år 1997. Tävlingarna har under årens lopp blivit väldigt populära runt om i vårt land. En orsak torde vara den unika miljön alldeles i centrum av staden. Ryttarna gillar korta avstånd från tävlingsplanen till kansliet, stallar och parkeringsplatserna. Precis som den så omtalade regattasvansen gillar närheten till miljö, ölbutiker och parkeringsplatser.

Bilden till höger föreställer en hästsvans, som ett alternativ till alla bilder på regattasvansen.

Hangö i Wall Street Journal

En av världens mest utbredda och ansedda tidningar, amerikanska Wall Street Journal, publicerade i sin internationella online-upplaga förra veckans fredag ett antal resetips om vart ta vägen med bil i Europa. Bland tipsen återfinns även Finland med Hangö omnämnt.

På dagens Hangötidning kan vi läsa följande uttalande av vår turistchef Anna Piiroinen:

– PR i den här klassen går inte egentligen ens att mäta i pengar, särskilt för oss som inte har satsat på att marknadsföra oss i utlandet utan istället försöker fånga upp utländska turister som passerar t.ex. genom Helsingfors.

Så rätt.

– Dessutom är det trevligt att flera långvariga turismföretagare omnämns i artikeln, de har gjort ett långt och gediget arbete för turismen i Hangö, säger Piiroinen också.

De "långvariga turismföretagare" hon här syftar på är Lappvik Frontmuseum, utsikten från Hangö vattentorn samt lunchen Fyra Vindarnas Hus... Någon annan nämns inte i artikeln, som ni i sin helhet kan läsa HÄR.

Intressant att det i artikeln publiceras en länk till Frontmuseet men inte till Hangö turistbyrå... Ironi?

Veckoslutets retro

Inkommande veckoslut får vi i våra hamnar njuta av åsynen av andra deltagare i Tall Ships' Race än polacker.

I samband med Tall Ships’ Race utses nämligen vissa av kustens hamnar till så kallade frivilliga hamnar, vilka fungerar som mellanhamnar då fartygen och båtarna färdas mellan S:t Petersburg och Åbo. Hangö är helt naturligt en, den största, så vi kan även detta år vänta oss ett antal av de större fartygen.

I det här skedet vet man ännu inte hur många av båtarna och fartygen som kan tänkas ta iland i Hangö, men enligt förhandsanmälningarna får vi besök av 20-30 av de deltagande. Bland dessa tävlande från Tyskland, England, Holland, Ryssland, Spanien och Finland. Och Polen.

De av farkosterna som väljer att ta i land i Hangö kommer att vara synliga i Trålarhamnen, Östra hamnen, vid Smörmagasinet eller vid Stuveriets kaj.

Samtidigt ordnas i Trålarhamnen på lördagen från klockan 11.00 den traditionella Fiskets dag och helikopterflygningar för allmänheten.

För en gångs skull verkar evenemangen i denna stad koordinerat. Kanske för att detta inte sköts av staden.