En sorglig händelse utanför Hangö

Vår stora finlandssvenska dagstidning, Hufvudstadsbladet, har den 18.12.1886 infört följande sorgliga notis:

- En Sorglig olyckshändelse inträffade i Hangö i dessa dagar skrifwer wår korr. lotsen wid Hangö indre lotsplats Isaksson, jämte lotslärlingen Blomqwist woro på hemwäg efter lotsning af ett fartg, och hade redan tillryggalagt färden öfwer de största fjärdarne, emellan Hiitis och Hangö udd, eller en wäga sträcka af cirka 3 a 4 sjömil, då de emellan holmarne i skärgården öfwerraskades af en stormil med hagel och snö byar, som i ett nu och innan de hunno få mästerna ned, kullstjälpte båten, hwilken genast fylldes med watten, därwid båda twå kommo i det kalla och wåta elementet.


I fyra timmars tid arbetade de wid båten för att hålla sig ofwan watnet. Ibland woro de på kölen och sedan åter under båten, under försök att drifwande, uppnå den icke alltför långt aflägsna Gunnarsöstranden, där en fiskare nyligen tillbragte sex dygn utan föda och wärme.


Krafterna tröto emellertid snart hos Isaksson, som war den äldre af männen, ehuru blott ännu 35 år gammal, Blomqwist är omkring 20 år. Ett rep bands runt honom, men han klagade ändå allt fortfarande att han började blifwa styfware och styfware och äfwen Blomqwist kände sina lemmar betänkligt styfna. Båda uppnådde emellertid Gunnarsö strand, men då Blomqwist skulle se efter sin kamrat, hade denna redan upgifwit andan, under några böner, dem Blomqwist hörde honom framhwiska - de hade redan i båten tagit afsked af hwarandra och bedt den möjligen efterlefwande att till hustru och barnen i hemmet, framföra den sista hälsningen från maken och fadren.


Swår är lotsens och skäribons kamp för tillwaron, i synnerhet höst tiden. Nästan alla år skördar hafwet något offer.


Isaksson efterlefwes af hustru och fem barn, lyckligtwis ändå icke i så dåliga omständigheter.


Sedan Blomqwist uppfyllt den sorgliga pligten att öfwerhölja liket af kamraten, qwarlemnades denne på holmen, hwarefter Blomqwist, med den numera länsade båten, så wåt han war, hopade med aktern mot winden för att undwika wågswallet, försökte uppnå menniskoboningar. Han hamnade också slutligen på Bromarfs-landet wid Padwa gård, där han af en skepparegästfritt mottogs och omhuldades. Någon fara för hans hälsa lärer icke förefinnas.