Ryska kyrkoskolan

I tidningen Hangö, 20 februari 1896, lär jag mig nya saker om det lokal utbudet på undervisning:

Ryska kyrkoskolan i Hangö är föremål för en korrespondens till Now. Wr.
Skolan, med hwilken en asyl för barn till fattiga , utom Hangö bosatta "rättrogna karelare" är förenad, öppnades på senhösten 1895 och räknar nu 14, enligt N. Wr:s uppgift nästan uteslutande swenska- och finskatalande pupiller - ett antal, som bladet nästa år hppas se fördubbladt.

N. Wr. uttalar den förhoppning att det unga karelska släktet i Hangö riktigt snart måtte lära sig ryska och så med förenade krafter hjälpas åt att förwandla den sandiga öde tallmon kring kyrkan och skolan till en blomstrande trädgård.

De 14 - och dessutom prästen, lärarinnan samt några anförwandter till elewerna - finnas allesammans fotograferade i en bilaga till tidningen.

* * *

Now. Wr. står för den ryska tidningen Novoje Vremja, vars bildbilaga jag tyvärr inte hittat.

Sista båten från Hangö

I Moskvafreden 12.3.1940 var Finland tvungen att överlåta Hangöudd och Hangö stad till Sovjetunionen som marinbas för 30 år framöver. Områdets areal var 115 kvadratkilometer och det innefattade c. 400 öar.

Tidpunkten för överlåtelsen var 22.3.1940 kl. 24:00. All befolkning, då omfattande ungefär 3000 personer skulle evakueras. Tid för detta omfattande projekt gavs furstliga 10 dagar.

In flyttade 30.000 ryssar.

Efter krigsutbrottet i fortsättningskriget ägde olika slags konfrontationer rum i Hangöområdet. Finnarna tog emellertid inte till någon större offensiv. Sista ryssarna retirerade från Hangö 2.12.1941. Staden lämnades kvar med kraftig minering, vilken i trots av alla säkerhetsåtgärder förorsakade många olyckor. Avståendet från Hangöområdet fastställdes slutgiltigt i fredsfördraget i Paris år 1947.