Så var det då, även i år, dags för trettondagen. Jag skummade som hastigast igenom vad jag tidigare år skrivit denna dag och kan nu konstatera att jag inte blivit varken klokare eller dummare. För två år sedan konstaterade jag att jag inte har något egentligt grepp om varför vi firar denna dag, men att jag med hjälp av det så allvetande Wikipedia kommer fram till att det har med allt möjligt att göra. Beroende på var man bor.
Men så pass mycken ny information har jag fått sedan dess att jag nu vet en sak många av er kanske inte känner till; Fram till 300-talet firades på denna dag Jesu födelse.
Så grattis på födelsedagen, Jesus, hur månte det nu sedan skulle bli.
Sedan bestämde sig de kloka kyrkoherrarna att det vore mera passligt att fira födelsedagen den 24 eller 25 och hittade på att detta var dagen han döptes. Och uppenbarade sig bland människorna. Och de vise männen hittade ett nyfött barn. Och julen tog slut. Och de döda återvände till sina gravar. Och så vidare. Mycket av det som vi kallar "kristet" har som bekant sitt ursprung i så kallade hedniska riter som är inpassade i den kristna tron för att lugna massorna.
Nåja, må nu vara hur som helst med den saken, härefter firar jag alltid Jesu födelsedag den 6 januari. Trots allt var gubbarna och gummorna nog närmare ursprungskällan än de kyrkopolitiker som sedan dess regerat. Och så tycker jag om födelsedagar.
Ryssarna har det nog bra då de har en möjlighet att fira jul två gånger, vilket kan vara roligt för dem som orkar med sådant. Och nyår.
fredag 6 januari 2012
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)