tisdag 8 juni 2010

Lifwat lif på landet


Tidningen Hangö, den 8 juni 1907:

- Argsint tjur. Då i går på f. m. en till orten anländ slakttjur skulle tagas ut från järnwägswagnen å härwarande bangård, hände sig ej bättre än att djuret, som fasthölls medels en liten repstump, lyckades slita sig loss och började i fyrsprång löpa längs wägen mot sågen. Inom kort wände emellertid tjuren om och kom till Skwärgatan, där den i wildt raseri rusade på en karl. Tack ware hornens ställning kom mannen emellan dessa, och fick sålunda endast en stöt af tjurens panna. Det argsinta djuret blef häraf något perturberadt och gjorde ej en andra ansats mot karlen, som slapp undan med blotta förskräckelsen, men i nästa ögonblick rusade tjuren på en i närheten stående häst, hwilken war förspänd en kärra. Tjuren placerade sina horn under hästens buk och lyfte med ledighet hästens framkropp ganska högt i luften. Lyckligtwis åsamkades ej heller hästen några synbara skador i följd af beröringen med tjuren. Efter dessa mandat såg tjuren något willrådig och skrämd ut, men började sedan skumpa i wäg mot lottområdet, förföljd af en massa folk. Djuret infångades slutligen i trakten af Tegelbruket.

Att tjuren icke under sin wåldsamma framfart åstadkom hos den anfallna mannen eller hästen får helt och hållet tillskrifwas hornens ställning. Personer som åsågo de här beskriwfna händelserna uppgifw att därest hornnens läge hos djuret warit helt litet annorlunda, hade otwifwelaktigt såwäl karlen som hästen wid anfallet dödats.


Det passerade ger oss osökt anledning påpeka den wårdslöshet som hos oss i allmänhet gör sig gällande ifråga om transport af slaktdjur. Wanligen sker denna så att en smäcker ända slås om djurets horn och så bär det i wäg, men råkar man då ha att göra med en stark och ilsken tjur, inses lätt, att repstumpen icke utgör något werksamt medel att bemästra djuret. Därför borde det åligga wederbörande att wid nu ifrågawarande transporter inom staden eller dess omgifningar anwända antingen bom eller s. k. broms. Härigenom skulle man alltid wara säkerställd för att ett uppträde sådant som här ofwan beskrifwits icke skulle kunna upprepas.