Tankarna vandrar bland gamla slottsherrar och japanska shoguner, då jag ser resultatet av renoveringen på Regatta.
Jag är inte van med sådant.
Men, känslan som kommer över mig, helt naturligt, gör att jag frågar min guide - Peter Lindholm - vad det kommer att kosta att övernatta på en lyxmesta som den här.
"Petski" berättar, i sin som vanligt normala lugna stil, att det är normala hotellpriser som gäller, 110 ege uppåt. Vilket naturligtvis föranleder mig att göra den naturliga följdfrågan; "Vad kostade det här paradiset, då?". Utan nyfikenhet.... host! .... host!
Innan vi går vidare i den frågan vill jag poängtera en viktig sak; Det blev dyrt, det förstår vi alla. Så dyrt att det kan vara svårt att få tillbaka pengarna under en livstid. Och sedan, i vanlig ordning, glömmer vi den saken för det är så vi gör i Hangö.
Men det pratas miljoner. Sex sådana för hotelldelen och nio för den nya tillbyggnaden.
Skit i det, det är inte vår sak.
En sak som ständigt, under de år projektet har varit under arbete, ständigt imponerat på mig är tankevärlden det här har skötts i; Ingen skillnad vad som händer, så långt som möjligt ska pengarna hållas i Hangö. Lokala företag gör snickeriarbeten, elarbeten, rör och allt annat som behövs.
Oberoende av kostnad.
1000 poäng.
Samma godartade mentalitet verkar ha smittat av sig till de som numera huserar i gamla Kajutan, från och med i tisdag nya "respabaren"
Vad den egentligen heter, ja det bommade jag. Men kanske vi Hangöbor kan bli vana med denna sorts lyx oxå.
Här kanske jag bör påpeka att det är jag som, utan redigering, tagit bilderna. Så, att, alltså. På riktigt skitsnygga rum.
SÅ ska saker och ting skötas. Fastän budgeten överskrids en aning.