Visar inlägg med etikett Tallgren. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Tallgren. Visa alla inlägg

lördag 3 december 2011

Borgmästare

Det firas titt som tätt i landet denna månad. De flesta fester är traditionsbundna fester, såsom lillajul och självständighet, men även årsdagar är på tapeten. En mindre uppmärksammad sådan är det första borgmästarvalet i Hangö. I november 1884 godkände vår dåvarande kejsare inrättandet av rådstuga och magistrat i vår stad. Borgmästarvalet hölls den 3 december och den 4 kunde den riksomfattande pressen berätta att staden Hangös förste borgmästare var vald.

Vald blev vicehäradshövding Edvard Tallgren, med mer än dubbelt så stort röstetal som tvåan von Pfaler (400 mot 162). Övriga intresserade till tjänsten hade varit hofrättsauskultanten Tigerstedt samt vicehäradshövdingarna Reims och Ahlberg.

Numera har vi ju ingen borgmästare, men jag drar mig till sinnes att det för en fem-sex år sedan var på tapeten att återinsätta en dylik position. Jag tror det var Öhman som förespråkade detta, helt säkert utan baktanke. Det vore inte så dumt kanske, med en politiskt tillsatt, vald borgmästare. Då hade stadsborna någon att ha som syndabock för allt det som inte står så rätt till, och kanske någon att vara stolt över då det går bra.

För vår första borgmästare gick det förresten inte så bra. Pressen blev för stor.

tisdag 17 maj 2011

Borgmästare Tallgren i all ära

Den 14 maj 1891 bekräftades det rykte, som snurrat i staden redan föregående dag; Hangö stads förste borgmästare V. E. Tallgren hade skjutit sig. Borgmästare Tallgren var en aktad man i staden, således skulle hans sista färd bli därefter. Så här berättas i tidningen Hangö av den 17 maj 1891:

- Aflidne borgmästar V. E. Tallgrens lik afsändes enligt den dödes i lifstiden ofta uttalade önskan i går med passageraretåget till Åbo, för att därstädes wigas åt jorden.

Redan kl. 1 e.m. började skaror af stadsbor wandra ut till den aflidnes willa i badhusparken, därifrån likprocessionen skulle begynna kl ½2. Wid denna tid anlände friwilliga brandkåren med fanorna och sitt musikkapell i spetsen och uppstälde sig i twänne led nedanför den upphöjda plats, på wilken willan är belägen. Stadsfullmäktige och drätselkammaren en corps anlände ungefär samtidigt och bildade häck omkring den med blommor och grönt rikt smyckade kistan. På denna lästes å den ena plåten den aflidnes namn, födelse dödsår och datum å den andra inskriptionen: "Mitt hopp står till Gud", - en sentens, som Edward Tallgren i lifstiden ofta plägade anwända.

Sedan pastor Fr. Nauklér härpå hållit en kort bön, framträdde doktor W. Snellman och nedlade på Hangö stads fullmäktiges wägnar en dyrbar krans, hwarwid han yttrade följande:

Djupt berörda af det sorgliga olycksöde som drabbat borgmästaren i detta samhälle, Wiktor Edward Tallgren, ett olycksöde, kanske påskyndadt af ett altför rastlöst arbete i kommunens tjänst, hafwa Hangö stadsfullmäktige infunnit sig här för att såsom bewis på sitt deltagande å den så tidigt hängågnes kista nedlägga denna krans. Å de kransen widhängande banden äro tecknade följande ord: "Från Hangö stad åt dess förste borgmästare. En gärd af erkänsla för plikttroget arbete."

Måtte den bortgångne nu hafwa funnit den frid och försoning hwarefter han här förgäfwes trängtade.

En krans nedlades härpå af rådman Hugo Lindgrén med följande ord: Som en sista hälsning och tack till wår forne ordförande nedlägger jag på magistratens i Hangö wägnar denna krans.

Å de wid kransen fästa banden lästes: "Till Eward Tallgren. Af tjänstekamrater."

En krans nedlades äfwen af konsul K. Korsman j:r. Å kistan fanns tidigare anbragt en smakfull krans, å hwars band lästes: "Af gamla barndomsvänner 18 6/5 91".

Under tonerna af en sorgmarsch, utförd af F. B. k's musikkapell, bars kistan härpå af en broder till den aflidne samt tjänstekamrater och betjänte wid poliskammaren till den wäntande likwagnen, hwarpå processionen satte sig i rörelse. Hela wägen genom parken war beklädd med granris ända fram till "Grand Hotel", liksom äfwen wägen från järnwägsstationen till Boulewardsgatan. Stadens offentliga byggnader flaggade på half stång och samtliga butiker höllos stängda wid den gata, där liktåget gick fram.

På stationen nedlades ytterligare en wacker krans på F.B.K:s wägnar af kårchefen, hr K. Köhnen.

Sedan kistan burits in i den med granar smyckade och för ändamålet afsedda wagnen, satte sig bantåget snart i rörelse och förswann småningom ur sikte. De böljande skarorna af åskådare skildes åt och Edward Tallgrens korta wärksamhet i ortens tjänst hade blifwit endast ett minne.