Släkt- och hembygdsforskning

I morgon, lördagen den 3 mars, bjuds alla blivande släkt- och hembygdsforskare på kaffe i föreningen SSHH's utrymmen på Långgatan. I pauserna mellan kaffedrickandet kan man bekanta sig med alla de tekniska vidunder som står till forskarnas förfogande, ta en titt på det intressanta arkivet eller snarvla med de som frivilligt ställt upp som handledare för dagen.

Dörrarna är således öppna mellan klockan 12 och 15 i gamla godsstationen på Långgatan. De som är medlemmar i föreningen får naturligtvis besöka stället när de vill, dygnet runt och året om.

Sparbanksstiftelsens lokalarkiv har i gårdagens Hangötidning en påminnelse om att det, lokalarkivet alltså, från och med i måndag tar emot arkivmaterial från föreningar och sammanslutningar i Hangö. Ulla Lindström, som sköter det hela, vill gärna se era gamla luntor och papper i "sin" källare på Nycandergatan 18.

Det vill jag med, så dit med skrifterna bara innan de möglar bort. De gör ändå ingenting annat än upptar onödigt utrymme i era skåp och garage.

Staden säljer

Stadsfullmäktige beslöt på sitt möte i går kväll att sälja två av de hus som ingår i aktiebolaget Hangö hyreshus. Orsaken är naturligtvis den katastrofala ekonomiska situationen inom bolaget, vilken torde vara välbekant för de flesta sedan länge. Staden har ju varit tvungen att flera gånger skjuta till slantar för att få det hela att fungera.

Som grund för diskussionerna i går presenterades en utredning gjord av Oy Audiapro Ab där alla bolagets 14 fastigheter granskades på ett, i mitt tycke, ingående sätt. På basis av den föreslogs, och om jag inte förstått fel fastlogs, att husen Jarl och Gunnarsäng ska säljas. Sammanlagt rör det sig om 60 bostäder i två hus.

Allt det där går att läsa i alla västnyländska medier, men en sak som inte framkommer är att "Jarl" är ett höghus på långgatan med 48 lokaler medan "Gunnarsäng" däremot är ett relativt nybyggt radhus på Östergårdsgatan. Inte heller nämns det att det i Gunnarsäng finns ett daghem, som nu blir tvunget flytta, inte heller nämns det att daghemmet ska göras om till en bostad och kräver "stora kostnader".

Konstigt, för annars är det ju sådant här som brukar slås upp stort.

Nu undrar jag om jag än en gång missförstått någonting. I så fall ber jag om ursäkt. Om inte vill jag gärna veta vart daghemmet ska flytta och till vilka kostnader. Går det nu kanske så att den eventuella försäljningsvinsten går åt till att fixa nya utrymmen för daghemmet?

Vore inte första gången i så fall som staden tänker kortsiktigt.

Pyromani

Det här inlägget var egentligen tänkt att bli publicerat redan i går, men av någon anledning vägrade min dator samarbeta med internet. Inte för att det spelar någon större roll, saken är inte aktuell på krisnivå, ännu åtminståne, förhoppningsvis.

Vi har återigen denna sommar, likt så många förut, lidit av någon eller några individers förkärlek för bränder. Denna styggelse, att tutta eld på saker, är någonting som jag aldrig förstått mig på. Redan ordet pyroman, som härleder sig ur grekiskan med pyr för "eld" och mani'a för "galenskap", får mig att känna en primitiv skräck.

Vi här i Hangö, som till stora delar bor i gamla trähus, har all orsak att känna oss hotade. Vad i hela världen kan det bero på att ingen någonsin ser de här idioterna som tuttar på? Polisen står handfallen, säger sig vara utan misstänkta, och ber allmänheten om hjälp. Man kunde ju tycka att de som rör sig nattetid å yrkets vägnar - polisen själv, taxibilister och postiljoner - borde ha sett något, men tydligen inte.

Det här inte längre frågan om pojkstreck, det är inte längre frågan om att bränna soppåsar eller lövhögar. Det här är någonting som måste få ett slut innan det går någon verkligen illa.

Bilden, tagen av  Marko Mälli-Mälberi Määttänen, visar resultatet av senaste helgs brand på Långgatan.

Mordförsöket med mera

Det tidigare inlägget om dråpförsök i Lappvik, som jag citerade från YLE i går, innehöll en del felaktigheter. HT reder i dagens upplaga ut begreppen, tack för det!

Orsaken till YLE Västnylands misstag torde ligga i det faktum att vi i vår så fridfulla stad hade TVÅ incidenter senaste helg, en i Lappvik och en på Långgatan.

Här kommer de båda fallen i korthet, uppgifter enligt HangöTidningen:

- Polisen har gripit fyra personer, och misstänker ytterligare en femte, för att ha knivhuggit och misshandlat en 1965 född man i en privat höghusgatan på Långgatan på morgonsidan natten till söndag. Mannens tillstånd är allvarligt, men inte livshotande.
Enligt kommisarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen finns det planlagdhet i dådet, som gör att det möjligen kommer att rubriceras som mordförsök.

- Två 1985 födda män från Lappvik slogs i en privat bostad i Lappvik vid 05.45 tiden på lördagen. Den ene avlägsnade sig från platsen, men for hem till sig efter en kniv och en hammare och trängde sig in tillbaka via balkongen för att hämnas. Hotet kunde avstyras före polisen kom till platsen utan att någon tog skada.

Ännu ett stort tack till HT för korrigerande uppgifter, enligt de värsta ryktena på stan rådde här fullt krig, vilket ju tydligen inte var fallet. Denna gång.

Dagens nytt från Finlands Chicago

Hangöpolisen utreder ett misstänkt fall av grov misshandel som skedde på torsdagskvällen.

Det var två män från Hangö som råkade i luven på varandra i en trappuppgång på Långgatan cirka 21.30.

Den ena Hangöbon född år 1973 sparkade och slog den andra hangöbon i ansiktet och på olika delar av kroppen. Mannen född år 1972 fördes till Ekenäs sjukhus för vård över natten, men han har inte allvarliga skador.

Orsaken lär ha varit svartsjuka.