Ur Hangös historia

Den förträffliga tidningen "Hangö" körde 1891 en serie korta, men sett ur dagens perspektiv intressanta, artiklar gällande Hangös historia. Här ett exempel, hämtad ur tidningen som utkom den 25 september 1891 (stav- och tryckfel är i vanlig ordning återgivna enligt originaltexten):

Följande data torde icke sakna sitt intresse:

År 1809 fans "Sjötullkammare" i Hangö, 1815 hade Hangö en handlande och 1820 en "Strandfogde". År 1820 fans en "Dykeriuppsyningsman" stationerad i Hangö och samma år voro lotsar stationerade å Drottningberg.

Drottningberg tyckes hela den jord blifvit kallad, som nu intages af järnvägsstationen och Hangö stad, ty i kyrkoboken säges "begrafen å Drottningberg" och enligt gammalt folks uppgifter var kyrkogården belägen där skolhuset och tomterna n:ris 7, 9 och 6 vid Berggatan nu är belägna. Enligt folkets utsago skola blott 9 personer blifvit jordade därstädes, men enligt Bromarfs kyrkoböcker äro 14 personer begrafna på "Gamla begrafningsplatsen". Enligt 1809 års kyrkobok begrofs ett lik på "gamla begrafningsplatsen". Enligt 1810 års ett på "gamla" och ett på "nya" begrafningsplatsen. Med "nya" kan ej afses annat än den nuvarande "grekiska". Är den invigd till lutersk och sedermera omvigd till grekisk? Eller är den ännu lutersk? Åren 1876-80 blefvo ganska många luteraner där begrafna.