Inga nyheter är goda nyheter, sägs det.
Det kan tyckas att jag under den nu gångna veckan lidit av en släng av den så fruktade och nästan overkligt smittosamma sjukdomen Acedia. I rimlighetens namn får jag väl erkänna att det nog är en delorsak till bristande material i inläggsform.
Här hade jag egentligen tänkt mig göra ett inlägg från gårdagens trevliga fest på Wild Viking Motel, men det får utgå på grund av att fotografen lyckades slarva bort sitt arbetsredskap.
Som ett alternativ i reserv hade jag tänkt mig att skriva om hur underbart vackert det kan vara i Hangö då solen skiner, men det föll på samma orsak.
Och så hade jag tänkt mig att jag nu på dagen skulle gå och ta bilder från det för dagen anordnade skivutgivningstillfället på den 50-åriga Grönan.
Men nej.
Dumt huvud får bloggen lida, nytt ordspråk från Hangödjungeln.
söndag 30 januari 2011
torsdag 27 januari 2011
Nyhetstorka
Hör ni, det finns ingenting intressant att skriva om!
Så vad gör man då? Låter bli? Rätt. Men det kan jag förstås nämna, att vår nya kulturdirektör ser staden som en kropp med många hjärtan. Stadsgalleriet ska bli ett hjärta i Hangö, säger vår ännu inte färdigutbildade kulturdirektör Merja Kukkonen enligt VN, och andra hjärtan ska biblioteket, museet och mbi vara.
Det verkar vara en direktör med hjärtat på rätta stället, det.
Så kan det vara värt att nämna att arbetslösheten i Hangö som omväxling sjunkit något. Nu lär det inte finnas mer än ungefär 500 arbetslösa i staden. Personligen tror jag att det beror på att så många arbetslösa flyttat härifrån, men det vet jag inte. I alla fall har staden krympt, vad gäller invånarantal.
Enligt statistikcentralens befolkningsprognos, visserligen gjord redan 2007 men nog säkert fortfarande relevant, kommer Hangö stads invånarantal att minska också under de kommande decennierna. Enligt prognosen ska Hangös invånarantal minska med 350 personer fram till år 2030.
Fortsätter utvecklingen som nu är jag rädd att statistikcentralen tagit till i underkant.
Så vad gör man då? Låter bli? Rätt. Men det kan jag förstås nämna, att vår nya kulturdirektör ser staden som en kropp med många hjärtan. Stadsgalleriet ska bli ett hjärta i Hangö, säger vår ännu inte färdigutbildade kulturdirektör Merja Kukkonen enligt VN, och andra hjärtan ska biblioteket, museet och mbi vara.
Det verkar vara en direktör med hjärtat på rätta stället, det.
Så kan det vara värt att nämna att arbetslösheten i Hangö som omväxling sjunkit något. Nu lär det inte finnas mer än ungefär 500 arbetslösa i staden. Personligen tror jag att det beror på att så många arbetslösa flyttat härifrån, men det vet jag inte. I alla fall har staden krympt, vad gäller invånarantal.
Enligt statistikcentralens befolkningsprognos, visserligen gjord redan 2007 men nog säkert fortfarande relevant, kommer Hangö stads invånarantal att minska också under de kommande decennierna. Enligt prognosen ska Hangös invånarantal minska med 350 personer fram till år 2030.
Fortsätter utvecklingen som nu är jag rädd att statistikcentralen tagit till i underkant.
måndag 24 januari 2011
Polisen effektiverar sin verksamhet
Det låter ju bra, kan man kanske tycka.På gårdagens Etelä Uusimaa läser jag att sparkraven nu även når Raseborgspolisen, man kallar det visserligen "effektivering av verksamheten" men slutresultatet är detsamma; Hangö-kontoret ska börja hålla mera stängt än öppet.
Hur i hela hel... kan man påstå att verksamheten ska bli effektivare genom att helt sluta med den? Tror statsmakten på fullaste allvar att medborgarna i Finland är så förbenat dumma att vi inte förstår vad som är på gång?
I undersökning efter undersökning framställs Hangö som Finlands värsta tillhåll för skurkar av alla de slag och det här är polisens lösning på problemet; "Vi tar bort kontoret så kan inga anmälningar längre göras. Då får vi i ett slag brottsligheten i Hangö att minska med 100%".
Jag tror jag ska börja effektivera min skattebetalningsförmåga. Härefter betalar jag bara varannat skatteöre.
Vilda djur i skogen
I Raseborg ska det skjutas bort lodjur som ställer till det bland med rådjuren och i Helsingfors vill man plantera in varg för att få en större djurrikedom i skogarna.
En ganska intressant sak, så där rent historiskt sett, är att för 100 år och mer sedan hade vi allmänt varg i våra trakter, men däremot ingen älg. De få gånger någon såg en älg var det stora nyheter i pressen, medan vargfrågan kunde behandlas på följande sätt (Folkwännen 24.1.1884):
- Wargarne. Genom cirkulär af den 3 innewarande januari har guwernören i länet anmodat samtlige magistrater och kronolänsmän i länet samt ordningsrätten i Hangö att, sedan ryske wargjägaren Jefim Isotoff af finska styrelsen anstälts såsom ledare af wargjagter i södra delen af landet samt stationen å Ewois forstinstitut under innewarande winter och senaten funnit godt tillåta bemälde guwernör att i händelse wargar i större mängd skulle yppa sig å någon ort inom länet så att ledare wid anställande wargjagter blefwe erforderlig, därom hos guwernören anmäla i afseende å Isotiffs utrekwirerande för ofwanberörda ändamål.
Någon som minns hetsjakten på den stackars björn som förvillat sig till våra trakter för något år sedan? Att kombinera ett rikt djurliv med dagens moderna samhälle är inte lätt.
lördag 22 januari 2011
Hangö bygger ishall i Raseborg
Nå, riktigt så illa är det nu inte, men jag läser i tidningen Västra Nyland att Hangö stad ska delta i raseborgarnas ishallsprojekt med 10.000 €.
Den bakomliggande tanken är att det ska vara lättare att få statsunderstöd till projektet om det är flera västnyländska kommuner inblandade. Vad man grundar det påståendet på vet jag inte, men med tanke på hur våra förtroendevalda brukar läsa det finstilta i kontraktet kan man tänka sig hur det här slutar. I synnerhet som stadsdirektören inte ännu, enligt egen utsago i VN, vet vad vi får för pengarna.
Hur var det nu med den där grisen i säcken?
Det att vi till Hangö skulle få en egen ishall är helt naturligt totalt utopistiskt, både med tanke på ekonomi och användarunderlag, så om det byggs en i Karis vore det nog så mycket närmare för de av Hangöborna som gärna idkar skridskoåkning att åka dit än som nu till Lojo.
Hur många det är vet jag inte, men jag tvivlar på att det kan vara fråga om så hemskt många människor.
Den bakomliggande tanken är att det ska vara lättare att få statsunderstöd till projektet om det är flera västnyländska kommuner inblandade. Vad man grundar det påståendet på vet jag inte, men med tanke på hur våra förtroendevalda brukar läsa det finstilta i kontraktet kan man tänka sig hur det här slutar. I synnerhet som stadsdirektören inte ännu, enligt egen utsago i VN, vet vad vi får för pengarna.
Hur var det nu med den där grisen i säcken?
Det att vi till Hangö skulle få en egen ishall är helt naturligt totalt utopistiskt, både med tanke på ekonomi och användarunderlag, så om det byggs en i Karis vore det nog så mycket närmare för de av Hangöborna som gärna idkar skridskoåkning att åka dit än som nu till Lojo.
Hur många det är vet jag inte, men jag tvivlar på att det kan vara fråga om så hemskt många människor.
Pigge & Ika i stadshuset
Den som tycker om tokroliga visor har i kväll möjlighet att få sitt lystmäte mättat av den varan. Pigge Svenskberg med hustru Ika uppträder i stashuset klockan 18.
För första gången någonsin är Pigge och Ika ute på en "västnyländsk världstoorrneee". I går uppträdde de i Ekenäs, i kväll i Hangö och i morgon i Tenala. Bandet de har med sig på denna vittomspännande turné, som är döpt till "Från skitpumpen till Fribergs gurkor", består av Roland Näse på piano och Pelle Malén på kontrabas.
Småfräcka visor på västnyländska i en timmes tid för ynkliga 8 € kan kanske vara någonting att sikta in sig på inför början på lördagskvällen.
För första gången någonsin är Pigge och Ika ute på en "västnyländsk världstoorrneee". I går uppträdde de i Ekenäs, i kväll i Hangö och i morgon i Tenala. Bandet de har med sig på denna vittomspännande turné, som är döpt till "Från skitpumpen till Fribergs gurkor", består av Roland Näse på piano och Pelle Malén på kontrabas.
Småfräcka visor på västnyländska i en timmes tid för ynkliga 8 € kan kanske vara någonting att sikta in sig på inför början på lördagskvällen.
fredag 21 januari 2011
Sibeliusparken
HejSkickar några foton för Hangöborna att beskåda hur fontänen i skvären såg ut 1976 i kvällsbelysning och hur den ser ut nu 2010, ganska stor skillnad, bassängen, pumpanläggningen och belysningen allt är sönder, hoppas att vi efter detta år får se den i sin forna glans igen
Hälsningar Jörgen Nyberg
Jag tackar å alla läsares vägnar!
torsdag 20 januari 2011
Dålig ekonomi, men det har varit värre!
Det där med att vi har en ekonomi som sköts besynnerligt i vår stad är ingenting nytt. Så har läget varit ända sedan de första lån som togs då staden grundlades. Nu, då vi står under statligt förmyndarskap, kanske vi kan göra en liten tillbakablick på hur det sköttes förr. För hundra år sedan, den 20 januari 1910, går det i tidningen "Hangö" att läsa följande intressanta artikel, skriven av signaturen "Flanör":
Det har alltid funnits en tidning i landet, som fröjdat sig åt att missförhållandena i Hangö fortfarande kunna florera och som alltid försvarat dessa missförhållanden. Denna tidning var den här utkommande gasetan. Nu fröjdar sig även en annan gaseta över den oreda, som råder i ledningen av Hangö stads angelägenheter. Det är den ryska "Finljandskaja gaseta".
I sistsagda tidning för tisdagen ingår nämligen följande notis:
"Hufvudstadsbladet meddelar föga hugnesamma underrättelser om staden Hangös finansiella hushållning", varefter bladet återger en notis i H:bladet n:r 4 rörande Hangö stads låneoperationer och lånebehov samt tillägger:
"Tidningen Hufvudstadsbladets' meddelande bekräftar ännu en gång och kompletterar en hel rad i den lokala pressen ingångna exempel på, huru lättsinnigt ekonomin i många av landets städer handhaves".
Värdigt sällskap i sanning. "Sköna själar råka lätt varann" och båda äro de helt säkert glada över att kommunens finanser under de senaste åren försämrats på ett oroväckande sätt. Skillnaden är väl endast den, att vår gaseta fröjdas över att dess huvudmän fortsättningsvis på sitt sätt hushålla med stadens penningar, medan den andra, den äldre gasetan glädes över att en dylik misshushållning kan giva ryssarna den allra bästa anledning till inblandning i Finlands kommuners rätt till självstyre.
Det vore i sanning skäl för de män, vilka genom sin hänsynslösa kommunalpolitik bragt Hangö stad till den punkt, att Finlands politiska motståndare kunna hänvisa till vår kommun såsom ett exempel på huru en kommun icke bör skötas - det vore i sanning skäl för dessa män att åtminstone inför denna fara besinna vart deras kommunalpolitik kan leda. På dem kan komma att vila ansvaret för att landets politiska motståndare i värsta fall taga sig åtminstone en skenbar anledning till angrepp på kommunernas självstyre. Reflektionen i "Finlandskaja gaseta" synes oss böra tagas som ett allvarligt varsel.
Misshushållningen i Hangö
inbjuder till ryskt angrepp
mot kommunernas rätt till självstyre.
Det har alltid funnits en tidning i landet, som fröjdat sig åt att missförhållandena i Hangö fortfarande kunna florera och som alltid försvarat dessa missförhållanden. Denna tidning var den här utkommande gasetan. Nu fröjdar sig även en annan gaseta över den oreda, som råder i ledningen av Hangö stads angelägenheter. Det är den ryska "Finljandskaja gaseta".
I sistsagda tidning för tisdagen ingår nämligen följande notis:
"Hufvudstadsbladet meddelar föga hugnesamma underrättelser om staden Hangös finansiella hushållning", varefter bladet återger en notis i H:bladet n:r 4 rörande Hangö stads låneoperationer och lånebehov samt tillägger:
"Tidningen Hufvudstadsbladets' meddelande bekräftar ännu en gång och kompletterar en hel rad i den lokala pressen ingångna exempel på, huru lättsinnigt ekonomin i många av landets städer handhaves".
Värdigt sällskap i sanning. "Sköna själar råka lätt varann" och båda äro de helt säkert glada över att kommunens finanser under de senaste åren försämrats på ett oroväckande sätt. Skillnaden är väl endast den, att vår gaseta fröjdas över att dess huvudmän fortsättningsvis på sitt sätt hushålla med stadens penningar, medan den andra, den äldre gasetan glädes över att en dylik misshushållning kan giva ryssarna den allra bästa anledning till inblandning i Finlands kommuners rätt till självstyre.
Det vore i sanning skäl för de män, vilka genom sin hänsynslösa kommunalpolitik bragt Hangö stad till den punkt, att Finlands politiska motståndare kunna hänvisa till vår kommun såsom ett exempel på huru en kommun icke bör skötas - det vore i sanning skäl för dessa män att åtminstone inför denna fara besinna vart deras kommunalpolitik kan leda. På dem kan komma att vila ansvaret för att landets politiska motståndare i värsta fall taga sig åtminstone en skenbar anledning till angrepp på kommunernas självstyre. Reflektionen i "Finlandskaja gaseta" synes oss böra tagas som ett allvarligt varsel.
onsdag 19 januari 2011
Parkförvirrning
Tekniska nämnden ska på sitt möte i kväll ta sig en titt på årets byggnadsprogram. Under investeringarna för i år ser jag till de ungas glädje att nya hopptornet fortfarande hänger kvar, 90.000 € är reserverat för detta ändamål.
Annat på listan är vägförbättringar, avlopp och torgets fortsatta "utsmyckning". Och 20.000 € är reserverat till Sibeliusparken.
Vad? Vad då för Sibeliuspark?
Sibeliusparken, på Esplanaden, innehåller bland annat den inte i Hangö världsberömda skulpturen "Fågeln" av den kände konstnären Carl-Gustaf Lilius. Nu ska området snyggas upp, antar jag. Sibeliusparken bör inte förväxlas med Jussi Lundmarks park, även den på Esplanaden, som bland annat kan skryta med den inte i Hangö världsberömda skulpturen "Lenore" av den kände konstnären Carl-Gustaf Lilius.
Annat på listan är vägförbättringar, avlopp och torgets fortsatta "utsmyckning". Och 20.000 € är reserverat till Sibeliusparken.
Vad? Vad då för Sibeliuspark?
Sibeliusparken, på Esplanaden, innehåller bland annat den inte i Hangö världsberömda skulpturen "Fågeln" av den kände konstnären Carl-Gustaf Lilius. Nu ska området snyggas upp, antar jag. Sibeliusparken bör inte förväxlas med Jussi Lundmarks park, även den på Esplanaden, som bland annat kan skryta med den inte i Hangö världsberömda skulpturen "Lenore" av den kände konstnären Carl-Gustaf Lilius.
tisdag 18 januari 2011
Mattvättningsplatsen
Men så ta mig sjutton om jag inte igen en gång blev överbevisad. Så sent som i går skrev jag om hur omöjligt oböjligt stadens olika organ och nämnder står fast vid sina beslut.
Redan nu på morgonen läser jag att tekniska nämnden på eget initiativ återtar sitt halft vansinniga beslut om att placera mattvättningsplatsen i ändan av Lotsgatan och i stället placera den på den yttre vågbrytaren i fiskhamnen i Hangöby, ungefär där den nu har varit. Och detta trots att man redan en gång förkastat ett besvär i saken och trots att besväret blivit förkastat i förvaltningsdomstolen! Undrens tid är ej förbi!
Orsaken är att en undersökning som tekniska och miljöverket har gjort klart visar att det blir mera ändamålsenligt ekonomiskt sett så här.
För att inte de finskspråkiga läsarna ska bli förvillade här förtydligar jag att det här gäller mattor (mattoja) som ska tvättas, inte mat (ruoka) till skillnad från maten i mattransport som det var tal om för någon vecka sedan.
Redan nu på morgonen läser jag att tekniska nämnden på eget initiativ återtar sitt halft vansinniga beslut om att placera mattvättningsplatsen i ändan av Lotsgatan och i stället placera den på den yttre vågbrytaren i fiskhamnen i Hangöby, ungefär där den nu har varit. Och detta trots att man redan en gång förkastat ett besvär i saken och trots att besväret blivit förkastat i förvaltningsdomstolen! Undrens tid är ej förbi!
Orsaken är att en undersökning som tekniska och miljöverket har gjort klart visar att det blir mera ändamålsenligt ekonomiskt sett så här.
För att inte de finskspråkiga läsarna ska bli förvillade här förtydligar jag att det här gäller mattor (mattoja) som ska tvättas, inte mat (ruoka) till skillnad från maten i mattransport som det var tal om för någon vecka sedan.
måndag 17 januari 2011
Plagen uppe i stadsstyrelsen igen
Inte helt oväntat har det anförts ett rättelseyrkande gällande stadsstyrelsens tidigare beslut att hyra ut Plagen till Anders Augustsson på 3 år +.
Anbudsgivarna Maija Ainamo m.fl. och Marko Kähönen har krävt att ärendet behandlas på nytt med motiveringen att beslutsfattandet kring utarrenderingen enligt deras åsikt har skett inkorrekt.
Staden å sin sida förnekar kategoriskt att man inte gjort något fel, konstigt vore det ju annars. För våra invalda är ju helt klart felfria.
Då jag nu följt med i stadens handlingar under några år, så kan jag inte komma på ett enda fall där ett rättelsyrkande eller besvär skulle leda till någonting annat än ett kallt: Bör förkastas.
Vad är det då, annat än slöseri med tid och resurser, för idé med alla dessa besvär och rättelseyrkanden?
Förenklat är ett rättelseyrkande enligt kommunallagen ett obligatoriskt inledande skede vid kommunalbesvär. Nästa skede är då att dra saken vidare till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen begär sedan ett utlåtande från staden, som svarar på samma sätt som den gjort första gången, sedan kan förvaltningsdomstolen upphäva beslutet och återförvisa ärendet till den kommunala myndigheten för ny behandling. Vilket de sällan gör, men de få gånger det händer. så börjar samma rumba om på nytt.
Visst är det ett fint och billigt system vi har?
Anbudsgivarna Maija Ainamo m.fl. och Marko Kähönen har krävt att ärendet behandlas på nytt med motiveringen att beslutsfattandet kring utarrenderingen enligt deras åsikt har skett inkorrekt.
Staden å sin sida förnekar kategoriskt att man inte gjort något fel, konstigt vore det ju annars. För våra invalda är ju helt klart felfria.
Då jag nu följt med i stadens handlingar under några år, så kan jag inte komma på ett enda fall där ett rättelsyrkande eller besvär skulle leda till någonting annat än ett kallt: Bör förkastas.
Vad är det då, annat än slöseri med tid och resurser, för idé med alla dessa besvär och rättelseyrkanden?
Förenklat är ett rättelseyrkande enligt kommunallagen ett obligatoriskt inledande skede vid kommunalbesvär. Nästa skede är då att dra saken vidare till förvaltningsdomstolen. Förvaltningsdomstolen begär sedan ett utlåtande från staden, som svarar på samma sätt som den gjort första gången, sedan kan förvaltningsdomstolen upphäva beslutet och återförvisa ärendet till den kommunala myndigheten för ny behandling. Vilket de sällan gör, men de få gånger det händer. så börjar samma rumba om på nytt.
Visst är det ett fint och billigt system vi har?
Harkimos projekt går vidare
Harkimo har sålt en betydande del av aktierna i bolaget Hangon Rantakiinteistöt Oy till företaget Rakennusgemini Oy, rapporterar tidningen Ilta Sanomat i sitt senaste veckoslutsnummer.Rakennusgemini köpte 25% av aktierna för en stor summa pengar, sägs det, och ansvaret för själva byggandet av bostäderna övergår nu på det bolaget.
Då hela projektet är värderat till 70 miljoner så kan man nog räkna med att det rörde sig en hel del pengar i den här affären, 25 procent av 70 miljoner är... hmm... många pengar. Nu sägs det ju inte någonstans vad Harkimo fick för summa pengar, knappast var det 17,5 miljoner - men vem vet - men man kan nog säkert med fog anta att affärsmannen Harkimo redan med denna affär har sitt på det torra.
Vad som däremot är viktigare, ur vår synpunkt här i Hangö, är att det ser ut som om finansieringsfrågan nu skulle vara löst. Då dessutom en stor del av bostäderna redan har hittat sig en ägare kanske byggandet så småningom kommer i gång.
söndag 16 januari 2011
Tågtrafik i tid och otid
De som följt med diskussionerna gällande denna vinters tågtrafik vet att det inte varit så värst mycket av den varan. Åtminstone verkar det som om det varit mera trafik i otid än i tid. Dag efter annan har vi fått läsa om förseningar och inhiberade turer.
För att råda bot på detta uppenbara problem har VR nu kommit på den geniala lösningen att man minskar turerna med hälften. Helt naturligt och följdriktigt torde då även klagomålen minska med hälften och på detta sätt håller man sig inom de acceptabla gränsområden för tillåtna fel staten dragit upp.
Ja, ja. Kommentarerna i våra medier har duggat tätt och de flesta har varit av den åsikten att "nog var det bättre förr", men var det så? Jovisst sjutton var det det! Åtminstone var servicen bättre, om man ska tro tidningen Ekenäs Notisblad från den 16 januari 1884:
- Hangötrafiken. En åtgärd för passagerarenes beqwämlighet torde wara widtagen för den händelse att "Express" af en eller annan anledning ej hinner till Hangö innan ordinarie bantåget derifrån afgått. Trafikdirektören å Hangöbanan lär nemligen, enl. H. D., under dylika omständigheter berättigats expediera extra tåg för att passagerarene ej må nödsakas wänta i Hangö ända till följande dags tåg. Om antalet passagerare uppgår till 30 äro de, enligt detta arrangement berättigade till extra tåg utan någon förhöjning i biljettpriset.
För att råda bot på detta uppenbara problem har VR nu kommit på den geniala lösningen att man minskar turerna med hälften. Helt naturligt och följdriktigt torde då även klagomålen minska med hälften och på detta sätt håller man sig inom de acceptabla gränsområden för tillåtna fel staten dragit upp.
Ja, ja. Kommentarerna i våra medier har duggat tätt och de flesta har varit av den åsikten att "nog var det bättre förr", men var det så? Jovisst sjutton var det det! Åtminstone var servicen bättre, om man ska tro tidningen Ekenäs Notisblad från den 16 januari 1884:
- Hangötrafiken. En åtgärd för passagerarenes beqwämlighet torde wara widtagen för den händelse att "Express" af en eller annan anledning ej hinner till Hangö innan ordinarie bantåget derifrån afgått. Trafikdirektören å Hangöbanan lär nemligen, enl. H. D., under dylika omständigheter berättigats expediera extra tåg för att passagerarene ej må nödsakas wänta i Hangö ända till följande dags tåg. Om antalet passagerare uppgår till 30 äro de, enligt detta arrangement berättigade till extra tåg utan någon förhöjning i biljettpriset.
lördag 15 januari 2011
Nu är det förkylt
Vintern som skulle gå till historien som den kallaste i mannaminne och litet till verkar bli den man kommer ihåg som förkylningarnas vinter.
I skolorna lider man nu brist på både elever och lärare, vi får hoppas att våra byråkratiska statistiker låter bli att införa det nu rådande elevantalet i sina kurvor, för då stängs nog de få fungerande skolor vi har kvar i landet.
En tröst är att tjänstemännen som för bok är så förkylda så de inte orkar göra någon statistik för tillfället.
Förkylt verkar det också vara för det område som av staden kallas Skogsskärsfjärden. Leif Lindholm och Magnus Ekström, som ju planerar en fiskeodling i dessa vatten har tekniska nämnden på sin sida. Inför stadsstyrelsens inkommande möte går det på föredragningslistan, utan att läsa mellan raderna, att "Näringspolitiskt sett är en etablering av en fiskodling i närheten av Hangö lönande av många orsaker."
Delvis av den orsaken föreslås det nu att ge den nya stadsstyrelsen ska ge herrarna tillstånd att använda stadens vattenområden som "utrednings- och forskningsobjekt för ev. etablering av fiskodlingsanläggning."
"Utredning- och forskningsobjekt"? Ja jestas!
I skolorna lider man nu brist på både elever och lärare, vi får hoppas att våra byråkratiska statistiker låter bli att införa det nu rådande elevantalet i sina kurvor, för då stängs nog de få fungerande skolor vi har kvar i landet.
En tröst är att tjänstemännen som för bok är så förkylda så de inte orkar göra någon statistik för tillfället.
Förkylt verkar det också vara för det område som av staden kallas Skogsskärsfjärden. Leif Lindholm och Magnus Ekström, som ju planerar en fiskeodling i dessa vatten har tekniska nämnden på sin sida. Inför stadsstyrelsens inkommande möte går det på föredragningslistan, utan att läsa mellan raderna, att "Näringspolitiskt sett är en etablering av en fiskodling i närheten av Hangö lönande av många orsaker."
Delvis av den orsaken föreslås det nu att ge den nya stadsstyrelsen ska ge herrarna tillstånd att använda stadens vattenområden som "utrednings- och forskningsobjekt för ev. etablering av fiskodlingsanläggning."
"Utredning- och forskningsobjekt"? Ja jestas!
onsdag 12 januari 2011
Stadsstyrelseval
Så är det då igen dags för vår stads fullmäktige att välja nya ledamöter till stadsstyrelsen. Stadsfullmäktige utser i kväll nio ledamöter och en personlig ersättare för varje ledamot för mandatperioden 2011-2012, samt väljer en av de valda ledamöterna till stadsstyrelsens ordförande och en till vice ordförande.
Under den senaste två-års perioden har vi som bestämmare haft Wikberg, Rönnblad, Roos, Nylund-Mällinen, Lindström, Larila, Gran, Wennerqvist och Kavander.
Det ska bli intressant att se vad våra folkvalda hittar på denna gång.
Under den senaste två-års perioden har vi som bestämmare haft Wikberg, Rönnblad, Roos, Nylund-Mällinen, Lindström, Larila, Gran, Wennerqvist och Kavander.
Det ska bli intressant att se vad våra folkvalda hittar på denna gång.
måndag 10 januari 2011
Flygfältet växer. Igen.
Tanken bakom vår goda stadsstyrelseordförandes ögonsten, utvidgningen av Täktom flygfält, verkar ha svårt att bli glömd och begravd.
Jag kan förstå att en politiker slänger ur sig vansinniga förslag, helt för diskussionens skull, men man tycker ju att folk kunde ta sina tankar med sig i säng och g(l)ömma dem under dynan.
Hur vår stadsstyrelseordförande Kavander tänker vet vi ju inte, men utan att vilja verka förnedrande så verkar det som om han inte överhuvudtaget sysslar med sådan verksamhet.
Nu har Raseborgs näringslivscentral blivit övertalad att gå in med, som YLE så informativt säger, "några tusen euro" för att hjälpa till att bekosta och betala en utredning.
Samma företag, ISS Proko Oy, som utredde bullerproblemen som fallskärmshopparna påstods ställa till med får äran av att göra denna utredning. Tanken bakom det här arrangemanget är säkert god, för de har väl tabellerna färdigskrivna sedan i fjol. Då kanske de här "några tusen" eurona räcker till.
Så vad är det då som ska utredas, frågar vi oss kanske. Buller, miljökonsekvenser eller ekonomiska realiteter? Nej, nej. Ingetdera av de här. Det utreds om landningsbanor ska byggas på västra eller östra sidan om Sandö träsk.
Utredningen i sig är tänkt att vara klar i slutet av mars månad, och jag väntar med spänning på resultatet.
Jag kan förstå att en politiker slänger ur sig vansinniga förslag, helt för diskussionens skull, men man tycker ju att folk kunde ta sina tankar med sig i säng och g(l)ömma dem under dynan.
Hur vår stadsstyrelseordförande Kavander tänker vet vi ju inte, men utan att vilja verka förnedrande så verkar det som om han inte överhuvudtaget sysslar med sådan verksamhet.
Nu har Raseborgs näringslivscentral blivit övertalad att gå in med, som YLE så informativt säger, "några tusen euro" för att hjälpa till att bekosta och betala en utredning.
Samma företag, ISS Proko Oy, som utredde bullerproblemen som fallskärmshopparna påstods ställa till med får äran av att göra denna utredning. Tanken bakom det här arrangemanget är säkert god, för de har väl tabellerna färdigskrivna sedan i fjol. Då kanske de här "några tusen" eurona räcker till.
Så vad är det då som ska utredas, frågar vi oss kanske. Buller, miljökonsekvenser eller ekonomiska realiteter? Nej, nej. Ingetdera av de här. Det utreds om landningsbanor ska byggas på västra eller östra sidan om Sandö träsk.
Utredningen i sig är tänkt att vara klar i slutet av mars månad, och jag väntar med spänning på resultatet.
söndag 9 januari 2011
Grov skadegörelse
Jag läser på tidningen Västra Nyland att någon sprayat vitt klotter på en rälsbuss som stod på stationen i Hangö. Vidare läser jag att polisen betäcknar skadegörelsen som grov.
I mitt stilla sinne förundrar jag mig över hur vår rättsbalk fungerar om det är möjligt att syssla med ett dylikt brottsrubricerande. Om dessa, som det sägs 2 till 4 personer för polisen vet inte utan gissar, blir stämplade som grova brottslingar, för lite klotter på en rälsbuss, vad vore det då om de hade slagit in några fönster? "Jättegrovt"?
Pojkarna och flickorna som sysslar med dylikt är just det: pojkar och flickor. Om 20 år så skäms dessa ungdomar över sitt tilltag om naturen får ha sin gilla gång. Men om de blir stämplade som "grova" brottslingar kan det gå åt helvete.
Och så undrar jag över hur det kan vara grov skadegörelse då det rör sig om en rälsbuss. Har det någonting att göra med att vi alla är lika inför lagen, även jag och VR, att göra? Om någon hade sprayat biografens reklamskyltar fulla med färg eller din husvägg blivit målad vit hade polisen knyckt på nacken och kallat det skadegörelse, kort och gott.
Men man kan kanske ta det som en opinionsyttring, en protest mot att tågen aldrig går? Då är det inte ens straffbart.
I mitt stilla sinne förundrar jag mig över hur vår rättsbalk fungerar om det är möjligt att syssla med ett dylikt brottsrubricerande. Om dessa, som det sägs 2 till 4 personer för polisen vet inte utan gissar, blir stämplade som grova brottslingar, för lite klotter på en rälsbuss, vad vore det då om de hade slagit in några fönster? "Jättegrovt"?
Pojkarna och flickorna som sysslar med dylikt är just det: pojkar och flickor. Om 20 år så skäms dessa ungdomar över sitt tilltag om naturen får ha sin gilla gång. Men om de blir stämplade som "grova" brottslingar kan det gå åt helvete.
Och så undrar jag över hur det kan vara grov skadegörelse då det rör sig om en rälsbuss. Har det någonting att göra med att vi alla är lika inför lagen, även jag och VR, att göra? Om någon hade sprayat biografens reklamskyltar fulla med färg eller din husvägg blivit målad vit hade polisen knyckt på nacken och kallat det skadegörelse, kort och gott.
Men man kan kanske ta det som en opinionsyttring, en protest mot att tågen aldrig går? Då är det inte ens straffbart.
lördag 8 januari 2011
Hur stadsgränser komma och gå
På den tiden då det begav sig och staden var ny, så hörde ju egentligen inte så hemskt mycket av det som numera räknas till Hangö stad egentligen till Hangö över huvudtaget. Hangöby och Hangö Norra hörde till Bromarv, allt kring Täktom och ditåt hörde till Ekenäs och Hangö stad bestod av några få hus kring Berggatan och Boulevarden. Men Hangö stad var redan då en viktig plats, helt enkelt för att här bodde så förbaskat, förhållandevis, många människor med en slant i fickan. Sålunda kunde en annons se ut som den till vänster, hämtad ur tidningen Hangö från den 8 januari 1895.Senare inköptes, jo för reda pengar, våra närliggande områden och staden växte fort. Både i omfång och som invånarantal. Hangöby och Hangö norra var de första områden som behövdes, och det ses väl som helt naturligt, numera, men polemiken kring ärendet var ofantligt och rikstäckande.
Redan 1910 förflyttades den kyrkliga verksamheten i Sandö, Täktom, Tvärminne och Bengtsår till Hangö kyrka, men först 1977, i och med den första kommunreformen, avskiljdes byarna från Bromarv och Ekenäs till förmån för Hangö.
Kommunreformer och -sammanslagningar i all ära, för visst och säkert är det så att småbyar inte har ekonomiska möjligheter att överleva samhällets krav på service, men nog börjar jag tycka att det hela går för långt.
Då man påtvingar kommuner att göra inbesparingar "För samhällets bästa", gör tvångssammanslagningar av fungerande enheter, drar in på de statliga fungerande servicebolagen och privatiserar resten, så undrar jag, vem är det nu egentligen som är samhället?
Och vem har sagt att vi vill höra till Helsingfors? I gamla tider hörde vi, hela halva södra Finland, till Åbo.
fredag 7 januari 2011
Ny planläggningsarkitekt
Situationen gällande planläggningen i staden har under flera år varit svag, konstaterar miljönämnden, och det är inte utan att man håller med. Och så har situationen varit redan en längre tid. 120 år, ungefär.
För att råda bot på detta beslöt miljönämnden den 14.12.2010 föreslå för stadsstyrelsen att det inrättas en tidsbunden befattning som planläggningsarkitekt på fem år och att landskapsarkitekt Heli Vauhkonen väljs till befattningen.
Landskapsarkitekt Vauhkonen har tidigare varit anställd på tidsbundet kontrakt, som varat ett halvt år i gången.
Stadsstyrelsen konstaterade i måndags att stadsstyrelsen inte har befogenheter att ta personal till miljösektorn, så man beslöt bevilja miljönämnden tillstånd att anställa en planläggningsarkitekt i arbetsavtalsförhållande för två år i gången. Onödigt invecklat?
Nå, nu byter då landskaparkitekten namn till planläggningsarkitekt. Förhoppningsvis får vi då ordning på stadens planläggning. Men risken finns förstås att landskapet nu blir negligerat. Eller?
För att råda bot på detta beslöt miljönämnden den 14.12.2010 föreslå för stadsstyrelsen att det inrättas en tidsbunden befattning som planläggningsarkitekt på fem år och att landskapsarkitekt Heli Vauhkonen väljs till befattningen.
Landskapsarkitekt Vauhkonen har tidigare varit anställd på tidsbundet kontrakt, som varat ett halvt år i gången.
Stadsstyrelsen konstaterade i måndags att stadsstyrelsen inte har befogenheter att ta personal till miljösektorn, så man beslöt bevilja miljönämnden tillstånd att anställa en planläggningsarkitekt i arbetsavtalsförhållande för två år i gången. Onödigt invecklat?
Nå, nu byter då landskaparkitekten namn till planläggningsarkitekt. Förhoppningsvis får vi då ordning på stadens planläggning. Men risken finns förstås att landskapet nu blir negligerat. Eller?
onsdag 5 januari 2011
Tvärminne Caravan
Det kom ett bekymrat brev från en läsare som ryktesvägen fått oroande uppgifter. Brevskrivaren berättar att det i Tvärminne ska öppna en husvagnscamping och detta utan att kontakta berörda ortsbor och sommarstugeägare. "Vad alla känner oro inför är att campinggästerna ska bryta den stillhet och göra inkräktan på den natur som är orörd kring vattnet.", sägs det bland annat i brevet.
På nätet läser jag att det är frågan om uthyrning av långtidsplatser för husvagnar. Det ska finnas plats för 25 st husvagnar eller -bilar med reserverad plats på ca 100 m2 per vagn (15x7m). I framtiden ska området utvecklas och förstoras, sägs det på Tvärminne Caravans hemsidor.
Guidade fisketurer och utflykter i skärgården utlovas det också.
Vad jag inte kan förstå är att jag har missat ett så här pass stort projekt. Det borde ju rimligtvis ha varit upp i både miljönämnden samt tekniska nämnden med alla möjliga sorters ansökningar om lov för både ditt och datt.
På nätet läser jag att det är frågan om uthyrning av långtidsplatser för husvagnar. Det ska finnas plats för 25 st husvagnar eller -bilar med reserverad plats på ca 100 m2 per vagn (15x7m). I framtiden ska området utvecklas och förstoras, sägs det på Tvärminne Caravans hemsidor.
Guidade fisketurer och utflykter i skärgården utlovas det också.
Vad jag inte kan förstå är att jag har missat ett så här pass stort projekt. Det borde ju rimligtvis ha varit upp i både miljönämnden samt tekniska nämnden med alla möjliga sorters ansökningar om lov för både ditt och datt.
tisdag 4 januari 2011
Solförmörkelse
Vid fyravindar råkade det 10.50 komma en lucka i molntäcket, taget på en 1000/sek genom 11din svetsglas. B. Wikström.
måndag 3 januari 2011
Jouko Mäkinen i Etelä Uusimaa
Till min stora förvåning och glädje damp det ned en Etelä Uusimaa i postlådan i går. Där ser man, gratistidningar får nog ut nummer då betaltidningarna firar nyår... Den för oss Hangöbor mest intressanta artikeln var antagligen intervjun med vår stadsdirektör Jouko Mäkinen.
Stadsdirektören vädrar öppet sina funderingar över året som gått samt ger några tankeställare gällande de ekonomiska utmaningar staden står inför då det gäller hamnen, grundtrygghet och - hör och häpna - tjänstemän och beslutsfattare!
Jag citerar, fritt översatt från finskan:
- Kanske det bästa som hänt under 2010 är en sorts andlig förändring, en känsla bland såväl tjänstemän som beslutsfattare (med några få undantag) att vi alla sitter i samma båt, att vi upptäckt att båten går säkrare mot sitt mål om vi alla ror åt samma håll.
Han har så rätt så, den gode Mäkinen, men min ostillade nyfikenhet får mig att undra över vilka beslutsfattare och tjänstemän han kan tänkas mena med de "undantag" som han säger ror åt fel håll?
Stadsdirektören vädrar öppet sina funderingar över året som gått samt ger några tankeställare gällande de ekonomiska utmaningar staden står inför då det gäller hamnen, grundtrygghet och - hör och häpna - tjänstemän och beslutsfattare!
Jag citerar, fritt översatt från finskan:
- Kanske det bästa som hänt under 2010 är en sorts andlig förändring, en känsla bland såväl tjänstemän som beslutsfattare (med några få undantag) att vi alla sitter i samma båt, att vi upptäckt att båten går säkrare mot sitt mål om vi alla ror åt samma håll.
Han har så rätt så, den gode Mäkinen, men min ostillade nyfikenhet får mig att undra över vilka beslutsfattare och tjänstemän han kan tänkas mena med de "undantag" som han säger ror åt fel håll?
söndag 2 januari 2011
Buller och bång
Den där besynnerliga ovanan vi har att fira in det nya året med skrik, tjim och tjo, raketer och annat oljud är egentligen ingenting vi borde göra. Sedvanan, för det är ju precis det som det blivit, att hålla på med sådant här otyg mitt i natten hör egentligen inte alls hemma här i vår mörka nord. Men hur länge har vi egentligen hållit på med denna, som egentligen inte är annat än ännu bara en orsak att få supa till litet, sed? Av en slump snubblade jag över följande belysande artikel i tidningen Hangö, från den 2 januari 1905:
- Wid det nya årets ingång uppwäcktes en stor mängd stadsbor af att signalraketter uppkastades från i hamnen liggande ångfartyg, hwarjämte ringklockorna och ånghwisslorna fingo ohejdadt ljuda under cirka 1/4 timmes tid. Att mången sömndrucken stadsbo rusade upp från sin bädd i den tro att elden war lös, får tagas för gifwet, alldenstund owäsendet som helt öfwerraskande för oss, hwilka ej äro wana wid att med buller och bång taga emot ett nytt år. I utländska hamnstäder torde det dock höra till saken att samtliga i hamnarna liggande fartyg ringa och hwissla så godt de det förmå då klockan slår 12 på nyårsnatten.
- Wid det nya årets ingång uppwäcktes en stor mängd stadsbor af att signalraketter uppkastades från i hamnen liggande ångfartyg, hwarjämte ringklockorna och ånghwisslorna fingo ohejdadt ljuda under cirka 1/4 timmes tid. Att mången sömndrucken stadsbo rusade upp från sin bädd i den tro att elden war lös, får tagas för gifwet, alldenstund owäsendet som helt öfwerraskande för oss, hwilka ej äro wana wid att med buller och bång taga emot ett nytt år. I utländska hamnstäder torde det dock höra till saken att samtliga i hamnarna liggande fartyg ringa och hwissla så godt de det förmå då klockan slår 12 på nyårsnatten.
lördag 1 januari 2011
Ett nytt år och nya spektakel
Jaha. Då ska vi alla gemensamt ta nya tag och göra en kraftansträngning för att göra det nya året bättre än det som gick. Jag önskar oss alla lycka till.
Men inte riktigt ännu känner jag för att helt lämna det gamlla året bakom mig. Det var nämligen nyårsafton, och den till ära brukar vi Hangöbor, likt ungefär hela resten av världen, anordna fyrverkerier av diverse slag. Och fyrverkerier är alltid vackert att se på, tänkte jag, traskade uppför kyrkbacken för att få en god översikt av det hela.
Till min stora förvåning rusade det plötsligt in ett gäng människor i vattentornet och en stund senare gnistrar det kring ytterväggarna på detsamma. Det såg förbaskat bra ut, men nu undrar jag; Vem var det som hittade på en sådan här bra idé?
Men inte riktigt ännu känner jag för att helt lämna det gamlla året bakom mig. Det var nämligen nyårsafton, och den till ära brukar vi Hangöbor, likt ungefär hela resten av världen, anordna fyrverkerier av diverse slag. Och fyrverkerier är alltid vackert att se på, tänkte jag, traskade uppför kyrkbacken för att få en god översikt av det hela.
Till min stora förvåning rusade det plötsligt in ett gäng människor i vattentornet och en stund senare gnistrar det kring ytterväggarna på detsamma. Det såg förbaskat bra ut, men nu undrar jag; Vem var det som hittade på en sådan här bra idé?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
