Finland i bilder

I tidningen Hangö ingår den 12 april 1896 en liten notis av följande ordalydelse:

Redaktör I. Inha, som medföljde på Murtaja, var i fredags i tillfälle att å isen utanför båklandet fotografera såväl Murtaja som Botnia. Fotografierna komma att återgifvas uti arbetet "Finland i bilder".

Redaktören Into Konrad Inho (1865-1930) gav ut sitt omfattande arbete senare samma år och jag har varit så lyckligt lottad att jag hittade verket i fråga. Naturligtvis vill jag dela med mig av den glädjen, pärmbilden, Murtaja och Express - bilder av I. K. Inha 1896:

Information

Det kommer alltid nu och då, med någotsånär jämna mellanrum, ett brev från Hangö Turistbyrå. Ett informationsbrev, denna gång med rubriken "Inspiration och aktuellt inför vårsäsongen", damp ner i min e-postlåda för en liten stund sedan.

Där berättar man, bland annat, att turistbyråns traditionella vårseminarium igen bjuder på många aktuella och inspirerande föreläsningar. Risto Kyhälä, VD för Regatta Resorts, ska ge aktuell information om spa-projektet och Johanna Pawli berättar för sin del om hur hon på kort tid etablerat sitt företag Merijooga och hur hon byggt upp en fungerade helhet.

Seminariet, som hålls den 7 maj på Casino, kan vara intressant för många företagare. De som blir uttråkade kan ta sig över vägen och avnjuta en öl på det då öppnade Park.

Man berättar också att Tulluddens naturstig och den sydligaste spetsen öppnas för allmänheten under våren. Den officiella öppningen är den 19.5 kl 17, på plats finns representanter för Hangö stad och Forststyrelsen. Samtidigt finns det möjlighet att bekanta sig med området, den nya naturstigen och de nya infotavlorna som nu finns utplacerade i terrängen.

Se på, se på. Jag visste inte att man redan kommit så långt. Jag tycker det var just häromdagen vi pratade om det i stadsfullmäktige.

Jag tror nästan jag ska försöka ta mig dit, till båda tillställningarna.

Dags för miljöpriset

Så är det då dags att nominera kandidater till årets miljöpris.

Miljöpriset utdelas i regel årligen till person, företag eller samfund som visat företagsamhet i att förbättra livsmiljön för stadens invånare och stadsbilden. Miljöpriset utdelas i samband med Hangödagarna i slutet av augusti. Förslag till mottagare av miljöpriset för året 2014 kan lämnas till Hangö stad, tekniska och miljöverket / byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg, Sandövägen 2, 10960 Hangö

Tidigare pris genom åren jag så här hastigt minns har gått till Bostads Ab Gröna Lund, pensionaten Villa Tellina & Thalatta, Villa Maija och Villa Doris samt hotellet på Boulevarden, B8.

Eftersom tendensen är klar vore det kanske dags att tilldela årets pris till hotell Regatta? Och i nästa år till det fina nybygget på Fabriksudden.

I samma veva kan det väl vara bra att påminna oss alla om att det enligt 6 § i Hangö stads byggnadsordning förrättas gårdssyn under tiden 28.4–30.5.2014. Synen gäller byggnadernas fasader och andra yttre delar, portar, staket, planteringar, gårdsplaner och sådana lätta konstruktioner och mindra anläggningar som påverkar stadsbilden.

Synd att jag inte äger någonting av det där uppräknade, jag skulle så känna för att måla ett staket. Eller någonting.

Oljebekämpning

Redan i många års tid har det försökts få igång en seriös diskussion gällande placeringen av ett oljebekämpningscenter i Hangö, utan något påvisbart resultat.

Senast i ordningen var det sannfinnarnas Pekka Tuunanen, med understöd av många många fler, som tog upp saken. Den 17 juni i fjol lämnades motionen in, nu i mars tittade stadsstyrelsen på den och skickade den vidare till tekniska nämnden. Eller var det till miljönämnden. Eller rent av till båda? Protokollet är inte riktigt entydigt på den punkten.

Det är rent besynnerligt hur lakoniskt det ses på den här saken, motionerna och medborgaradresserna gällande ärendet verkar drunkna i pappershögarna på tekniska verket utan åtgärd.

Men om våra ansvariga tjänstemän tog sig tid att läsa lagen, i synnerhet den del där det stipuleras att i fall av en olycka står kommunen för alla kostnader gällande uppstädning, efterbehandling och avfallshanteringen, så kanske det blev fart på dem. Det är inga småkostnader vi pratar om här, inte.

Såhär i inbesparingarnas tidevarv kunde man tycka att det vore dags att idka förebyggande verksamhet. Hade vi en oljebekämpningscentral placerad här så finns det i alla fall en viss möjlighet att minimera såväl skadeverkningar som kostnader.

Revisionsverket gav nyligen ut en publikation med den spännande titeln "Tuloksellisuustarkastuskertomus - Suomenlahden alusöljyvahinkojen hallinta ja vastuut",där man konstaterar att det nog behövs en hel del åtgärder för att trygga våra kusters säkerhet i framtiden.

Den svenska versionen "Hantering av och ansvarsfördelning vid fartygsoljeskador på Finska viken", en billigare version givetvis, finns att läsa HÄR.

Kan var bra för nämndemedlemmarna i både tekniska- och miljögänget att flukta igenom. Så vet de vad de ska göra, om ärendet någon gång kommer upp.

Inhiberat

Denna veckas stadsfullmäktigemöte är inhiberat, inte vet jag om det beror på att det inte finns något att bestämma eller om det beror på att de inte bestämt vad det ska bestämmas, men det blir en extra ledig tisdagkväll.

Den tror jag att jag ska använda till att läsa en bra bok.

Som läsförslag för mig själv föreslår jag någonting seriöst, gärna med en lokal förankring, kanske aningen i stil med Katri Kortelainens "En etnologisk studie av fiskebodarnas utveckling från förråd till
tillflyktsplats". Den har jag inte ännu vågat mig på, trots att den skräpat på min hårdskiva i flera år redan.

Måhända får man ett och annat diffust begrepp förklarat för sig. Som t.ex. vad "Knorrkoppen", vars bild pryder första sidan i avhandlingen, egentligen är för ett ställe. Dess betydelse för urinvånarna, namnets ursprung och hur det gått till då fiskeboden utvecklats från fiskebod till sommarstuga - eller vad det nu är - intresserar också.

Eller så inte. Och vem bryr sig egentligen, bara det är underhållande och jag får en tisdagkväll fylld.

Kriget är förklarat!

 Serbien har lugnat sig. Inga österrikiska lägereldar stiga mot Belgrads morgonröda himmel. Men kriget är ändå förklaradt.
 Hangö stadsfullmäktige anslogo i går medel till krigskostnaderna. Det är stadens manliga ungdom, som blir armén. Det spordes först huru man tänkt sig, att kriget skulle föras. Sedan någon sagt, att man litade på ungdomen syntes en allmän belåtenhet sprida sig öfver herrar stadsfullmäktiges drag. Ungdomen, den skulle göra't. Den väntade redan med spänning krigsförklaringen.
 Kriget gäller råttorna i Hangö och krigskostnaderna äro 200 mark, som stadsfullmäktige i går utanordnade för deras utrotande.

 Se där, så rolig man kunde vara år 1909. Texten är skriven av en, troligtvis, uttråkad journalist på tidningen Hangö-bladet den 4 april 1909.
 På samma sida i samma tidning hittar jag också följande goda råd:

 Om ni får se en galen hund, så klättra upp i det högsta träd i närheten och låt skicka era måltider till er, tills ni bestämdt vet, att hunden är dödad. Detta medel är ofelbart, ty hur galen hunden än kan vara, kan han inte klättra i träd.

 Ja-ha.

Modigt!

I dag har det hänt bågonting verkligen ovanligt. Någonting så exceptionellt att jag helt enkelt är tvungen dela med mig av min erfarenhet;

Dagens ledare i Hangötidningen är en text jag till etthundra procent kan hålla med om.

Ledarskribenten Kristoffer Nöjd jämför på ett föredömligt sätt vårt lands helsingforscentrerade styrandes agerande i såväl ekonomiska som politiska frågor med ryssarnas maktpolitiska agerande på Krim. "På Krim låtsades man åtminstone fråga invånarna", skriver han.

Modigt!

Även i övrigt innehåller dagens tidning ett stort antal sociala ställningstaganden; Slut på supandet på Plagen, föreslås det av Koli på sida 2, det är bra att sticka strumpor till behövande i Afrika, berättar man på sidan 4, givandets glädje är den största glädjen får vi höra på sidan 5 o.s.v.

Det är inte länge sedan vi med en prominent dam i staden diskuterade den nuvarande Hangötidningens "tamhet" gentemot förr, man vågar inte ta ställning, konstaterade vi i vår stora visdom.

Jag tar tillbaka, vi hade fel.

Likartade tankegångar och ett upprop

 Till min stora förskräckelse läser jag i dag i gårdagens tidning att vi med tidningen Västra Nyland råkat ut för likartade tankegångar. Det var, jag försäkrar, helt oavsiktligt. Så kan det gå då man håller sig till lösnummer.

 Men ganska intressant, på sätt och vis. Det visar hur intressant vår udde för tillfället är, folk pratar tydligen om vad som händer och sker i lilla Hangö.

 Nåja, strunt i det och till saken:

 Jag hade en hel del post att gå igenom efter mitt långa uppehåll, bland den en del meddelanden och förfrågningar. Bland annat hittade jag ett trevligt brev från professor Vennström i Sverige - han hade snubblat över en artikel där jag nämnde hans farfar stadsdirektören Elis Vennström.
 Nu undrade han, professorn inte farfadern, om det finns någon möjlighet att få flere bilder på och information om farfar Elis och dennes hustru, lärarinnan i gymnastik, Toni.

 Om någon av er har bilder och eller kunskap gällande detta i tiderna så prominenta par kan ni be om kontaktuppgifterna av mig eller alternativt skicka mig materialet så förmedlar jag det vidare.

Vårsol

De senaste dagarna har vi fått njuta av det mest fantastiska vårväder, så det var med en rätt stark känsla av besvikelse jag vaknade för att konstatera att nu var det slut. Det snöar.

Jag hade egentligen för avsikt att avsluta det här projektet för gott, men efter diverse påtryckningar, inte minst från en konstig gubbe klädd i svart med mörka solglasögon, har jag bestämt mig för att ge det hela tilläggstid.

Och så finns det förstås en orsak till; de stora föränändringars vindar som blåser kring våra knutar.

Att världsläget alltid har påverkat vår stad, främst i fråga om ekonomiska skiftningar gällande hamn och industri, det är inget nytt. Men att det världspolitiska läget i Ukraina ska synas så markant här kom nog som en överraskning.

Att staden varit intresserad av att köpa Koverhar hamn är inget nytt, tyvärr gick nu det köpet i stöpet. Försvarsmakten, i form av Senatsfastigheter, köper upp området för att där kunna öva försvar av industrianläggningar. Samtidigt har man överåtit det gamla Mau-mau som en flyktingförläggning. där det är meningen att inkvartera Ukrainare som flyr fältet. Nere i Östra hamnen ska man av det gamla magasinet göra en förplägningsstation där alla de behövande kan få sig en tallrik soppa då det smakar.

Ingen dålig idé. Ärtsoppa är gott.

Kanske vi får aningen mer liv på våra gator i framtiden. Det vore inte heller fy skam. Och kanske det i förlängningen leder till det stora internationella flygfältet det var tal om för någon tid tillbaka. Den som lever får se, eller något sånt.