Omfattande polisoperation

Under eftermiddagens lopp har det i Hangö pågått en omfattande polisoperation. Polisen har letat efter ett under veckoslutet stulet hagelgevär. Geväret stals ur en privatbostad.

Under veckoslutet letade man efter det försvunna hagelgeväret i motorcykelklubbens utrymmen.

Det försvunna vapnet hittade man inte.

Som resultat av spaningarna har man anhållit en ung man som misstänkt för stölden och brott mot skjutvapenlagen.

I operationen i Hangö norra deltog under eftermiddageb ett tjugotal poliser. (YLE Länsi-uusimaa)

När olyckan är framme

Tidningen Hangö berättar den 2 mars 1896 om ett oväder med olyckilg utgång.

En wåldsam nordlig storm rasade härstädes i fredags mellan klockan ½ 2 och 3 på dagen. Redan tidigare på förmiddagen war winden ganska frisk, men omkring kl. ½ 2 middagstiden urartade den till en så wåldsam storm, som man endast sällan är i tillfälle att wara med om. Portar och plank gnisslade och skakades häftigt under stormens tryck, och på hafwet slets wattnet upp så
att det här och där liknade små rökpelare.

Tywärr kräfde stormen äfwen ett människolif. Några ögonblick före det owädret utbröt begaf sig nämligen fiskaren och båtbyggaren F. Eklund med sin segelbåt ensam ut från östra hamnen, i akt och mening att segla till båklandet. där han war bosatt. Han hade dock ej hunnit längre än ett stycke förbi de yttre kobbarna, då wakten ombord å Murtaja obserwerade att båten i en handwändning förswann.

Kapten Rein utsände ögonblickligen en af Murtajas båtar till bistånd, men då denna hann fram till olycksplatsen, syntes icke widare något spår af den förolyckade båten eller dess förare. Det enda man obserwerade flytande på wattnet war ett par åror och en wäska, hwilket bärgades.

Den omkomne hade någon stund före afresan blifwit i anseende till det nyckfulla wädret warnad såwäl af sin fader, lotsen Eklund, som af andra båklandsboar, hwilka samtidigt befunno sig i staden, och jämwäl lofwat inwänta lugnare wäder, för att sedermera i sällskap med de öfriga företaga öfwerfärden. Trots alt detta begaf han sig dock ut, utan att någon af de öfriga wisste något af det.

Antagligt är att båten, som war så godt som ny, i en hast fyldes med watten och sålunda sjönk, ty enligt hwad man tykt sig märka, hade den ej kantrat, utan sjunkit på rät köl.

Fiskaren Eklund war ungefär 35 år gammal och ogift. Den omkomne war därjämte wanför, i det han nämligen icke kunde röra sig ute utan krycka.

Uti skärgården här närmast omkring torde stormen ha rasat med icke mindre woldsinthet än här. Så t. ex. omtalas från Pettu att stormen där lösryckt kwistar från träden och fört dem långt ut på isen. Widare hade ett rietak warit på god wäg att få göra kwistarne sällskap, men mellankommen hjälp hindrade dock owädret att förwerkliga sin goda afsikt härutinnan.

Det egendomligaste war dock att, ehuru winden kom från NW., wisade termometern 4 grader.

Telegrafledningen härifrån råkade delwis i olag och telefonledningen war till följd af stormen ännu i dag på morgonen obrukbar mellan Hangö, Ekenäs och Helsingfors.

Polisen informerar...

...inte längre. Åtminstone inte om sådant som sker i Hangö.

Måhända detta beror på brist på personal, eller kanske på bristande intresse av att följa lagen.

Hur man än ser på saken, exempelvis här; Poliisi.fi, så fungerar arbetet i österbotten, medan vi här i Hangö får förlita oss till god tur och rykten. +, med god tur, en aning information från Tilannehuone.fi.

Måhända vi har slutat av med att vara brottslingar, och/eller andra former av olycksdrabbade här i Västnyland? Det kan ju inte stämma, eftersom det ständigt rapporteras om "tjutande polisbilar, brandbilar eller vadenuva".

* * * *

Med tanke på att vi senaste fredag (igen) hade ett tiotal polisbilar från Esbo i staden kunde man kanske tänka sig en liten kommunké från vårt statliga "Big Brother", med information om vad i helvete de sökte. Eller inte sökte.

Polisen har alltid med jämna mellanrum visat ett stort intresse av att visa upp sin styrka i vår stad, med varierande framgång, men jag tillåter mig betvivla nyttan med operationer som skrämmer upp "gemene man".

Rykten är INTE ett arbetsredskap som polismakten i detta land får använda sig av. Däremot är bevismaterial någonting som borde beaktas med motsvarighet till den högaktning vi andra visar polisen och vårt lands lag.

* * * *

Polisens etiska ed lyder som följer:

JAG LOVAR ATT EFTER BÄSTA KUNSKAP OCH FÖRMÅGA ALLTID OCH UNDER ALLA OMSTÄNDIGHETER UPPFÖRA MIG SÅ ATT DET ÄR FÖRENLIGT MED POLISENS ANSEENDE.

JAG RESPEKTERAR ALLAS RÄTTIGHETER OCH MÄNNISKOVÄRDE.

JAG ANVÄNDER MINA POLISBEFOGENHETER PÅ DET SÄTT SOM LAGSTIFTAREN HAR AVSETT.

JAG LYDER MINA FÖRMÄNS ORDER OCH ÄR BEREDD ATT MÖTA DE FAROR SOM ÄR FÖRKNIPPADE MED POLISYRKET.

JAG ÄR ÖPPEN OCH FRÄMJAR FÖRSONLIGHET.

JAG ÄR PÅLITLIG OCH HJÄLPSAM OCH BIDRAR TILL ATT STÄRKA SAMMANHÅLLNINGEN INOM YRKESKÅREN.

JAG ÄR RÄTTVIS OCH BEAKTAR HELA ARBETSGEMENSKAPENS BÄSTA.

SÅ HÄR VILL JAG TJÄNSTGÖRA SOM POLIS.

* * * *

Maktdemonstrationer, utan påvisbara resultat, gör oss "vanliga skattebetalare" förbannade, och i värsta fall rädda. Kanske de bilar, med all grunkeligrejs vi vanliga medborgare ingenting vet om, kunde ha användts till något annat (bättre) syfte?

Eller, borde kanske Esbopolisen fixa en filial i staden?

Vi har utrymme, när Raseborgspolisen fått egna utrymmen och Hangöpolisen är bortflyttad av ekonomiska skäl.

Skarp och Bjugg

Den 1 mars 1891 kan tidningen Hangö rapportera om följande agiterande damer i uniform:

Frälsningsarmén skall öppna eld i Hangö. Som förposter ha från hufwudkwarteret hitsändts löjtnanten fröken Skarp och kadetten fröken Bjugg, hwilka anlände till orten i förgår. De unga damerna ha redan synts ströfwa omkring i staden, iförda sina kännspaka kostymer. Huruwida det lyckats dem att redan wärfwa rekryter är t. w. obekant, liksom tidpunkten och platsen för de första anfallen. Det är emellertid att hoppas, att ortens befolkning skall weta att respektera ett sträfwande, som om det också i fråga om sättet att gå till wäga för den utomstående förefaller sällsamt och öfwerdrifwet, lokwäl bäres upp af goda och ädla afsikter.

Vinterbadare

En äldre man föll i havet från trålhamnens brygga vid sextiden i går kväll.

Räddningsverket fick upp den kraftigt nedkylda mannen ur havet i sista stund. Han var i vattnet närmare en kvart, vilket är länge med vinterns vattentemperatur. Lyckligtvis tappade mannen inte medvetandet och han fördes med ambulans till sjukhuset.

Hangö museum

Hangö museum fyller 100 år 2009. Under jubileumsåret producerar Hangö museum fyra utställningar som anknyter till ortens historia, varav som bäst pågår den första; "Föremålens väg till museet".

I utställningen ”Föremålets väg till museet” berättas vad som händer ett föremål efter att det donerats till museet, om klassificering, inventering och konservering. I utställningen presenteras intressanta donationer som museet fått under de senaste åren. Konservator Kaj Nylund håller 15.3. föredraget ”Tavlan värd att vårda”.

Hangö museum har under de senaste åren fått många intressanta donationer till vilka bl.a. hör gammalt undervisningsmaterial från Lappvik skola, textilier och accessoarer från 1950-talet från Heikkinens textilaffär i Hangö, en samling på 396 salt- och pepparkar, en säng tillverkad av förra museichefens mormors far, hantverkarverktyg, leksaker och gammalt julpynt, teckningar gjorda av en rysk marinsoldat under den ryska arrendetiden 1940-1941 och från samma tid byster föreställande Marx och Engels, som stadens elektriker hittade förra våren på Casinos vind. Dessutom är en samling på fyra skeppstavlor utställda, vilka konservator Kaj Nylund från Pro Artibus konserverat.

Öppethållningstider 2009

7.2.-6.4. Onsdag, torsdag, lördag och söndag 13-15 samt torsdag 18-19.
8.5.-31.8. Tisdag-söndag 11-16 samt torsdag 18-19.
18.9.-21.12. Onsdag, torsdag, lördag och söndag 13-15 samt torsdag 18-19.

* * * * * *

Historiskt intressant om byggnaden

Grunden till byggnaden för Fästningsmuseet är valldrängskompaniets kasern, som planerades av befästningsofficeren Carl Nycander eller av hans arbetskamrat Pehr Granstedt, som senare blev känd bl.a. då Helsingfors byggdes. Av valldrängskasernen byggdes endast stenfoten. På denna grund uppförde ryssarna en tvåvåningsbyggnad efter år 1809, då Finland hade kommit under rysk överhöghet. Den nedre våningens ytterväggar var av gråsten och den övre våningen av tegel. Bottenvåningen användes till en början som kök och den övre våningen som inkvarteringsplats för kanonjärerna.

Hangö församling

Tidningen Vestra Nyland kommer den 28 februari 1890 med stora nyheter i litet format:

Hangö församling. Senaten har bifallit gjord framställning därom att Hangö stad skall afskiljas från Bromarf till egen kyrkoherdelägenhet.

***

Hangö avskildes alltså från Bromarv till en egen självständig församling år 1890, och kyrkan på Vårdberget stod färdig år 1892. Täktomborna och övriga i grannskapet donerade virke till kyrkbygget och hade nu möjlighet att delta i gudstjänsterna som ordnades i Hangö kyrka.

Täktom, Sandö, Hangöby och Båklandet avskildes 1910 från Bromarv församling och bildade Hangö landsförsamling. År 1923 hörde 2684 medlemmar till denna landsförsamling. I Täktom folkskola, som hade byggts år 1904, hölls nu regelbundet gudstjänster fram till år 1936 då landsförsamlingen fick Täktom kapell i sitt bruk.

I samband med kommunsammanslagningen den 1977 överfördes Täktom och Bengtsår byar samt Sandö enstaka hemman från Bromarv kommun till Hangö stad. Samtidigt överfördes området också kyrkligt till Hangö.

Printal håller ångan uppe

En liten brand bröt ut vid Printals fabrik i Hangö strax före klockan 9 på fredagsmorgonen.

Det var en lackningsugn som började brinna vid fabriken, men personalen kunde själva släcka branden med hjälp av eldsläckare.

Räddningsverket genomförde en granskning av bygganden för att försäkra sig om att elden inte hade spridit sig.

Printal Oy är Skandinaviens ledande tillverkare av aluminium tuber och aerosol burkar, med över 50 års erfarenhet av att utveckla och producera aluminiumförpackningar lämpade för läkemedel, kosmetik, livsmedel samt hygienprodukter.

Wellamo

Tidningen Hangö berättar den 27 februari 1898 om det nybyggda lyxångfartyget Wellamo:
Finska ångfartygsbolagets nya ångare. Ångaren Wellamo afgick den 25 dennes från Dundee wia Köpenhamn till Hangö.

Att döma af yttranden af personer, som deltagit i Wellamos profturer i Dundee, öfwerträffar detta fartyg alla förwäntningar beträffande bekwämlighet och elegans. Det har bl. a. en elegant matsal för 70 personer, rymliga rök- och damsalonger samt synnerligen bekwäma hytter för 80 första klassens passagerare. Wellamo är endast 20 fot kortare än Astrea och Urania samt enkom bygd och utrustad för isbrytning. Erfarne sjömän förmena, att fartygets isbrytningsförmåga genom dess säregna förkonstruktion och stora maskinkraft skall öfwerträffa alla hittils byggda winterbåtar, Murtajas häri inbegripen.

Rederiet har på denna passagerare- och turistbåts inredning nedlagt stora kostnader. I dess salonger och hytter råder en lyx, som ingen båt i wårt land hittils har att uppwisa. "Det är en furstlig lyxyacht"hade några fina engelska damer, som beundrat fartyget i Dundee, yttrat, tilläggande "det är alldeles för stor lyx för en passagerarebåt". Sidenplysch, de sällsyntaste ädla träslag, för hand utförda konstnärliga sniderier, hwit metall, dyrbara persiska mattor, de finaste draperier, eleganta speglar öfwerflödo i dess salonger. Då engelska wärkstäder ej äro wana att utrusta sina båtar med sådan lyx, ha dekoratörer från Swerige anlitats. Ingenjör H. Lindfors, som öfwerwakat byggnadsarbetet och har att godkänna och emottaga ångaren i Dundee, har låtit förfärdiga olika modeller för salongernas dekorering och kasserat många detaljer, hwilka wid utförandet ej ansetts ha utfallit fullt tillfredsställande. Med ett ord: man har walt det dyrbaraste och finaste material för inredningen och endast godkänt det arbete som lyckats fullständigt wäl.

Wellamos skrof, pannor och maskineri skola äfwen wäsentligen öfwerträffa kontraktets fordringar.

Inom sjöfartskretsar är man mycket nyfiken att få se denna mönsterbåt, af wilken såwäl till det yttre som inre genom wärkstadens och privata engelsmäns försorg tagits en mängd fotografier.

Hangö midsommar lagd på is

Det ordnas ingen festival under midsommaren i Hangö i år. Den i fjol för första gången ordnade festivalen drog för lite folk.

Tammerfest Oy, som arrangerade midsommarfestivalen i fjol, vill inte ta den ekonomiska risk det innebär efter fjolårets brakförlust.

Under regattan däremot, hålls nog en festival i Casino-parken, men i betydligt mindre format än i fjol.

Tillställningens ansvarige producent, Riki Huhtala, uppger för YLE Uusimaa att området man tar i bruk för festivalen är det samma som i fjol, men att programutbudet blir mindre.
- Området kunde vara det samma, säger han, men nu skulle vi inte ha så tunga artister. Mera DJ-baserad musik, och i någon mån levande sådan. Till det bevakade området skulle inträdet i år vara gratis.

Kalevala firas i morgon

Traditionell Kalevalafest ordnas av Hangon Suomalainen Kerho i skolan i Haga park i morgon på Kalevaladagen klockan 15.00 framåt.

På programmet står bl.a. folkdans, blåsorkestermusik, balett, musik, körsång samt kaffeservering. Gratis inträde för allmänheten.

Kalevaladagen, eller den finska kulturens dag, har firats den 28 februari på grund av att Elias Lönnroth undertecknade och daterade sitt första förord till nationaleposet Kalevala detta datum år 1835. I hangö har Kalevaladagen firats allt sedan slutet av 1800-talet.

Den första översättningen av Kalevala till svenska, gjord av M. A. Castrén, utkom 1841.

Som en påminnelse till alla gårdskarlar där ute; Kalevaladagen är en officiell flaggdag. Det brukar vara lite si och så med flaggandet här i stan.

Nygrundade företag

Tidningen Vestra Nyland kan den 26 februari 1889 berätta om följande nybildade industrier och företag i Hangö:

Swinslakteriet. Senaste tisdag hade aktionärerna i Swinslagteribolaget sammanträde och äro numera alla de motigheter som förefunnits undanröjda; man skall genast, så snart wäderleken medgifwer, påbörja den ganska betydande byggnadskomplexens uppförande, hwartill grunden redan under hösten blifwit lagd.

Hangö badanstalt. Senaste lördag anlände till staden jordbrukschefen Baron v Alfthan; man säger hans resa står i samband, med Badanstaltens öfwerlåtande åt det under bildning warande bolaget.

Specialkunskap inom åldringsvården

Fullmäktige sysslade också med annat än att välja oss en ny stadsdirektör på sitt sammanträde i går kväll.

Man ansåg det vara ändamålsenligt att i Hangö grunda en överläkartjänst i geriatri, som skulle ha i uppgift att ge geriatrisk sakkunskap till stadens alla vårdenheter och ansvara för äldreomsorgens innehållsmässiga utveckling. Överläkaren i geriatri ansvarar för vården på hälsocentralens långvårds- och rehabiliteringsenheter, på Astrea och för hemsjukvården i enheten Vård i hemmet och övervakar likaså vårdkvaliteten i privat vårdenheter.

Till tjänsten valdes Marja-Liisa Vuoristo, som innehar både allmänläkarkompetens och specialläkarkompetens i geriatri.

Geriatri är en klinisk medicinsk specialitet, som använder sig av både gerontologisk forskning om åldrandet och av olika kliniska specialområdens sakkunskap om vården av äldre. Geriatrin är insatt i åldrandet och helhetsvården av äldre personer. Äldre mänskor med många sjukdomar och en riklig användning av läkemedel eller personer som lider av minnesstörningar har särskild nytta av geriatrisk expertis.

Jouko Mäkinen ny stadsdirektör

TV-Nytt rapporetrade i sin nyhetssändning för någon minut sedan, att Hangös nya stadsdirektör blir pol. kand. Jouko Mäkinen.

Mäkinen valdes i kväll i en sluten omröstning där han fick 21 röster, mot 14 för motkandidaten Jukka Pekka Halme.

57-årige Mäkinen från Pikis är född i Jyväskylä, har studerat i Åbo och de senaste åren varit kommunaldirektör i Pikis. Han är nu biträdande stadsdirektör i S:t Karins. På meritlistan har han från tidigare också posten som kommundirektör i Västanfjärd.

Gratulerar och Lycka Till!

Skottdramat i Syndalen var misstag

Hangöpolisen har nu fått bekräftat att det var en olyckshändelse då två män skottskadades allvarligt under en jakt i Syndalen för en dryg vecka sedan.

De båda männen hade varsitt dubbelpipigt hagelgevär, och från det ena har avlossats två skott, från det andra ett. Skotten avlossades av misstag och träffade båda männens överkropp och den ena mannens hand.

Olyckan skedde inte under den jakt som männen deltog i, utan då de hanterade vapnen efteråt.

- Allt gick mycket fort, men exakt vad som hände då skotten gick av har männen ännu inte kunnat berätta, de är svårt skadade och båda ska ännu opereras, berättar överkonstapel Ville Seppälä från polisen i Hangö.

Brottsrubriceringen blir troligtvis vållande av skada eller vådaskott, det vill säga skott som avlossats oavsiktligt. Männen är födda på 1980-talet. (Svenska YLE)

Farväl till en trotjänarinna

I Tidningen Hangö, den 25 februari 1892, kan vi läsa ett vackert tacktal till följande trotjänarinna som gått ur tiden:

Till den sista hwilan. I dag begrafwas en mycket ringa samhällsmedlem, tjänarinnan Ewa Holmberg, hwilken, oaktadt sin anspråkslösa ställning här i lifwet, gjort sig känd och aktad i wida kretsar, och som i det hem, där hon wärkat, lämar ett tomrum, som ej kan fyllas.

Ewa Holmberg föddes i Karis 1828. Tidigt wärnlös, omhändertogs hon af aflägsna släktingar, till dess hon wid 8 års ålder kom i tjänst. I wår själfwiska och njutningslystna tid är det ej wanligt, att tjänarene stanna i ett och samma hus, utan äro de likasom på en ständig wandring för att få det bättre. - Så icke Ewa Holmberg. Hon tillhörde den gamla stammen bland tjänareklassen. I 29 år tjänade hon ett och samma husbondefolk och tillwann sig därunder alla familjemedlemmars odelade kärlek och tacksamhet, genom sitt lefwande intresse och uppoffrande nit för husets bästa samt den beundranswärda kärlek och själfförsakelse, hwarmed hon delade just och ledt inom familjen. Hennes mångfaldiga kunskaper i alla hushållsgöromål, hennes ordentlighet, sparsamhet, pålitlighet samt sällsynta arbetsduglighet hade gjort henne till husmoderns oersättliga biträde, hennes kärlek och ömhet till barnens wårdarinna. Hon skötte dem som små, wakade wid deras sjukbäddar, wakade weckor, månader, utan att förtröttna. Förut okunnig i sömnad, lärde hon sig skrädderi för att kunna förfärdiga deras kläder. Och mången natt, när hela huset sof, satt den outröttliga tjänarinnan ännu wid lampan, arbetande på gåfwor åt "sina barn". Hennes glädje war att gifwa, och hennes lycka den kärlek, warmed de återgäldade henne.

Med åren blef arbetet mindre, men hennes trogna omwårdnad och omsorg förblefwo oförändrade till det sista.

Nu har efter arbetsweckans mödor den ewiga sabbatshwilan grytt för den ringa tjänarinnan, som är worden stor genom troheten i det lilla.

Är hangöborna mogna att ta sin del av världsansvaret?

I förra onsdags fick stadsstyrelsen i Hangö en förfrågan om man kunde tänka sig ta emot en mottagningscentral för flyktingar i Hangö.

Tidigare i kväll hade staden upplåtit stadshusets festsal för ett informationstillfälle.

Börje Mattsson förde ordet, och med sig hade han Veikko Pyykkönen från inrikesministeriets immigrationsavdelning samt Arja Tiirikainen från Nylands TE-central och Röda Korsets planerare Vesa Kukkamaa.

En mycket talrik publik hade mött upp, över halva salen var fylld och ett gäng ungdomar som hade kommit för "att säga sin åsikt" hade sökt sig upp på balkongen.

Efter en kort introduktion överlämnade Mattsson ordet till Pyykkönen, som berättade att det finns många slag av immigranter. I det här fallet rör det sig om en mottagningscentral för asylsökanden, alltså främst personer som av en eller annan orsak känner sig otrygga i sitt hemland.

Ingalunda alla får uppehållstillstånd men medan dom väntar behöver staten någonstans att placera dem. Det är de här människorna som är assylsökande.

Detta löser man på olika sätt, och för nuvarande finns det 15 mottagningscentraler varav administrationen i två sköts av staten. Röda korset handhar 4, och 9 kommuner har åtagit sig sköta om centralerna på sina orter. I samtliga fall är det ändå staten som betalar alla omkostnader.

Publiken var så ivrig att påbörja diskussionen att Pyykkönen inte hade tid att ge all information han tänkt sig.

På ungdomarnas undran varför ”dom” måste komma hit och varför man inte hjälper dem i deras egna hemländer, svarade Pyykkönen att flyktingströmmen har ökat enormt. Flyktingströmmen har ökat för tillfället i och med att Finland uppfyller sina åtaganden till FN.

Som det nu ser ut, uppskattade Pyykkönen på förfrågan att vi i Finland behöver ungefär 40 mottagningscentraler, detta trots att våra nordiska grannländer tar emot betydligt större mängder flyktingar än vi gör.

"Putte" Lindström frågade försäkerhets skull två gånger vem som står för ökade behovet av social- och hälsovård, och fick båda gångerna till svar att staten betalar alla utgifter endera med att anställa eller köpa tjänster.

Det är ingalunda meningen att ens dom som får uppehållstillstånd får bosätta sig i Hangö, fast dom ens vill. Men så länge dom befinner sig på mottagningscentralen står staten för alla kostnader, ingen skillnad om dom befinner sig i Uleåborg, Esbo eller Hangö.

Vad har då Hangö för nytta av att ta emot en dylik inrättning?

För det första ger centralen direkt arbete åt 12-15 personer och för det andra kan tjänster som köpes också ge en merinkomst för några av stadens institutioner dessutom får der assylsökande ett litet bidrag som dom kan konsumera i stadens affärer.

Kommisarie Vuorinens förfrågan gällande hur mycket polisens arbete ökar och vem som skall stå för kostnaderna för tolkning besvarades något otydligt med att varför skulle behovet öka och polisen (staten) betalar naturligtvis tolken.

"Babsu" Wikberg var orolig för att turistnäringen ska bli störd av att assylsökande eventuellt blandar sig med turisterna och var absolut emot flyktingar i Mau-Mau.

Det framkom också att Mau-Mau befinner sig i mycket bättre skick än vad ryktet låtit göra gällande, men som någon i publiken påpekade ägs detta av en icke hangöbo och dom skattepengarna skulle gå vår näsa förbi. Däremot förstod jag på Pyykkönens svar att om man bestämmer sig för att hyra Ljungbo av staden så skulle staten stå för reparationskostnaderna.

Tiirikainen berättade att dom vuxna asylsökanden får språkundervisning under tiden dom vistas på centret för att lättare kunna integreras i samhället men att barnen naturligtvis går i vanlig skola. Det framkom inte om staten också betalar den kostnad som det innebär att ha elever med annat språk i vanlig skola men det får man väl anta eftersom det tidigare betonats att staten betalar ALLT.

Både Mattsson och Kukkamaa var överens om att det hade varit ett lyckat tillfället med sakliga frågor och att det är förståerligt att det förekommer en viss rädsla och en del fördomar, men som det visat sig på andra orter har dessa till största del varit helt obefogade. (Bild & text: M. Ferm)

*****

Som en medborgare i ett icke rasistiskt samhälle förfasar jag mig över Babsus uttalande. Inte heller förstår jag mig på vår "fabbo polisen", är det meningen att jag ska betala honom privat för att få min säkerhet garanterad? Eller?
– Hit kommer vi inte, sade Veikko Pyykkönen från inrikesministeriet enligt tidningen Västra Nyland spontant till invandrarkoordinator Börje Mattsson efter informationens slut. Man kan ju förstå honom.

Personalnedskärningar

Svenska YLE rapporterar om nedskärningar på Hangö Tidningen.

Personalen vid Hangötidningen har i dag fått besked om framtiden. Budet är att en person sägs upp och alla andra anställda förutom chefredaktören går ned i arbetstid.

Lea Palomäki, huvudförtroendeman vid Hangötidningen berättar att det är kontoristen som sägs upp. Själv tvingas hon börja jobba deltid på 50 procent medan chefredaktören fortsätter på heltid. Annonsförsäljaren vid tidningen går ned 20 procent i arbetstid medan de två anställda som bryter om tidningen i framtiden jobbar deltid på 60 procent.

Hangötidningen har i dagsläget 6 anställda plus ett antal frilansande redaktörer och nu sägs alltså en person upp och resten börjar jobba mer eller mindre deltid.

- - - -

Det kan ju intressera någon, att Hangös Nya Veckoblad utkommer första gången i sin nya skepnad den 5:e mars.

Hangötidningens hemsidor ståtar med en fin ledare av chefredaktör Per Sarén:

När vi i november 2006 köpte och slog ihop Kustens Morgon och dåvarande HangöTidningen ville vi återställa ordningen i Hangös tidningsvärld. Vi tog fyren, Hangös ljusbringande öga, till vår ledstjärna i avsikt att göra en bra lokaltidning för Hangö och Hangöborna - en tidning värdig det andliga arv tidningen burit sedan 1890.

I samarbete med läsekretsen fortsätter vi idag ett målmedvetet arbete att stärka tidningens tekniska och redaktionella kvalitet. Vi ska vara den tidning som skriver mest och bäst om det som sker i och kring Hangö. Vår vision är att vara en självklar mötesplats för läsare och annonsörer i Hangö med omnejd. Förtroende kan byggas bara genom att göra en bra tidning varje tisdag och fredag. Vi är glada om du vill hjälpa till.

Just det, ja.

Emigrantstatistik

Tidningen Hangö publicerar den 24 februari 1895 föregående års emigrantstatistik. Det vill säga, mängden personer som emigrerat över Hangö under år 1894.

Litet emigrantstatistik. Med Finska Ångfartygs Aktiebolagets ångare "Urania" och "Astrea" har under år 1894 befordrats å linjen Hangö - Hull 1,075 utresande och 2,074 hemwändande emigranter, eller sammanlagt 3,149 emigranter. Af dessa hafwa 285 emigranter gjort öfwerresan öfwer Atlanten med Allan-, 489 med American-, 112 med Anchor-, 39 med Beawer-, 1,404 med Cunard-, 134 med Dominion-, 1 med Guion-, 77 med Allan-State-, 591 med White Star-, 11 med Union- och 6 med Orientlinjerna (de twå senast nämnda trafikera Unionline Syd Afrika och Oriontlinien Australien och Nya Zealand).

Under samma tid har med de kontinentala linjerna (Bremen-, Hamburger-, Skandia-, Hansa-, Tingwalla m. fl.) befordrats c:a 150 finska utwandrare. N. Pr.

Stadsfullmäktige i morgon

Stadsfullmäktige i Hangö sammanträder i morgon onsdag med uppdrag att, bl.a. punkter på föredragningslistan, välja stadsdirektör till Hangö. Stadsstyrelsen kom vid sitt möte för en vecka sedan fram till att ingen av de sex intervjuade föreslås. Det betyder att fullmäktige i princip avgör frågan enligt gottfinnande.

Då kan alla de ursprungliga sökanden i teorin komma på fråga, men i praktiken endast de sex personer som tidigare blev intervjuade av stadsstyrelsen, eftersom de övriga kandidaterna inte fanns vara behöriga.

Så vitt ingen av kandidaterna erhåller mer än hälften av fullmäktigerösterna verkställs en andra omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.

I fullmäktigesalen blir det troligen fråga om ett val mellan två favoritkandidater, kanslichef Jukka-Pekka Halme och stadsdirektören i Pikis Jouko Mäkinen, där var och en av fullmäktigeledamoterna röstar i enlighet med partigruppernas mer eller mindre bindande beslut.

Av de tidigare uttalandena att döma står valet närmast mellan stadens kanslichef Jukka-Pekka Halme och stadsdirektören i Pikis, Jouko Mäkinen.

Brand i Koverhar

Det uppstod tidigare i kväll en allvarlig brand i Ovako Wires stålfabrik i Koverhar. Brandkåren har läget under kontroll, och inga personskador uppstod.

Från västra nylands räddningsverk rapporterar man att branden uppstod på grund av ett tekniskt fel, då smält stål antände maskineriet i masugnen.

Nödcentralen fick larmet vid tio-tiden tidigare i kväll, rapporterar finska YLE.


Uppdaterat 28.2.
Tidningen Västra Nyland berättar den 24:e sålunda:

På måndagskvällen vid 22-tiden utbröt en mycket allvarlig brand i Ovako Wires fabrik i Koverhar. 40 ton stål rann ut från masugnen då en eldfast förhydning gick sönder. Ingen person skadades i branden.

Värmen och gnistor från den brännheta stålet antände en maskin bredvid.

Jourhavande brandbefäl Olli Ryhänen vid Västra Nylands räddningsverk uppger att branden var mycket allvarlig.
– Det handlar om stora mängder stål, 40 ton, det är lika mycket som det går åt att att tillverka 40 personbilar.

Fabrikens egen brandkår inledde släckningsarbetet innan räddningsverket hann på plats. På en timme fick man branden så gott som släckt. Det fanns ingen fara för att branden skulle sprida sig.
– Räddningsarbetet gick ut långt ut på att kyla ner det som fanns omkring brandhärden.

Två timmar efter att branden hade fått sin början kunde de sex räddningsenheterna från Hangö och Raseborg lämna brandplatsen i personalens händer.

Fabrikschef Seppo Haimi säger nu på morgonen att det ännu är oklart hur stora skador branden förorsakat. Som bäst kartläggs omfattningen av branden.
– Reparationsarbetet av kablar har redan inletts, säger han.

Djurplågeri

Tidningen Hangö berättar den 23 februari 1935 om en körkarl med dåliga nerver:

Senaste onsdag anmäldes till härvarande polisinrättning, att körkarlen Arvid Hugo Nordström samma dag gjort sig skyldig till grov misshandel av sin häst.

Nordström var sysselsatt med att köra ved till stadens vedgård. Han hade 4 kubikmeter ved på lasset, för vilket en ganska liten häst var förspänd. Då han med det tunga lasset kom till vedgården, orkade ej hästen dra lasset på grund av att marken var övertäckt med en mängd barkar och dylikt. I sin ilska häröver tog då Nordström en bastant påk från lasset och började härmed slå hästen i fullt raseri. Då några åskådare till uppträdet sökte gå emellan, blev Nordström än mera vildsint och visade lust att gå till anfall även mot dem. Till slut slängde han tillhygget på benen på det arma djuret. Detta måste senare ersättas med en kraftigare häst, som hade bättre kraft att draga det tunga lasset.

Vid undersökning har det framgått, att händelsen utspelat sig på sätt i anmälan uppgivits, och Nordström har också själv erkänt, att han misshandlade hästen. Han kommer att stå till svars för misshandel vid rådstuvrättens sammanträde den 11 mars.

Fortfarande oklart med posten

Tidtabellen för Itellas indragning av postkontoret i Hangö är ännu oklar, och avtal med något lokalt postombud har ännu inte undertecknats. Så länge ingen privatföretagare är beredd att ta över postfunktionen, kan stängningen inte realiseras eftersom rätten till postservice är en lagstadgad rättighet.

Itella Ab fattade beslut om en indragning av postkontoret i Hangö i slutet av augusti i fjol med hänvisning till bristande lönsamhet.

Esko Hurmes namninsamling för postens bevarande på nätet har så här långt samlat 717 namnunderskrifter.

Listorna finns på nätet på båda inhemska språken, och dessutom i pappersform på bankkontoren, Tiimari och i de flesta mataffärer.

Nära ögat för denne gosse

Tidningen Hangö berättar den 22.2.1891 om följande:

I wattnet kom en liten pilt i går wid tiden för Express afresa. Pojken som i trängseln gått för nära ytterkanten af molon steg nämligen miste och plumsade i mellan fartyget och möljan. Af hans ljudeliga klagorop, lockades mycket folk till platsen för olyckshändelsen, och en ung man, lotssonen B. Sjöholm, steg ned på friholtarna och hjälpte gossen att taga fatt i den lifboj som genast utkastades. Härwid förlorade S. sin klocka, som lössläts från keden och förswann i djupet, medan den oförsiktiga pojken undslapp med blotta skrämseln.

Det är inte första gången trängseln wid molon, då fartyg gå och komma, gifwit anledning till farhågor. Wi wille därför i sammanhang härmed föreslå, att en likadan anordning som wid de större järnwägsstationerna blefwe införd. Där har en polisbetjänt i uppdrag att hålla menigheten på tillräckligt afstånd från platformens ytterkant, då tåg ankommer eller afgår. De stora emigrantflockar som i regeln röra sig på möljan, wid motswarande tillfällen, wore nog i behof af en liknande uppsikt, hwilken sedan gärna med detsamma kunde utsträckas också till öfriga personer.

Webcam

En inblick i läget i Östra hamnen, gästbåtssidan, med utsikt mot havet får man från denna web-kamera på Raseborgs hemsidor.

http://www.raseborg.fi/webcam/hango

Det är ju bra att de håller ögonen på oss, vitsipporna.

Har man tur, och ork att titta länge, kan man ju bonga någon kändis.

Fler Hangö-vyer får man från dessa webkameror med live-feed:

Västra hamnen (Stevedoring)
Tvärminne Zoologiska
Hangö Norra (Vägförvaltningen)

Hittar nån fler?