Storstadstrafik

Signaturen "Knicke" kåserar på ett förnämligt sätt om den ökande biltrafikens medförande faror i vårt lokalblad den 20/4 1907:





Undrar just huru vi skola se ut efter sommaren 1907. Om vi öfverhufvudtaget se alls ut. Jag menar för de många automobilernas och motorbåtarnas skull.

Våra gator ha alltid egt namn om sig att bära en viss prägel af fridfullhet och man har med största lugn kunnat röra sig längs desamma. Gatutrafiken har tills vidare hållit sig inom mera anspråkslösa gränser och någon fara för lif eller lem har det aldrig blifvit fråga om. Icke ens under badsäsongens lifligaste perioder har trafiken i nömnvärd grad tvungit oss att ha tungan rätt i munnen vid passerandet af en eller annan gatukorsning.

Sommaren 1906 utgjorde dock en vändning till mera allvarsamma förhållanden. Man märkte tydligt att vi då hade vändt ryggen åt det rent småstadsmässiga vis à vis gatukomminikationerna och inträdt i ett skede, som gaf oss åtskilligt att tänka på. Det var med en viss spänning vi lyssnade efter ljud innan vi dristade oss till att kila öfver från en trottoar till en annan. Ljudet var ett regelbundet "töf-töf" ljud och härrörde sig från en illaluktande maskin, som benämnes automobil.

Denna har som kanhända namnet synes gifva till handen, intet gemensamt med hvarken automater eller mobilsuscher. Den är helt enkelt en vagn med motor i ändan. Den störde på ett i näsorna, öronen och ögonen fallande sätt den landtliga friden på våra gator. Men vi klarerade lyckligt alla eventuella kollisioner med det framrusande odjuret. Intet den sönderslogs under hela sommaren och om också en och annan hyrkuskdroschka blef upplöst i sina enklaste faktorer, så måste man dock erkänna att experimentet lyckades öfver förväntan bra.

Återsår att se om vi öfverlefva sommaren 1907. Jag vet två hotell och fyra privatpersoner, som allvarsamt hota de bolag i hvilka Hangöborna och de härstädes vistande främlingarna äro lifförsäkrade. Tycker just hvilken min vi skola göra när 7 (sju) automobiler automrullar här på våra privatgator! Jag skall säga att det inte kommer att bli vidare automobilligt för respektive automobilägare, ty vi komma att sälja våra lif dyrt. Och för oss är det ingalunda någon automobisak om vi ha ett eller två ben att röra oss på - vi äro ju inga automobiler heller!

Jag ser mig redan i andanom en tryckande het julidag släpa mig fram utefter parkchaussén. Jag passerar Söderströmska villan och blicken är redan fastklistrad vid vattenkiosken där iskylt vatten står på is. Då nås mina öron af det hemska, förfärliga ljudet, som är köttkvarnarnas ljud och som höres i dragbasuners skräll i stilla sommarnatt. Rakt framför mig nalkas med svindlande fart en automobil. Jag skyndar på mina steg för att om möjligt söka uppnå vattenkioskens skyddande veranda och skall just ränna öfver chaussens korsning med Parkgatan, då en trumhinnespräckande sirénsignal ljuder i min rygg. I min förfäran hoppar jag ångt ut på Parkgatan. Men där mötes min blick af ett tredje odjur som styr på mig med en fart af 55 km i timmen. Och jag skuttar in på privatområde och häfver i brådskan omkull ett nätt dukadt kaffebord och stannar inte förrän jag hittar mig i en stadigare, bättre tall. Då vänder jag mig om så godt min ställning tillåter, för att se efter de tre automobilerna, men upptäcker till en början intet annat än en större folkskock just i korsningen. Alla stå och titta på en väldig hög af järnskrot och messingplåt. När jag kimmer ned och stiger fram så säger någon att högen tidigare varit tre automobiler. "Nog fanns det folk också i automorullorna", säger en annan, "men dom hittar vi ingenstans".

Det finnes naturligtvis icke öfverallt tallar att klifva upp i, när vi känna den här bensinlukten. Undrar just hur det, dehäran, dehäran, då skall aflöpa. Staden får lof att anskaffa en rymligare ambulansvagn, som vid behof plockar upp oss och ett särskildt renhållningsverk som har till uppgift att från gatorna undanskaffa f. d. automobiler.

Tänk, om vi, sedan friden blifvit osäkrad på våra gator, helst kunde finna lugn på våra fjärdar. Men hvarje tanke därpå är fåfänglighet. Då vi en stilla junieftermiddag ämna oss ut på en liten pick-nick till Låglandet med kaffepanna och hängmatta och metspön och maskburk, och sedan med vår lilla roddbåt hunnit till Märaskär, så ha vi plötsligt en motorbåt rätt förut och en om babord och en om styrbord och en rakt öfver akterstam. Naturligtvis bli vi torpederade af alla fyra på samma gång och då gäller det att simma.

Ja, tillvaron kommer att gestalta sig rätt egendomlig under sommaren af nådens år 1907. Jag vill råda alla att i tid föra upp sina respektive testamenten, ty den första juni börjar det på allvar.

Då blir det lif i trasorna
och int' att dra på hasorna
för då blir man knuffad ur lifvet bestämdt
och det går utan vidare skämt.

Det pratas om Regatta

Diskussionerna kring Hotell Regattas vara eller icke vara börjar enligt min blygsamma åsikt ta helt vansinninga proportioner där ute på stan.

Påståenden om att herrarna byggare och renoverare gör allt för egen vinnings skull är väl helt korrekt, efter allt jag förstått så är väl det grundtanken bakom allt som har med företagsverksamhet att göra? Däremot har jag svårt att förstå den bakomliggande tanke som får folk att säga att det är hangöborna som står för fiolerna.

Gott folk. Sluta prata skit om saker ni ingenting har att göra med.

Själva grundidén på projektet är ju god. En grupp affärsmän och företagare köper hotellet och erbjuder sig att dels bygga nytt, dels rusta upp det gamla hotellet med medel från bostadstomten. Staden får ett vackert hus, så att säga gratis.

Att det, grovt räknat, kommer att kosta gubbarna någonstans kring 17 miljoner är det väl för sjutton ingen av oss som behöver bry sig i?

Uppdatering av arrendekontraktet för varvsområde / HUS

Hangö Udds Segelsällskap rf arrenderar på basen av ett 1963 uppgjort arrendeavtal ett varvsområde i Hangöbyhamn. Arrendekontraktet har förlängts med jämna mellanrum och den senaste förlängningen utgick vid årsskiftet. Arrendeområdet har grundat sig på ett gammalt inofficiellt tomtområde enligt det gamla detaljplanetutkastet. I detaljplanen för Krokudden är land- och vattenområden för varvsområdet märkta som båthamn.

Det är inte längre skäl att använda den gamla arrendeavtalstexten, nu upprättas nya avtalshandlingar i vilka arrendeområdet förenhetligas enligt områdesavgränsningar i gällande detaljplan. För bryggorna inom varvsområdet uppgörs ett separat sedvanligt arrendekontrakt för bryggplats.

Arrendeområdet är en del av fastigheten Nynorrgård (78-408-18-0) som motsvarar tomt 5 i kvarter 950. Tomtens adress är Sikvarpsvägen 12 och arean 4 900 m². Föreslås fast arrende 100 € och som arrendetid 1.1.2009 - 31.12.2013.

Och så där på tal om mode...

19.04.1891 var det datum då följande inlägg gick att läsa i lokaltidningen Hangö:

- Otur wid tullwisitationen hade senaste torsdag en modehandlerska, som anände med Express från Stockholm. Hon uppgaf nämligen, att ett i hennes kappsäck befintligt paket innehöll ett enkelt klädningstyg för hennes tjänsteflickas räkning, men då paketet öppnades befanns det innehålla en packe sidensammet, tillräckligt stor för minst två klädningar. Då wisitatörn icke kunde få i sitt hufwud, att den unga damens tjänsteflicka gick klädd i siden och sammet, blef det enkla tyget i wederbörig ordning förtulladt. Oturen representerade för modehandlerskan en penningesumma af 70 mk. - och hade kunnat bli än dyrare, om tyget helt och hållet tagits i beslag.

Sådär på tal om Uddskatan...

Uddskatan var Finlands sydligaste spets ännu på 1700-talet. På 1800-talet förflyttades den sydligaste spetsen till Tulludden, då svallvågor lyfte upp sand till ett smalt näs som förenade Tullholmen med fastlandet.

Det förekommer många sällsynta och utrotningshotade djur- och växtarter inom naturskyddsområdet, vilket gör området till ett kärt objekt för våra lokala gröna.

Vår och höst besöks Uddskatan av tusentals flyttfåglar och på området finns även en fågelstation, som började sin verksamhet år 1979. 


Det nuvarande naturskyddsområdet grundades år 1990 och förvaltas av Forststyrelsen. Området är en del av objektet Tulluddens fågelskyddsområde som ingår i Finlands Natura 2000-nätverk. Vattenområdet samt stränderna fridlystes redan år 1933. Området innefattar bl.a. den grunda Gåsörsviken med ett rikt fågelliv, frodiga lundar, små ängar samt själva Uddskatan, som är en vacker, karg och bergig udde. Områdets landareal är 32 ha och vattenareal 153 ha.

Dit.

Harri Hyllinen i Hangö

I går kväll råkade jag ha den stora förmånen att få lyssna till en av vårt lands nu snurrande största tolkare och trubadurer då jag gjorde mitt fredagsbesök på Club Galaxy.



På det glada 1980 talet bestämde Harri sig för att bli rockmusiker, så som så många andra ungdomar på den tiden. Han lyckades.

Under åren som gått sedan dess har han hunnit besöka ett stort antal estrader såväl i Finland som utomlands.

Vi rockade hårt. Kristian Meurmann, Pecka Barck och Ilkka Liettyä träffade jag ochså, men de blev alla i god ordning tvåa.

Damsektionen har vårkänslor

Som en liten puff kan jag be er alla lägga märke till att i morgon söndag, från klockan 16 och framåt, har HUS damsektion en tillställning - modell trevligare - på gång.

En liten modevisning, med damsektionens egna medlemsdamer som modeller, står på programmet.

Kläderna står Monica från MekMix för, skorna som damerna använder kommer från vår lokala representant för Kenkä Expertti. Johanna och Annika från Salon Kutriset samt Keth från Harmony har under veckan arbetat hårt med att fixa håret åt modellerna. Johanna står dessutom för den make-up damerna eventuellt kan behöva. Inte för att jag tror hon har mycket arbete på den sidan.

Som en extra bonus, eller plus om man så vill, så finns en representan från JuicePlus+ som håller ett föredrag för damerna om hur de ska hållas yngre längre.

Scarfknytnig är för damerna lika svårt som för oss herrar att få slipsen rak. Monica ger goda råd om hur man knyter dem enkelt och vackert.

Tillträde till valda delar av Hangö

Hangö stads turistbyrå ordnar igen i samarbete med Hangö miljöförening och Forststyrelsen de traditionella guidade naturutflykterna till Uddskatans naturskyddsområde; ett unikt område på den yttersta spetsen av Hangö udd. Utflykterna går av stapeln den 25 april, samt 9 och 23 maj 2008. Under sommaren ordnas även två utflykter, dvs. 6.6 och 11.7.2008. Hangö miljöförenings medlemmar fungerar som guider under utflykterna.

Utflykterna startar kl. 9.30 från Hangö torg med Hangö Trafiks buss. Returen från Uddskatan sker ca kl. 12.30. Minimideltagarantal är 10 personer (max. 30). Deltagarna bör göra en förhandsanmälan till Hangö stads turistbyrå per telefon eller e-post. Utflykterna kostar 10 euro för vuxna och 5 euro för ungdomar och barn (7-18 år), familjepris 25 euro (2 vuxna + 2 betalande barn).

Barn under skolåldern får följa med gratis.

Inget speciellt pass eller visum erfordras.

Stadens polisstyrka

Tidningen Hangö anser sig den 18 april 1893 behöva ta på sig sitt moraliska ansvar då det gäller utnyttjande av rätt som förespråkare för stadens medborgare i hänsyn till ekonomisk vinning gjord av storföretag. Tyckte ni den meningen var lång? Läs följande:


- Stadens polisstyrka. Emedan den polisbewakning, som med hänsyn till Hangö stads omfång och folkmängd pröfwats wara för staden till fylles, i anseende till stadens egenskap af landets enda winterhamn och den år från år tilltagande person- och warutrafiken befunnits otillräcklig, i ty att polisbewakning såwäl wid järnwägsstationen som i stadens wästra hamn, där statsjärnwägarna disponera öfwer ett ingalunda obetydligt område, numera och särskildt under tider då denna trafik uteslutande söker sig wäg genom Hangö, en förstärkning af polisstyrkan wisat sig wara af behofwet oafwisligen påkallad, och enär det enligt magistratens förmenande icke är öfwerensstämmande hwarken med billighet eller rättwisa att Hangö stad ensam skall betungas med utgifter för upprätthållande af ordning å platser, där stadens och dess inwånares fördelar ju endast utgöra en förswinnande obetydlighet mot de intressen, som för statsjärnwägarna äro fästade wid samma platser, har magistraten ansett sig böra till järnwägsstyrelsens pröfning hemställa, huruwida icke järnwägsstyrelsen wille med något wisst belopp bidraga till aflönande af åtminstone en poliskonstapel med en årlig lön af 900 mk.

* * * * *

Följdaktligen frågar jag mig; vad sjutton gick den skribenten på för piller? Eller försökte han göra världsrekord i mängden tecken i en enstaka mening?

Östra hamnens terasser

Terrassernas hyror i Östra hamnen.

Stadsstyrelsen fattade 23.4.2007 § 127 beslut om kvadratmeterpriset för terrassområdena i Östra hamnen för åren 2007-2008. Längs Hamngatan fastslogs hyran till 15,80 m² samt i Granstedts park området mellan magasinen samt HSF fastslogs hyran till 7,90 €/m².

För åren 2009-2010 är det motiverat att justera hyran närmast genom att beakta ändringarna i levnadskostnadsindex, anser stadsstyrelsen. En aning sent påtänkt, kanske. Men i alla fall.

Dessutom har magasinens avfallshantering inte fungerat på ett tillfredsställande sätt, många av restaurangerna har fortfarande utan tillstånd hållit avfallskärl, återvinningskärl och övrigt till restaurangverksamheten hörande föremål utanför magasinen och terrassområdet.

Gränsen till magasinen går vid väggen och områdena utanför är gatuområden eller trafikled för lätt trafik. På området har fram till i fjol funnits en gemensam avfallsbyggnad, som inte mera räcker till för de ökade behoven av avfallshantering. Därför har staden till området skaffat en avfallspress, vars kostnader inklusive administrativa kostnader uppbärs av restaurangföretagarna.

Det har, skandalöst nog, varit svårt att få alla företagare med i avfallshanteringen, varför det är allt skäl att koppla anslutningen till avfallshanteringen till de villkor staden ställer för uthyrningen av terrasserna.

Staden hyr inte ut terrassområdet om man inte deltar i den ordnade avfallshanteringen.

Ridvägarna i Hangö

Det är inget nytt fenomen att vägarna i denna stad är i ett dåligt skick. Redan den 17 april 1892 kunde man i tidningen Hangö läsa följande inlägg:


- Ridwägarna i Hangö omnäjd. En för Hangö badanstalt intresserad person har från hufwudstaden tillskrifwit oss och bedt oss fästa wederbörandes, särskildt i Täcktom och Hangö byar, uppmärksamhet på att de till nämnda byar ledande wägarna förstöras för ridt genom att fyllas med grof bullersten. Den mjuka sanden är, om den också icke motswarar idealet för en ridwäg, tusenfaldt att föredraga framför "chansséer" af sådan beskaffenhet som dem man sistlidne wår på ofwan angifwet sätt försökte skapa. - Likaså hade den eljes så trefliga wägen till Tulludden sista sommaren genom enahanda åtgärd till största delen förlorat sitt behag för ridsporten.

Denna sommar wäntas c:a 20 ridhästar till Hangö. Då badgästerna såwäl för själfwa staden som dess wäxande omgifning spela en högst betydande ekonomisk roll, och då widare tillfället att här kunna bedrifwa ridsport utgör en af badortens lockelser, kan det ej nekas att den här berörda frågan är wäl wärd att beaktas af dem som i saken kunna något tillgöra. Om man tillswidare ej har råd att bygga ordentliga wägar (med lera m. m.) är det bättre att lämna dem orörda i sitt gamla skick - ty, heter det i skrifwelsen - sanden är nog bättre än bullerstenar.

*****

Numera parkerar de ju hästarna mitt i stan under Seahorse Week, som för övrigt ordnas under tiden 22 - 26.7, så det går ju nog bra ändå.

En mera cynisk person kunde kanske här tillägga, att redan då bestämdes det från sommargästernas sida hur staden skulle te sig.

Rautaruukki utökar produktionen

Samtidigt som Rautaruukki meddelar om mera permitteringar i resten av landet, kommer man med goda nyheter för enheten i Lappvik.

Rautaruukki i Lappvik kan utöka sin produktion ansenligt efter att en produktionslinje i Tavastehus läggs ner. Från den nedlagda linjen flyttas två dimensionsgrupper till en svetslinje i Lappvik, vilket betyder att Lappvik borde kunna utöka sin produktion med över 20 procent. För det här behövs tolv personer vilket gör att permitteringarna som nu är i gång i Lappvik underlättas en aning.

Fabrikschef Karl Råstedt är naturligtvis glad för att Rautaruukki har valt att satsa på Lappvik. Man producerar nu 90 000 - 100 000 ton per år. Tillägget från Tavastehus kan betyda 20 000 ton till.

Nytt kontrakt för hamnen

Det ser ut som om hamndirektör Paavo Lyytikäinen lyckats bra igen.

I början på april började förhandlingarna med gasrörsbyggarbolaget Nord Stream om upplagring av rör, människor och material för projektet i Hangö hamn. Nu har Hangö hamn slutit avtal med det franska företaget Eupec, som är huvudentreprenör för gasrörsprojektet Nord Stream mellan Ryssland och Tyskland. Projektets mellanlager kommer enligt avtalet att finnas i Hangö hamn under åren 2010-2012.

Bravo Paavo!

Hangö hamn ordnar mellan sju och åtta hektar förrådsutrymme för gasrören i Västra hamnen. Gasrören förbehandlas på beläggningsinrättningen i Kotka hamn. En del rör transporteras sedan till mellanlagret i Hangö. Sedan flyttas de till arbetsplatsen på öppet hav, där rören sänks ned på Västa Finska vikens havsbotten.

Gasrörsförrådet inbringar enligt Lyytikäinen hamnen årsinkomster i miljonklass. Det är svårt att bedöma exakt hur stora inkomsterna blir. Avtalet gäller nämligen inte enbart lagerfunktioner utan också fartygstrafik. På arbetsplatsflottan kommer det att arbeta hundratals personer och de utnyttjar också tjänster från Hangö.

I januari rodde ju Lyytikäinen i hamn, förlåt mig ordleken, ett kontrakt med Scandlines för trafik fram till 2013. Fortsätter han så här, så kommer små barn i framtiden att döpas efter honom.

Delikatessbod i Östra hamnen

Att det går livligt till ibland i Östra hamnen vet väl alla, här ett uttdrag från tidningen Hangö av den 16 april 1914:

I Östra hamnen har kommersen varit livlig de senaste dagarna. Där ligger några skutor från våra svenska stamfränders öar invid estländska kusten, lastade med potatis och dessutom har ett antal Kökarskutor på färd till huvudstaden gjort en invikning hit och tillsalubjudit öbornas kända produkter s.s. gudungar, palvat kött, salt fisk m.m. Även levande kreatur ha några skutor medhaft ombord.

Vid lossningen av kreaturen tillämpades en alltför kraftig metod, som måste betäcknas som uppenbart djurplågeri. Man slog helt enkelt två stroppar om djurens buk och så hivades de upp på den högt ovanför fartygets däck liggande kajen. Den karga naturen ute på ölandet har väl icke gjort de goda kökarborna hårdhjärtade?

*****

Jag måste här påpeka att påståendet, visserligen med ett frågetecken efteråt, är ett påfund från originalartikeln 1914 och inte min åsikt. Ingen blogg-mobbning av skärgårdsborna på gång, alltså.

Ovako Wire tar sommarstoppet tillbaka

Ovako Wire i Koverhar lägger ned produktionen under hela juli. Efter semestermånaden permitteras hela personalen i två veckor.

Den minskade efterfrågan på världsmarknaden har redan tidigare tvingat fabriken med 260 anställda att skära ned produktionen med 30 procent. Samarbetsförhandlingar har förts under våren.

Nedkörningen av processen inleds före midsommar och från midsommaren står fabriken stilla till slutet av juli. Det är som en återgång till gamla tider före mitten av 1990-talet: då kördes produktionen alltid ned inför semestrarna.

Wpd inventerar fornminnen

Museiverkets forskare undersöker som bäst terrängen i Koverhar för att kartlägga eventuella militära fornminnen. Detta gör han på uppdrag av företaget Wpd Finland, som har planer på att bygga en vindkraftspark på området.

Forskare John Lagerstedts inventering är en del av den miljökonsekvensbedömning som måste göras innan Wpd kan ansöka om bygglov för vindmöllorna.

Det han inventerar är militärhistoriska lämningar från 1940-41 då Sovjetunionen hade Hangö under sina beskyddande vingar. Mycket är rivet, så han använder försvarsmaktens gamla kartor från 1942 för att hitta fornminnena, samt gps och kamera för att dokumentera det han hittar.

Spanska sjukan

I Hangö rapporterar man den 15.4.1919 om att den fruktade epedemi som gick under namnet Spanska sjukan också drabbat vår stad:

Spanska sjukan i Hangö.
23 anmälda sjukdomsfall sedan den 1:sta. - Karaktären tills vidare lätt.

Hangö har lika litet som andra orter gått fritt från den epedemi av spanska sjukan, som f.n. gör sig gällande över allt i världen och speciellt härjat svårt i huvudstaden. Sedan den 1 april har för läkare härstädes anmälts 23 sjukdomsfall, av vilka 1 lett till döden. Två patienter ligga insjuknade i lunginflammation men synes vartdera fallet gå till hälsa. Påfallande få barn ha denna gång angripits. Sjukdomens karaktär är t.v. över huvudtaget lätt.

*****

Spanska sjukan var en ovanligt svår och dödlig form av influensa som dödade mellan 25 och 50 miljoner människor över hela världen under åren 1918 och 1919.

Orkesterutrymme i Ljungbo?

Tekniska nämnden behandlar i kväll de lokala orkestrarnas brist på utrymmen.

Representanter för kultur- och ungdomssektorn samt utrymmes-förvaltningen har besökt tre alternativa utrymmen.

Gamla musikskolan (Esplanaden 73) är inte i bra skick och dessutom bör byggnaden rivas. HYL-byggnaden (f.d. Hangon yhteislyseo, Esplanaden 77) är det bästa alternativet med tanke på framtiden om ungdomsgårdens verksamhet flyttas hit. Utrymmena är upptagna för tillfället.

Det sista alternativet är Ljungbo. Utrymmet finns i andra våningen ovanom köket. Utrymmet har en egen ingång och resten av byggnaden kan låsas med beaktande av utrymningsvägarna. Vissa mindre elarbeten och låsändringar bör utföras. Utrymmena överlåts i befintligt skick vilket medför att ungdomarna själva måste tömma och städa rummen.

Denna lösning är en tillfällig lösning tills HYL kan tas i bruk.

Ungdomssektorn sköter uthyrningen åt orkestrarna samt ställer upp ordningsreglerna.

Utrymmena hyrs antagligen ut åt kultursektorn vilket betyder att det är fråga om interuthyrning för utrymmesförvaltningens del. Gårdskarlen sköter öppning och stängning av ytterdörren enligt överenskommelse med ungdomssektorn.

Vårväder

Det har ju förekommit en del sol under den senaste tiden, så också 1892. Här ett uttdrag ur tidningen Hangö från den 14.4.1892:

Wackra solskensdagar ha under de senaste tiderna varit rådande härstädes, men det oaktadt har luften känts kylig och isynnerhet under nätterna har temperaturen hållit sig låg. Natten mot i går hade wiken innanför möljan i westra hamnen belagts med en så stark isskorpa, att från båklandet i går på morgonen anländande roddbåtar icke kunde tränga sig igenom densamma utan måste lägga till wid Notholmen, därifrån besättningarne fingo öfwer den fasta isen praktisera sig in till staden.

Under gårdagen war wäderleken alt annat än wårlik och snö föll i särskilda repriser såwäl under dagens lopp som på natten.

****

Närmaste tids väder på udden kan man ju ta sig en titt på här.

Val av No-Dig-serviceproducent

Vatten och avloppsverket har begärt in anbud på sanering av avlopps- och vattenledningar.

Saneringen sker med en metod som gör att gatorna inte behöver grävas upp utan s.k. No Dig-teknik används, d.v.s. i de gamla rören införs en ”strumpa” eller dylikt. Anbudsförfrågan baserar sig på det antagandet att en viss mängd ledningar årligen saneras. Anskaffningen är dock inte bindande på något sätt.

Det billigaste anbudet för saneringen av vattenledningar har Oy KWH Pipe Ab givit och för sanering av avloppsledningar har NRG Infra Oy lämnat in det förmånligaste anbudet.

Pyromaner i farten

En brand utbröt idag på annan dag påsk i en gammal övergiven industribyggnad i Hangö.

Inga människor fanns i huset som är ett rivningshus vid Idrottsgatan i Hangö.

Räddningsverket larmades klockan tjugo i tre på eftermiddagen. Brandkåren i Hangö samt Lappvik och Skogby frivilliga brandkårer var på plats med fyra enheter.

Brandkåren släckte huset utifrån och huset blev totalförstört.

Branden var troligtvis anlagd eftersom det inte finns något annat än rivningsbyggnader i närheten.

Armén behöver utrymme

På hamnnämndens möte den 10.02.2009 beslöt nämnden, att hamnens tjänstemän får befogenheter för fortsatta förhandlingar angående gamla trålarhamnens överlämning till Försvarsmaktens användning.

Meningen är, att Försvarsmaktens Marin får en varaktig båtplats i gamla trålarhamnen. Behovet skulle gälla en båt av Uisko-klassen (ca. 11 m) och en båt av plåt (ca. 6 m) och ett par anläggningar i stil med förvaringscontainers.

Det är väl fint. Vi får slåss som små fån för att få tillbaka de områdena också då de inte längre anser sig behöva dem?

Bagagesvårigheter

Tidningen Hangö kan den 12.4.1891 berätta hur ignoranta människor i resfeber kan vara:

I en obehaglig situation råkade en ung dam från Helsingfors wid Express senaste resa, i det hon wid sin ankomst till Stockholm befann sig wara utan bagage. Hon hade glömt eller icke förstått att i Hangö uttaga sitt gepäck från järnwägen och anhöll i den swenska hufwudstaden att utfå detsamma af befälet ombord. Förklaringen, att bgagaet befann sig i Hangö, kom naturligtwis mycket olägligt för den unga damen, som ämnat göra sig en glad wistelse i Stockholm och nu en hel wecka fick wänta på sina blakostymer m. m.

Flere resande torde förut på samma sätt - genom försummelse att uttaga sitt bagage från järnwägen - wid ankomsten till Stockholm ha befunnit sig i en ledsam ställning. Och ändå är järnwägen här så omtänksam, att den själfmant transporterar bagaget ner till möljan, därifrån det endast gäller att låta flytta det ombord.

Utredningen av Tekniska Direktören

Eero Kolis motion gällande utredningen av tekniska direktören Sten Öhmnas eventuella tjänstefel är nu slutbehandlad, skriver tidningen Västra Nyland.

Stadsfullmäktige beslöt med rösterna 27 mot 6 och två mesar utan åsikt att Öhman nog vet vad hans sysslar med.

Det betyder ju att fullmäktige anser med klar majoritet att Koli inte vet vad han sysslar med.

Nu vill jag inte ta ställning varken för tekniska verkets direktör eller för centerpartiets frontfigur, men i en vanlig dödlig mans ögon sysslar dessa pojkar med sånt som hör hemma i lekskolornas sandlådor.

Om herrarna går och tar sig en öl, samtidigt och på samma etablissemang, och sedan går ut i vår vackra natur och skriker ut sina ilskor... så som vi andra civiliserade medborgare får lov att göra, så kanske vi kan ta och göra gemensam sak att reda ut de RIKTIGA problemen sen?

Då staden var ung

Den 10 aprill 1890 kunde lokaltidningen Hangö berätta om hur det byggdes vilt i staden under dess första "inflytelserika" år. Intressanta saker, då ju endast få av husen fortfarande står kvar:

Byggnadswärksamheten i staden är för närwarande owanligt liflig. Ett stort antal byggnader hålla på att resa sig å förut tomma platser, andra åter ha tillswidare endast stenfoten färdig.

Wid Bangatan n:o 7 uppföres ett hus för byggmästaren K. Lindbergs från Helsingfors räkning.

I gården Bangatan n:o 14 pågår byggnadsarbetet för ett trähus åt byggmästaren Hagan fr. Helsingfors.

I gården n:o 3 wid Bangatan uppföres en ny byggnad åt rusthållaren Österman från Lojo; i n:o 5 wid samma gata är en dylik påbörjad för banwakten Uittus räkning. Löjtnant Börtzell bygger i n:o 8 wid Bangatan och nattwakten Wass i n:o 10 wid samma gata.

Tillbyggnader påbörjas i gården n:o 14 samt i hr K. Kellsténs gård n:o 9 wid westra Bangatan.

Wid Busgatan n:o 1 pågå tillbyggnadsarbeten för gårdsägaren J. Silén och i nummer 2 wid samma gata påbörjas snart en byggnad för tjänstejungfrun Anna Johansson fr. Helsingfors samt i n:o 9 wid samma gata åt byggmästaren Nilsson, af hwilka den sistnämda byggnaden med det snaratste är färdig.

Ett trähus för sjökapten Lindroos är påbörjadt i gården n:o 13 wid samma gata.

Wid Busgatan uppföres dessutom byggnader, i n:o 15 för tullwaktmästaren Lax och i n:o 17 för hr Bäckman från Ingå.

Dessutom finnes i Badhusparken under wattentak en bolagswilla i tre wåningar, af wilka twå äro försedda med eldstäder.

I samma park har löjtn. Börtzell under senaste winter uppfört en wacker willa samt påbörjat stenfoten till en annan dylik.

Dessutom äro sju boningshus påbörjade på Hangö Norrgårds mark wid Hangö ångsåg samt flere smärre byggnader under arbete på arrendejordlotterna.

Grunden till en större träbyggnad om 35 rum lägges i n:o 1 wid Strandgatan för tullwaktmästaren Petterssons räkning. I n:o 7 wid samma gata finnes ett större trähus, uppfördt i winter för tullwaktmästaren I. Ekqwist.

Wid kyrkogatan n:o 6 pågå tillbyggnadsarbeten för kapten A. Öbloms räkning och i n:o 4 wid samma gata äro stenarbetena påbegynta för ett trähus, som skall uppföras för hr C. A. Jansson och K. Holmberg.

Å Grand Hotel uppföres en större öppen weranda åt sjösidan.

Wid Boulewardsgatan n:o 14 har bagaremästaren O. Sohlman påbegynt en tillbyggnad, som skall uppföras delwis af tegel.

På järnwägens område har för handlanden A. H. Borgström uppförts en byggnad med nedre wåningen af tegel och öfre af trä. Den sistnämda wåningen är afsedd till bostad för personal m. m., den nedre däremot till lagerrum för smör.

På samma tomt skall för handl. Borgström jämwäl uppföras en willa af trä i twenne wåningar.

För ett af forstmästaren W. v, Haartman m. fl. påtänkt bolag kommer snart att på järnwägs område påbörjas en frysningsanstalt af gråsten och tegel.

* * * * *

Det ni! Skriv ut sidan, ta kartan i hand, och ut och kolla adresser!