Outhyrda lokaler

"Lågkonjunkturen gör att intresset för hyreslägenheter är obefintligt berättar Barbro Wikberg, ordförande för styrelsen för Hangö hyreshus ab.", läser jag till min stora förvåning på Svenska YLE.

Undrar om inte den gode Babsu fått någonting om bakfoten här, hyreslägenheterna står ju antagligen utan hyresgäster för att folk flyttat från orten. Knappast har de alla köpt egnahemshus?

Som botemedel har Hyreshusbolaget presenterar tre olika alternativ till staden; att sälja bostäderna till Kommunbostäder Ab - Kunta-asunnot Oy, att finansiera kommande renoveringar med ytterligare lån eller att få lättnader på lånebördan i form av lägre räntor.

Det finns ju ännu ett fjärde; Se till at vi får större inflyttning till staden än vad utflyttningen är.

En annan intressant aspekt på denna fråga är följande citat, även det taget från Svenska YLE (16.10):

"I Hangö är det Hangö hyreshus som äger de kommunala hyresbostäderna. Hangö hyreshus är ett aktiebolag som ägs av staden. Christa Lehmus, disponent vid Raseborgs fastighetscentral, som sköter fastigeheterna, berättar att efterfrågan på hyresbostäder i Hangö är stor, men att Hangö inte har någon reservplan att ta till om efterfrågan skjuter i höjden på grund av finanskrisen."

Staden äger och hyr upp 77 bostäder, varav en del är avsedda åt åldrings- och handikappbefolkningen. Hangö Hyreshus Ab äger sammanlagt 325 aravahyresbostäder.

Försäljningsbodarna i Östra hamnen

Som många kanske lagt märke till har det under några års tid funnits "försäljningsbodar" i Östra hamnen. Nu har någon upptäckt att de här bodarna står på den hotelltomt som det varit en del prat om, så de måste flyttas.

Ingenting konstigt där. Men så kommer då igen det klassiska ordet; men. Jag citerar från stadsstyrelsens föredragningslista inför kvällens möte:

"Staden snyggar upp försäljningsbodarnas nya platser på området till utgången av april månad. Arrendatorerna ska flytta sina försäljningsbodar till den nya platsen och snygga upp den gamla platsen senast 17.5. på egen bekostnad. Ifall försäljningsbodan inte avlägsnats från sin gamla plats och den nya platsen inte uppsnyggats inom utsatt tid, river staden försäljningsbodan och/eller snyggar upp den nya platsen på arrendatorns bekostnad."

Ett vanligt gammaldags hederligt rättstänkande får mig att utropa; Va' fan!? Inte kan det väl vara arrendatorernas fel att tomten blivit såld?

Brännbar fråga

Här var jag frestad att använda ett otal andra rubriker, som grillfest på räddningsverket, staden sparar i rivningskostander m. fl. liknande. Tur att jag kan behärska mig.

Räddningsverkets representanter har varit i kontakt med utrymmesförvaltningen om eventuella övningsobjekt. Som övningsobjekt kan både Nya Norrberga radhusen och Norra Pallbovägen komma i fråga.

Norra Pallbovägen kan användas för t.ex. rökdykning, men inte för brandövning.

Nya Norrbergas radhus kan användas både för brand- och andra eventuella övningar.

Vid diskussioner mellan räddningsverket och utrymmesförvaltningen har det framkommit att räddningsverket eventuellt kan genomföra en övning vid Nya Norrberga som skulle innebära radhusen bränns ner helt. Ärendet ska utredas vidare och alla eventuella tillstånd ordnas innan åtgärder vidtas.

Stadens huschef, Bengt Lindholm, föreslår inför tekniska nämndens möte i nästa vecka att brandsoldaterna får leka brandsoldater.

Bästa medmänniskor

Huvudförtroendeman Dennis Finnberg hade för några dagar sedan en insändare i tidningen Västra Nyland. Efter en liten förfrågan från min sida får jag, med benäget tillstånd av Dennis, publicera samma text här.

Vad vi naturligtvis pratar om här är stuvarnas rätt att, och motiveringar till, att de strejkar.

En upplysande insändare som kanske belyser de mörka stigar våra ack så dystra tankar tillfälligtvis vandrar.

Allt i sannfärdighetens namn.

"Bästa medmänniskor!

En liten rättelse till insändaren av Stig Nordblad och den enkla aritmetik personen i fråga använde sig av, då han kommenterade Kurre Holmbergs skrivelse som utkom 7.3.2010.

12 månaders uppsägningsskydd innebär inte att en person som blivit uppsagd, får en ersättning som motsvarar 12 månaders medellön (47 000) euro, utan att personen får mellanskillnaden som uppstår till den grundlön personen skulle ha fått då han varit kvar i arbetslivet och dagpenningen. Om grundlönen personen hade i arbetslivet på årsnivå var 35 000 euro, som är den verkliga lön en stuvare har utan övertid, och dagpenning personen fått på årsnivå, således är ca 19 000 euro så skulle arbetsgivaren ersätta ca 16 000 euro åt personen, efter att 12 månader gått, och bara om personen inte kunnat få en ny arbetsplats. Om personen hittar nytt arbete betalar arbetsgivaren 0 euro åt denna person och om arbetsmarknaden blir betydligt bättre, så är arbetsgivaren skyldig att ta personen tillbaka inom 12 månader från personens första arbetslösa dag.

I Hangö är det bara ett företag inom hamnbranschen som sagt upp fast anställd personal, och antalet var 35 personer inte 100 eller 200, således när de 35 personerna skulle vara ett år arbetslösa skulle dom få ca 16 000 euro x 35 personer, detta blir väl inte 4,7 miljoner?

Först tar man gärna reda på vad saken gäller och vilka saker som är fakta, så som Johannes Runeberg gjort i sin insändare 9.3.2010. Ett stort tack för en sådan insändare åt Johannes, även ett tack åt Kurre Holmberg för hans insändare 7.3.2010 och dessutom för hans kommentar på Internytt Västnylands sida.

Ingen kommenterar t.ex. dem som i vårt företag blev uppsagda och skulle ha behövt några år till i arbetslivet för att nå en trygg pensionsinkomst, det är ju på de sista åren i arbetslivet man samlar in en betydande del av sin pension!

Flera av dem hade arbetat över 20 år i samma företag, några i 40 års tid, men att kastas kallt ut just när du fyllt 60 år eller är nära den åldern, är inte rättvist anser jag.

Dennis Finnberg
huvudförtroendeman för stuvarna i Hangö hamnarbetare avd. 148"

Dagens minneshögtider

Runtom i landet, så även här i Hangö, firades för 70 år sedan denna dag vinterkrigets slut. Man kan gott tänka sig, att det trots krigetsslutet, var med blandade känslor man i Hangö mottog meddelandet om fredsavtalets undertecknande.

Fredsfördragets fjärde artikel, den som jag citerade i mitt senaste inlägg, betydde att Hangöborna fick 10 dagar på sig att försvinna. Arrendeområdet var 115 km² och dit hörde ca 400 öar samt Täktom, Sandö, Tvärminne och Lappvik byar. Måste ha känts bittert, efter att ha varit utsatt för 72 bombanfall under den smällkalla vintern.

Den till synes omöjliga uppgiften klarades med hjälp av de kringliggande bygderna och frivilliga enheter från Sverige, d.v.s. insatser i form av lastbilar, bussar och hästdragna kärror. En i mina ögon ofantligt insats, att flytta alla dessa människor med i stort sett allt deras bohag.

Minneshögtiden firas i dag med kransnedläggning vid veteranstenen kl. 16.00.

Evakuerade från Hangö

Fredsfördraget efter vinterkriget, som undertecknades den 12 och trädde i kraft den 13 mars 1940, stipulerade bland annat följande:

"Republiken Finland samtycker till att till Rådsunionen mot en årlig arrendeavgift om åtta miljoner finska mark på trettio år utarrendera Hangö-udd jämte omkringliggande sjöområde, inom en radie av fem sjömil åt söder och öster samt tre sjömil åt väster och norr, ett antal där belägna öar, i enlighet med till detta fördrag bifogad karta - för upprättande av en militär marinstödjepunkt, som förmår försvara inloppet till Finska viken mot angrepp, varförutom Rådsunionen beviljas rätt att för försvaret av marinstödjepunkten därstädes på egen bekostnad hålla land- och luftstridskrafter i erforderligt antal. Finska regeringen bortdrager inom loppet av tio dagar efter ikraftträdandet av detta fördrag alla sina stridskrafter från Hangö och Hangö-udd jämte därtill hörande öar underställes S.R.R. Förbundets förvaltning i enlighet med denna artikel i fördraget.

Risto Ryti, J.K. Paasikivi, R. Walden, Väinö Voionmaa
V. Molotov, A. Zhdanov, A. Vasilevski "


Museiverkets personal snubblade i samband med flyttningen av stadens centralarkiv över en guldgruva. I en bok, som hittades bakom en bokhylla, fann de listor på de som evakuerades från Hangö i mars 1940.

Listorna går nu att läsa på Hangö museums hemsidor HÄR. Jag är helt övertygad om att dessa namnlistor glädjer både släkt- och hembygdsforskare, kanske även en och annan allmänt nyfiken likaså.

Smånotiser från Hangö

- Hamnnämnden valde på tisdagen ny hamnövervakare i stället för Ingmar Lundqvist, som nu går i pension. Av de tretton sökande fastnade nämnden för Jocke Rosvall. Rosvall har gedigen erfarenhet av vattnen utanför Hangö, så det går väl bra. Hur det är med landkänningen vet jag inte.

- Stadsfullmäktige beslöt sälja bostadshuset vid Folkparken till föreningen SF-Caravan Hankoniemi-Hangöudd r.f. för 10.000 €. Tomtarrendet bestämdes till 200 € per år. Ganska billigt. Eero Koli var frånvarande. Det vill säga inte närvarande. Borta.

- En ny restaurang öppnar i staden. Kim Grönberg öppnar en matrestaurang/café i gamla posten. Namnet på det nya stället ska bli "Wanha Posti". Tanken är att stället ska öppna redan till vappen, om allt går väl.

Då har vi två krögare i stadsfullmäktige. Grönberg (Cent.) och Stenström (SFP). Eller tre, om Kare Johansson (Saml.) fortfarande räknas till en dylik.

Och javisstja! Stuvarna strejkar fortfarande.

Med gratulationer

Tidningen "Hangö" utkom med sitt provnummer för 120 år sedan, den 11 mars 1890. Som grundare och ansvarig utgivare stod affärsmannen, sedermera stadsfullmäktigeledamoten, Ferdinand von Wright. Första chefsredaktören var W. E. Lindbohm. von Wright sålde redan i augusti rättigheterna till tidningen åt bokhandlaren Anders Kaustell, som då grundat ett boktryckeri. Av någon anledning förekommer det i uppgifter på diverse ställen att Kaustell var grundare av tidningen, men så är alltså inte fallet.

Under tiden fram till den 12.03.1940, då evakueringen av staden med omnejd vidtog, hann tidningen Hangö svälja sådana konkurrenter som "Hangö-Pressen", "Hangö-Posten" och "Hangö-Bladet".

Under 1941 utkom tidningen under namnet "Hangöbon", innan den i december återtog namnet "Hangö". För att 1972 bli den för oss så bekanta "Hangötidningen/Hangonlehti".

Även sedan dess har tidningen slukat konkurenter eller, som det numera kallas, fusionerats. På listan finns "Hangö Udds Nyheter" och "Kustens Morgon".

Hangötidningens uppgift som en förmedlare av lokala nyheter och reportage gällande evenemang samt människor i vår närhet har genom dessa 120 år varit i en synnerligen viktig ställning. Det är en uppgift som ingen annan kan fylla, än den som själv är närvarande där det händer och där människorna finns.

Med förhoppning om lokalnyheter i ytterligare 120 år ber jag att få gratulera!

Lyytikäinen väntar lång strejk?

Svenska YLE har i dag ett inlägg gällande de omtalade Nord Streamska gasrören, som innehåller en ganska (o)lustig poäng.

Det var meningen att materialet skulle anlända i februari, men tidtabellen har justerats på grund av isläget och strejken, säger hamndirektör Paavo Lyytikäinen.

Visserligen tillägger han också att det blir lättare att ta emot rören då snö och is försvinner, men.

Väntar han sig faktiskt en strej på 4 månader? Då är det nog rät kört med finlands hamnar i framtiden.

Och sen går speditionsfirmorna i strejk, sen strejkar väl pappersindustrin och sen metallarbetarna.

Efter det är det väl dags att börja om på nytt med nästa runda. Så kanske Lyytikäinen har rätt?

Vattenläckage

Vattendistributionen avbröts på Kapellhamnsvägen avsnittet Halmstadsgatan - Kadermogatan i dag, 9.3., kl. 12.00 på grund av en vatterörsläcka.

Också trafiken på avsnittet är avbruten. Vattnet påkopplas och vägen öppnas när arbetena är utförda.

Ännu med anledning av kvinnodagen

Som bekant firades runt om i världen i går den internationella kvinnodagen. I anledning härav tycker jag att följande klipp, från tidningen Hangö den 9 mars 1909, kan te sig passande:

- Varför äro kvinnorna vackra? På detta spörsmål svarar den engelske antropologen professor Lanes, att det är därför att de i allmänhet icke bruka sin hjärna till verkligt intellektuellt arbete.

Professor Lanes har gjort sina observationer på 1,600 kvinnor, som tillhöra de mest olika nationer och raser på jorden, och han har kommit till det resultatet, att andligt arbete, vare sig det rör vetenskap, konst eller affärer, har en skadlig inverkan på kvinnans skönhet.

För att klart bevisa detta anför han ett speciellt exempel. I engelska Indien finns en hindustam, Zarostammen, varest alla seder och bruk äro rakt motsatta de europeiska. Det är kvinnan som friar, är hon som handhaver stammens angelägenheter och övervakar arbetet, medan mannen stannar hemma, sköter barnen, skurar golv och lagar mat. Resultatet härav har då också blivit, att männen i stammen äro mycket vackra, medan kvinnorna utan undantag äro mycket fula.

Professor Lanes säger slutligen: "Därför äro vackra kvinnor i regel föga intelligenta, medan man sällan ser en intelligent dam, som är vacker".

Han är inte så över sig artig, denne mr Lanes.

* * *

Helt osökt får jag en känsla av att professor Lanes empiriska forskningsarbete kanske var en aning vinklat, och jag frågar mig hur dåtidens tidningsmän kunde se sina fruar i ögonen efter att ha tryckt sådan smörja.

Lättsamma tankegångar

Ihopsamlade en söndag på ett lokalt utskänkningsställe.

Gällande den nu pågående strejken:

- Det är bra för Hangö med ökade skatteintäkter...
- Fint att någon står på de arbetandes sida...
- Spark ut alla stuvare, man behöver inte vara krutuppfinnare för att dona i hamnen...

Gällande kvinnodagen:

- Den dagen på året då män får känna av jämlikheten...
- Och när är dagen för män?
- Pappa tykkää kyllä naisista...

Turismen i Hangö:

- Vem behöver Lappland?
- Snowboarding borde vara nästa stora innegrej... (sic!)
- Det blir ju bra med gästbåtplatser i Västra hamnen..

Kerkeläs eventuella uppsägning:

- Fint att de utredda utreder varandra...
- En syndabock...
- På tiden att någon faller, egentligen borde de alla fara...

Det ekonomiska läget:

- Det går åt helvete...
- För att landet ska klara sig behövs det donare...
- Direktörslöner åt donarna. Det blir nog bra för inflationen, det...


Jag ber här att få påpeka möjliga kritiker att jag med förbehåll avhåller mig från att öppet dela dessa kommentatorers åsikter vad gäller alla eventuella verkliga eller fiktivt framkallade personliga påhopp. De som känner sig anstötta av kommentarerna kan med, hänvisning till åsikts- och yttrandefrihetslagen, se sig blåsta.

Gäller även alla andra inlägg jag gör. Jag ber att få påminna eventuella agitatorer att detta är en blogg, inte ett officiellt nyhetsorgan.

Motioner på agendan

Föredragningslistan inför onsdagens stadsfullmäktigemöte innehåller i huvudsak ärenden gällande försäljningar av stadens fastigheter och motioner. Alla dessa ärenden har vi sett ältas om och om igen redan tidigare, i nämnder och stadsstyrelse.

En ganska besynnerlig grej hittar jag i alla fall på föredragningslistan, saknummer 7 med rubriken: "Motion av ledamot Runeberg m.fl. gällande tillsättandet av en arbetsgrupp för utredandet av utrymmesbehov för samhällsaktörer".

Runeberg, Gran, Peni, Nousiainen, Lindström m.fl. har en berättigad frågeställning; Hur ämnar staden trygga utbudet av utrymmen för föreningar och dyl., då alla utrymmen säljs? I den ovanligt välskrivna motionen, som går att läsa HÄR, nämner man den oro som känns bland våra aktiva medborgare.

Och svaret på denna motion, som inlämnats redan den 9.9.2009? Jo det föreslås bli följande:

"Enligt av tekniska och miljöverket erhållna tilläggsutredningar gjorde man för beredning i budgeten en utredning och på stadsfullmäktiges sammanträde utdelades dokumentet angående detta. För närvarande har offentligt erbjudits till försäljning gamla brandstationen, ungdomsgården, Lappvik skola och fastigheten Nykärrsgatan 22. Anbudstiden utgår 12.2.2010. Tekniska och miljöverket försäkrar att ersättande utrymmen för hyresgästerna finns till buds i stadens fastigheter.

Stadsstyrelsen torde anse svaret tillräckligt och föreslår att motionen konstateras slutbehandlad."

Fint. Men var blir dessa utrymmen?

Dagens kulturinlägg

"På fältet i Hangö hörs röster som anser att de låga kulturanslagen i Hangö är största orsaken till att man inte kan upprätthålla exempelvis samma standard på kulturlivet som i grannkommunen Raseborg. Synar man siffrorna närmare blir det riktigt intressant."

Camilla Lindberg, dagens ledarskribent på tidningen Västra Nyland, har vänt vår kulturella insats i rent krassa ekonomiska siffror.

På många sätt håller jag med henne i det hon skriver. Och antyder.

Att vi i Hangö, med våra naturliga möjligheter i miljö och med vår historiska bakgrund, inte kan klara oss med en mindre budget per capita än Raseborgarna är väl förståeligt, men att vi i rena pengar skulle ha möjlighet att använda samma summa som en tre gånger så stor kommun är att begära det omöjliga.

Läs hennes ledare på nätet HÄR, eller på gammalt beprövat sätt direkt ur tidningen. Jag rekommenderar den varmt.

Rederiärenden

Tidningen "Hangö" kan, den 6 mars 1892 beskriva följande bolagsstämma:

- Ordinarie bolagsstämma med aktionärerna i Hangö skärgårds Ångbåts Aktiebolag hölls härstädes senaste tisdag afton å Grand Hotel. Till först upptogs frågan ang. answarsfrihet för direktionen, men med anledning af att endast en af rewisorerna war närwarande och någon skriftlig rewisionsberättelse icke framlades, beslöts att uppskjuta frågan till nästa bolagsstämma. Härefter upptogs till afgörande frågan om bolagets upplösning eller fortsättandet af dess wärksamhet och beslöts enhälligt att fortsätta på sådant sätt, att endast linien Hangö - Lindö skulle under inkommande seglation trafikeras. På direktionens förslag beslöts att upptaga ett lån på 10,000 mark till gäldande af bolagets skulder och som rörelsekapital, mot bolagets solidarisk answar för lånets betalande och säkerhet i ångbåt. Sandö, hwilken senare med anledning häraf borde försäkras till nämda belopp.

Wid wal af wärkställande direktör utföllo 18 röster åt herr J. Blomqwist och J. W. Ekblom. Wid härefter företagen lottning utsågs herr Ekblom till wärkställande direktör. Till medlemmar i direktionen waldes hrr J. Blomqwist, J. H. Nilsson och H. Ollikainen samt till suppleanter hrr K. G. Ihander och J. F. Nordling. Till rewisorer utsågos hrr A. Kaustell och C. Appelgren samt till deras suppleanter hrr Arthur H. Borgström och konsul K. Korsman.

Som ordförande wid stämman fungerade professor O. Donner.

Klippet ovan till vänster är taget från tidningen Hangö seglationsåret innan, i maj 1891.

Ännu en inskränkning

Hangö hälsovårdscentrals hjälpmedelsförråd flyttar fr.o.m. 8.3.2010 (i måndag) till Västra Nylands hjälpmedelscentral. Se närmare under rubriken hjälpmedel.

Hjälpmedelsförrådet befinner sig fr.o.m. den 8.3.2010 i Ekenäs, Västra Nylands hjälpmedelscentral. Adressen är Raseborgsvägen 37 (Ekåsens sjukhusområde).

Utlåning, service och återlämning sker där. Hjälpmedlen kan också återlämnas till Hangö stads gamla hjälpmedelförråd må-fre kl. 8-16.

En ganska bra bit att ta sig vid behov av rullstol.

Allt lugnt i hamnen

Ingen panik.

Ny hamnövervakare

Då en av hamnövervakarna går i pension i vår har det lediganslagits en plats som ny sådan.

"Hangö hamn arbetar med en lätt organisation, men för att kunna upprätthålla den krävda servicenivån måste hamnen rekrytera en ny hamnövervakare."

13 personer har sökt platsen som hamnövervakare.

Ingen av de sökande fyller de förutsatta behörighetskraven.

Stadsingenjör Kerkelä får sparken?

Nu går känslorna igen heta inom tekniska verket. Trots den "normalisering" som stadsstyrelsen bestämde om i början på december i fjol. Men kanske det redan kan börja räknas som normalt med strul inom tekniska?

Nu har stadsstyrelsen beslutat låta tjänstemännen utreda om man kan säga upp vår stadsingenjör, Martti Kerkelä.

Motiveringen? Stadsingenjören har, sägs det, nekat att utföra sina arbetsuppgifter och han har handlat emot politiska beslut. Han har också haft kommunikationssvårigheter med kolleger.

Stadsingenjör Martti Kerkelä hörde också till de tjänstemän som polisanmäldes i september i fjol. I vilken anmälan även tekniska direktören Sten Öhman och tidigare gatuchefen Jukka Lepola anklagades.

Brand i Täktom

En så gott som färdigbyggd sommarvilla i Breidablick, Täktom förstördes i en brand natten mellan tisdag och onsdag.

Platsen ligger så pass i skymundan från den fasta bebyggelsen att ingen har noterat eldsvådan. Det var de byggjobbare som höll på att färdigställa huset som på onsdagsmorgonen upptäckte branden när de kom till huset för att fortsätta med sitt jobb.

Huset på 140 kvadratmeter hade då helt brunnit ned. Det enda som fanns kvar var sockeln och skorstenen.

Det är ännu oklart vad som orsakade branden, men en teori är att slipdamm då det kom i kontakt med den linolja som fanns i golvlacket kan ha börjat brinna inne i en av de dammsugare som byggarbetarna använde vid bygget. (YLE, VN)

Konecranes köper mark

Hangö stad säljer obruten mark och vattenområde på Koppnäs udd till Konecranes Oy.

Det 10 544 m2 stora området säljes för 1 euro per kvadratmeter. Det kan synas rimma illa med det beslut på prisstegringar som diskuterades på samma möte, men orsaken torde väl ligga i att föravtalet är gjort redan 2008.

Eller nästan. Föravtalet uppgjordes nämligen aldrig, däremot har tekniska och miljöverket utarbetats ett utkast till köpebrev för det outbrutna området.

Den lilla bilden uppe till vänster går att se i originalform på Hangö stads sidor (som PDF) HÄR. Det skuggade området på udden är det område det är frågan om.

Jag tror inte jag är den enda som trott att det området sedan länge tillhört Konecranes.

Hangö Skvaller i strejk

Dagens blogginlägg uteblir i sin helhet på grund av ett strejkande inspirationsflöde.
Inspirationsflödet kräver större stimulans och ett mera öppet erkännande innan det återgår till arbetet.

Den stackars skribenten väntar med bävan på lägets framtida utveckling, och lovar återkomma då inspirationsflödet godtar en återgångst till sitt arbete.

Skribenten fördömer i sin helhet denna totalt opåkallade strejk, samt vägrar delta i någon som helst form av förhandlingar innan - som han säger - denna till alla delar olagliga arbetskonflikt tar ett lika spontant slut som det tog sin början.

Jag och siffror

Min bristfälliga kunskap i elementär matematik tar sig ofta oanade proportioner.

De av er som är bättre än jag på den för mig så svåra konsten att addera och subtrahera kanske kan förklara följande siffror på ett vettigt och lättförståeligt sätt:

"I budgeten för år 2010 har reserverats 900 000 € investeringsanslag för en sanering av Hangö fiskhamn. Hamnens sanering är en del av en helhet, till vilken hör byggande av en fiskförädlingsanläggning i Hangöby och en sanering av fiskhamnen. TE-centralen (nuvarande NTM-centralen) har beviljat projekthelheten 90 % statsfinansiering enligt den ursprungliga kostnadskalkylen. Projektets totala kostnadskalkyl är 1 643 828 €, andelen som berättigat till stödet var 1 388 830 € och för vilket således har beviljats statsstöd 1 249 947 € (90 %)."

Varför reserverar man 900 000 euro för ett projekt som enligt ovannämnda siffror borde kosta staden ungefär 400 000 euro?

Isens beskaffenhet

I går råkade jag, mest av gammal ovana, ha radion på. En isexpert, någon sorts forskare, berättade om hur man sedan 1970-talet har undersökt hur isen är uppbyggd o.s.v. Tanken var, om jag förstod de fragment jag lite lyssnade till rätt, att man skulle hålla vår vinterhamnar öppna.

Nå, som nästan sagt och till hälften underförstått, jag kan ha missförstått den unge mannen, men forskningen kring isarnas beskaffenhet påbörjades nog tidigare än 1970.

Här ett exempel från tidningen Hangö, den 28 februari 1893:

- Karta öfwer isen utanför Hangö. Nogranna dagliga obserwationer af isens tjocklek, rörelse m. m. komma, enligt order af lotsstyrelsen, att wärkställas af lotsuppsyningsman Blomqwist, som på grund af dessa obserwationer kommer att öfwer isen upprätta fullständiga kartor, hwilka sedan obserwationerna för winter upphört skola insändas till lotsstyrelsen. Lämpliga punkter för obserwationerna uppsöktes i går af lotsuppsyningsman Blomqwist och kapten Samsonoff, som för ändamålet anländt till orten, och torde tre dylika punkter komma att inrättas i närheten af Båklandet, twå wid Tulludden och en wid Gustafswärn.

Dessa uppgifter sändes sedan veckovis, inte efter vintern som här sägs, till lotsstyrelsen. Lotsstyrelsen vidarebefodrade sedan dessa uppgifter till Finska vetenskaps-societeten.

Under vilken även vårt lands första mareograf lydde.

Staden planerar indexförhöjningar

På stadsstyrelsens föredragningslista inför mötet i måndag finns det en punkt som borde göra våra ekonomer glad. Priserna på stadens tomter ska höjas.

Försäljningsprisens indexjusteringar har inte följt den allmänna prisutvecklingen på mark, säger man. Höjningen på prisnivån från föregående fullmäktigebeslut (2003) till nu gällande prisnivå (2009) har varit 11 %. Enligt lantmäteriverkets statistik har höjningen på markpriset under denna period varit ca 30 %.

På basis av ovan nämnda föreslås på tomternas pris en nivåförhöjning, som i genomsnitt skulle vara ca 14,5 %. Prisen i Lappvik skulle höjas en aning mera (18,1 %) och det andra dyraste prisområdets nivå en aning mindre (11,7 %).


Om dessa siffror motsvarar verkligheten, tycker jag nog att det är hög tid att se över priserna på vår ack så begränsade mark. Och dessutom borde det ju göra fullmäktigeledamot Eero Koli glad. Kanske.

Intressant, i en i min mening negativ mening, är också det faktum att industritomternas pris inte höjs mera än bostadstomternas. Kanske man kunde höja en aning mera än de föreslagna 14,5 prosentenheterna där?

De nya priserna är tänkta att träda i kraft från den första maj, så om ni går i köpantankar slå till nu.