Alkohol på sjön

Det har den senaste tiden i olika forum debatterats rätt livligt om den tillåtna promillegränsen på sjön borde sänkas. Personligen tycker jag att det vore viktigare att lära ut sjövett. I följande notis, hämtad ur tidningen "Hangö" från den 23 juli 1891, kan vi kanske lära oss någonting:

- Omkullsegling med förlust af människolif ägde rum med en segelslup senaste söndag omkr. kl. 1 på dagen. Uti slupen befunno sig arbetsledaren S. Gustafsson, murarne B. Gustafsson, R. Salo, K. A. Forselius och Simonsson samt handl. F. Lilja med sin 3 årige son. Färden begyntes wid badhusbryggan och fortsattes under glad sinnesstämning ett stycke ut på fjärden. Under det en af sällskapet exekverade musik på en dragharmonika roade sig Salo med att klättra upp i masten för att sålunda få båten, som gled långsamt framåt, att rulla något litet. Experimentet lyckades icke likwäl bättre än att båten, sedan en del af barlasten rullat öfwer på babords sida, började intaga watten och sjönk ögonblicket därpå. Händelsen obserwerades genast af tullwaktmästar K. I. Ekqwist som för tillfället befann sig wid badinrättningens simhus. Denne skyndade ned till bryggan, lösgjorde en joll och rodde i sällskap med pastor Richter de nödställda till hjälp. Af dessa hade S. Gustafsson och Simonsson efter stora ansträngningar lyckats få fatt i slupens masttopp, hwilken till en liten del stack upp ofwan wattenytan. Salo, B. Gustafsson, Forselius och Lilja, den senare med sin son under armen, försökte alla simmande uppnå land. Innan hjälp hann anlända hade redan twenne personer, nämligen B. Gustafsson och Salo förswunnit. Handl. Lilja, som till en början höll sig ganska bra på wattnet, war dock nära att dyka under men räddades i sista ögonblicket. Flere båtar anlände nu till stället och snart war fem af de nödstälde i säkerhet. B. Gustafsson som sjönk tätt inwid slupen kunde tydligt urskiljas, liggande på seglet men kunde först efter stora ansträngningar upptagas. Mannen som legat ungefär 15 minuter i wattnet fördes genast till badhusbryggan där prof. Homén försökte återkalla honom till lifwet, men förgäfwes. Efter ifriga draggningar lyckades man omkring kl. 6 på aftonen upptaga Salo.

Af de förolyckade war B. Gustafsson gift, Salo däremot ogift.

Så godt som alla deltagare i seglatsen torde warit berusade, en omständighet, som till fullo förklarar den olyckliga utgången.

Slupen, tillhörig lotsen Eklund, upptogs äfwen under eftermiddagens lopp.