Hubertusjakt

Då badsocieteten roade sig, strax före och efter sekelskiftet 1900, kunde det ofta gå vilt till. Grevinnor, baronessor och annan adel, som var vana med diverse stolligheter i sin vardag, behövde roas. Men allt var inte så illa som man lätt kan tänka sig. Här ett exempel på hur det kunde gå till, hämtat från tidningen Hangö av den 7 augusti 1900:

- Räfjakt till häst anordnades i går kl. 6 e. m. af ett antal ryttarinnor och ryttare bland härwarande badsocietet med hästar, hörande till ridföreningen i Helsingfors, hwilka för sommaren stationerats i Hangö. Då hwarken räf eller hundkoppel stod till buds, löstes uppgiften sålunda att en ryttare, iklädd röd rock, förestälde räf och red en halftimme förrän det öfriga sällskapet ut i skog och mark och där markerade sitt spår genom att utkasta pappersremsor. Det gälde nu för de i jakten deltagande att följa detta spår, som ofta gick öfwer obanade stigar och hinder, såsom diken och gärden. Den intressanta slutspurten, räfwens infångande, hwilken bestod däri att från wänstra sidan hos den ryttare, som förestälde räf, skulle bortryckas en ros, skedde utanför Bellewue under musikens toner och i närwaro af den talrikt församlade badsocieteten.

Hubertusjakt, kallas sådant här spektakel, och har sina anor i England. För vänner av örtdrycken Jägermeister kan här nämnas att den dryckens logo härstammar från samma helgon, Sankt Hubertus, som namnet till ovan beskrivna "jakt".