Snobberi

I går hade jag möjligheten att besöka vår vackra grannstad, Ekenäs. Ni vet, den huvudsakliga tätorten i Raseborg, huvudstaden i miniatyr. Jag tror minsann att den växer inåt, åtminstone kändes gatorna trängre än förut. Och gropigare. Det kändes riktigt skönt då jag återvände till våra breda välskötta gator här i Hangö.

Inte för att nedanstående skulle ha någonting som helst att göra med ovanstående, men jag läste en liten notis i tidningen Hangö, från den 23 mars 1897 som jag använder för att fylla ut ett annars onödigt vitt utrymme.

- Hwad är en snobb? En grosshandlare i Köpenhamn slungade för några dagar sedan tillmälet "snobb" mot en juris studerande, hwaraf denne tog sig anledning att stämma grosshandlaren för ärekränkning.

Man wet ännu icke, hwilket domstolens utslag blir, men under wäntan därpå diskuteras i danska prässen lifligt frågan: "Hwad är en snobb?" Thackerays berömda definition att, "en snobb är en person, som beundrar jämmerliga saker på ett jämmerligt sätt", synas köpenhamnarna ha wuxit ifrån.

Bland de hundratals yttranden i frågan, som kommit "Politiken" tillhanda, ger tidningen priset åt följande:
"En snobb är en person, som känner werklig eller inbillad underlägsenhet i en eller annan riktning (t. ex. i andligt eller socialt afseende) och söker göra sig gällande just i det hänseendet, hwari han känner sin underlägsenhet t. ex. i andligt afseende genom öfwerlägsenhet gent emot andra, i socialt afseende antingen och wanligast genom att tränga sig på sällskap, som stå eller inbillas stå öfwer honom, eller genom att ständigt  racka ned på och hångrina åt sådant sällskap."