Från Lappvik meddelas det att det inte blir någon ny matbutik, åtminstone inte till denna sommar. Det här är verkligen tråkiga nyheter för alla Lappvikbor, sommargäster och övriga i närheten boende.
Inte för att den senaste butiken, under sista tiden, var så mycket att skryta med, men man fick åtminstone toalettpapper och någon konservburk då man behövde. Och kanske en aspirin.
På YLE skriver man att orsaken till att det blir intet av planerna är brist på finansiering, måhända hade de intresserade trott att det är billigt att leka butik?
Den högst lokala SFP-gubben Kari Nöjd, som sitter i Hangö stads fullmäktige, är viceordförande i tekniska nämnden och suppleant i miljönämnden anser i samma inslag på YLE att det är besvärligt att vara tvungen att åka in till Ekenäs för att göra sina uppköp.
Av en sådan SFP-gubbe, med de förtroendeuppdrag han har, kunde man väl ha hoppats på att han gör sina uppköp i Hangö. Eller åtminstone haft vett att låtsas.
lördag 31 mars 2012
fredag 30 mars 2012
Polisen + Itella + R-kiosken = ?
Jag hade i dag orsak att besöka vårt lokala poliskontor, som ännu ibland håller öppet för att betjäna medmänniskor i nöd, i akt och mening att göra ett erkännande. Det fick jag nog så gärna göra, enligt den vänlige polismannen, men det måste ske per post.
Jag blev hänvisad till R-kiosken.
Nu är det väl nog gott och väl, posten heter ju numera R-kioski - åtminstone i Hangö - men nog tycker jag att polisen eller någon kanslist hade kunnat ta emot mina papper direkt. Då det i alla fall fortfarande är en rent polisiär sak med fortkörningsböter.
Men så här i utlokaliseringstider, med indragningshot och inbesparingar hägrande över alla statliga instanser, kanske vi snart ser de nu blåklädda poliserna klädda som R-kioskens tanter, så som nu redan skett med postens personal.
Blått och orange är postens färger, blått och gult är kioskens och blåvitt har vi trott att är polisens. I framtiden går kanske poliserna omkring i dräkter med blå och gula ränder med en och annan orange boll utspridd över ryggen.
Det är fantastiskt med privatisering, men vem i hela friden har gett just R-kiosken rätt att leka post och polis? Det kunde väl lika bra ha varit KotiPizza.
Då hade man åtminstone fått hembärning.
Jag blev hänvisad till R-kiosken.
Nu är det väl nog gott och väl, posten heter ju numera R-kioski - åtminstone i Hangö - men nog tycker jag att polisen eller någon kanslist hade kunnat ta emot mina papper direkt. Då det i alla fall fortfarande är en rent polisiär sak med fortkörningsböter.
Men så här i utlokaliseringstider, med indragningshot och inbesparingar hägrande över alla statliga instanser, kanske vi snart ser de nu blåklädda poliserna klädda som R-kioskens tanter, så som nu redan skett med postens personal.
Blått och orange är postens färger, blått och gult är kioskens och blåvitt har vi trott att är polisens. I framtiden går kanske poliserna omkring i dräkter med blå och gula ränder med en och annan orange boll utspridd över ryggen.
Det är fantastiskt med privatisering, men vem i hela friden har gett just R-kiosken rätt att leka post och polis? Det kunde väl lika bra ha varit KotiPizza.
Då hade man åtminstone fått hembärning.
torsdag 29 mars 2012
Skatte- och prishöjningar
Det är inte alla dagar vi Finländare har orsak att vara glada över skatte- och prishöjningar, men nu har arbetarna på bilimportbolagen verkligen kunnat glädas; den kommande skatteförhöjningen för bilar har gjort att det under den senaste tiden funnits mycket arbete.
Bra så. Tyvärr inverkar det inte positivt på framtiden, i värsta fall kanske tvärtom, och samarbetsförhandlingarna fortsätter. Men man får väl vara glad över det lilla, som någon uttryckte saken.
Hamnens personal kan för sin del se fram emot bättre, åtminstone mera arbetsdryga, tider. Det vill säga i fall av att hamndirektionsordförande Sundbergs visioner slår rätt. På grund av de ständigt stigande transportkostnaderna vill han marknadsföra Hangö hamn som ett nära liggande alternativ, logistiskt sett, för de västnyländska export- och importföretagen.
Mycket bra, det med, i synnerhet på längre sikt. Men nog kan man säkert anta att det här med stor sannolikhet kommer att kräva en eller annan miljon i nyinvesteringar från hamnens sida.
För så brukar det vara, då hamnen hittar en ny marknad.
Bra så. Tyvärr inverkar det inte positivt på framtiden, i värsta fall kanske tvärtom, och samarbetsförhandlingarna fortsätter. Men man får väl vara glad över det lilla, som någon uttryckte saken.
Hamnens personal kan för sin del se fram emot bättre, åtminstone mera arbetsdryga, tider. Det vill säga i fall av att hamndirektionsordförande Sundbergs visioner slår rätt. På grund av de ständigt stigande transportkostnaderna vill han marknadsföra Hangö hamn som ett nära liggande alternativ, logistiskt sett, för de västnyländska export- och importföretagen.
Mycket bra, det med, i synnerhet på längre sikt. Men nog kan man säkert anta att det här med stor sannolikhet kommer att kräva en eller annan miljon i nyinvesteringar från hamnens sida.
För så brukar det vara, då hamnen hittar en ny marknad.
 |
| Bild: B. Wikström |
onsdag 28 mars 2012
Nybyggnation
Det är redan allom bekant att vår stad för tillfället ser ut som... Det byggs och grävs både här och där, inte är det vackert men det får man väl stå ut med.
Våren 1907 kan det kanske ha varit en liknande situation, åtminstone finns det paraleller, att döma av signaturen Knickes notis i tidningen Hangö den 28 mars:
Våren 1907 kan det kanske ha varit en liknande situation, åtminstone finns det paraleller, att döma av signaturen Knickes notis i tidningen Hangö den 28 mars:
"I detta blad har tidigare ingått en detaljerad beskrifning af den tillbyggnad till Societetshuset, som under vinterns lopp uppförts i hörnet af Hafsgatan och Hamntorget. Arbetet har nu framskridit så långt att man med lätthet kan föreställa sig den blifvande sommarrestaurangens slutliga utseende. Ett helhetsintryck är tillsvidare svårt att erhålla, men man kan nu redan se att det vackra huset med sin modärna stil, sina verandor och utsprång kommer att göra sig mycket fördelaktigt gällande i all synnerhet från hafssidan betraktadt.
En annan värdefull tillökning i arkitektoniskt hänseende erhåller staden i den byggnad, som af herr J. Eriksén håller på att uppföras i hörnet af Järnvägs- och Gengatorna.
Huset uppföres i tvenne våningar den nedre af sten, inrymmande enbart affärslokaler, den öfre af trä och inrymmande privata boningslokaler. De i nedre våningen belägna butikerna till antalet fem, komma att samtliga utgöras af ett större expeditionsrum samt bakom detta belägna två mindre lagerrum. Expeditionsrummen förses med stora spegelfönster.
I öfre våningen inrymmes en större lokal om 5 rum och kök samt två mindre hvardera om 3 rum och kök. Modärna bekvämligheter, såsom kloakledning, komma själffallet att inrättas i gården. Vattenledningsrör ämnar man nu redan, framsynt nog, nedlägga för att omedelbart kunna användas då staden i en snar framtid blir nödsakad anlägga ett tidsenligt vattenledningssystem. Elektrisk belysning skall installeras såsnart belysningsfrågan blir afgjord mellan staden och herr Zeiden.
Ritningarna till byggnaden framvisa synnerligen anslående fasader såväl mot Järnvägsgatan, som mot Gengatan. Ehuru exteriören icke är hållen i fullt modärn stil så kommer dock det ståtliga huset med sin dominerande tornspira att utgöra en verklig prydnad för staden och då man härtill lägger den i ögonen fallande plats, som huset erhållit invid Järnvägstorget har man skäl att känna sig tillfredsställd öfver denna nya vinning för stadens yttre fysionomi. Man synes slutligen börja öfvergifva det redan alltför länge praktiserade byggnadssättet med fyra släta väggar och ett helt tak och börjar numera lägga an äfven på den yttre utstyrseln. Måtte tendensen bibehålla sig och allt mera utvecklas!"
En annan värdefull tillökning i arkitektoniskt hänseende erhåller staden i den byggnad, som af herr J. Eriksén håller på att uppföras i hörnet af Järnvägs- och Gengatorna.
Huset uppföres i tvenne våningar den nedre af sten, inrymmande enbart affärslokaler, den öfre af trä och inrymmande privata boningslokaler. De i nedre våningen belägna butikerna till antalet fem, komma att samtliga utgöras af ett större expeditionsrum samt bakom detta belägna två mindre lagerrum. Expeditionsrummen förses med stora spegelfönster.
I öfre våningen inrymmes en större lokal om 5 rum och kök samt två mindre hvardera om 3 rum och kök. Modärna bekvämligheter, såsom kloakledning, komma själffallet att inrättas i gården. Vattenledningsrör ämnar man nu redan, framsynt nog, nedlägga för att omedelbart kunna användas då staden i en snar framtid blir nödsakad anlägga ett tidsenligt vattenledningssystem. Elektrisk belysning skall installeras såsnart belysningsfrågan blir afgjord mellan staden och herr Zeiden.
Ritningarna till byggnaden framvisa synnerligen anslående fasader såväl mot Järnvägsgatan, som mot Gengatan. Ehuru exteriören icke är hållen i fullt modärn stil så kommer dock det ståtliga huset med sin dominerande tornspira att utgöra en verklig prydnad för staden och då man härtill lägger den i ögonen fallande plats, som huset erhållit invid Järnvägstorget har man skäl att känna sig tillfredsställd öfver denna nya vinning för stadens yttre fysionomi. Man synes slutligen börja öfvergifva det redan alltför länge praktiserade byggnadssättet med fyra släta väggar och ett helt tak och börjar numera lägga an äfven på den yttre utstyrseln. Måtte tendensen bibehålla sig och allt mera utvecklas!"
måndag 26 mars 2012
Diverse struntprat om välmående
Ja då har jag igen tillbringat ett par dagar i Syndalen, fått frisk luft på skattebetalarnas bekostnad. Eller har jag varit utsatt för miljögifter och annat skit?
Närheten till Koverhar på våra reservövningar får mig varje gång att fundera på vad för slags skit det egentligen spys ut från fabriken, i synnerhet den här gången då varningen för kolmonoxid tjöt över nejden under hela fredagen. I dag läser jag som på beställning att jag inte är den enda som funderar på det här. Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) vill veta vad det är som rinner ut med regnvattnet, egentligen.
I går ordnades den årligen återkommande "Må Bra-dagen" i stadshuset, som vanligt besökt av nyfikna och genuint intresserade.
Själv orkade jag inte bry mig, jag mådde inte bra, men jag hörde att där hade funnits en trollande läkare. Kanske kunde han ha trollat bort värken i mina fötter?
En destillerad gyllene vätska importerad från de Skotska högländerna fick för min del fylla samma funktion.
Närheten till Koverhar på våra reservövningar får mig varje gång att fundera på vad för slags skit det egentligen spys ut från fabriken, i synnerhet den här gången då varningen för kolmonoxid tjöt över nejden under hela fredagen. I dag läser jag som på beställning att jag inte är den enda som funderar på det här. Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral (NTM-centralen) vill veta vad det är som rinner ut med regnvattnet, egentligen.
I går ordnades den årligen återkommande "Må Bra-dagen" i stadshuset, som vanligt besökt av nyfikna och genuint intresserade.
Själv orkade jag inte bry mig, jag mådde inte bra, men jag hörde att där hade funnits en trollande läkare. Kanske kunde han ha trollat bort värken i mina fötter?
En destillerad gyllene vätska importerad från de Skotska högländerna fick för min del fylla samma funktion.
fredag 23 mars 2012
Och berget det krymper
Benccu Wikström var på plats då varningssignalen gick, så här ser det ut då Drottningberg sakta men säkert försvinner:
Blodad tand
Ja, det verkar som om kristdemokraten Outi McDonald fått blodad tand, vilket väl kan tyckas vara passande, då det gäller övervakning. Knappt har det bestämts om mera kameraövervakning vid våra skol- och idrottshus, så ska plötsligt våra gator också bevakas per bild.
I en senaste vecka inlämnad motion vill hon få kameraövervakning på ställen i Hangö där sådana behövs. I första hand menar hon att de, kamerorna, behövs på Brunnsgatan, på båda sidor av Villavägen och eventuellt på andra ställen där fara för trafikolyckor finns.
Det skulle då betyda, i stort sett, överallt utanför våra ytterdörrar.
Jag var tvungen se efter på kartan var dessa i motionen nämnda gator är, för att bli helt säker på min sak, ingetdera av gatorna torde räknas som livligt trafikerad. Jag medger att jag mer än gärna ser farthinder utplacerade på Appelgrensvägen, främst för att där springer så många småttingar på väg till och från badstranden Plagen, men kameror på Villavägen?
Det värsta är, att förr eller senare får de här människorna alltid som de vill.
I en senaste vecka inlämnad motion vill hon få kameraövervakning på ställen i Hangö där sådana behövs. I första hand menar hon att de, kamerorna, behövs på Brunnsgatan, på båda sidor av Villavägen och eventuellt på andra ställen där fara för trafikolyckor finns.
Det skulle då betyda, i stort sett, överallt utanför våra ytterdörrar.
Jag var tvungen se efter på kartan var dessa i motionen nämnda gator är, för att bli helt säker på min sak, ingetdera av gatorna torde räknas som livligt trafikerad. Jag medger att jag mer än gärna ser farthinder utplacerade på Appelgrensvägen, främst för att där springer så många småttingar på väg till och från badstranden Plagen, men kameror på Villavägen?
Det värsta är, att förr eller senare får de här människorna alltid som de vill.
torsdag 22 mars 2012
Dagens tidning
En varje vecka återkommande ritual, så här på torsdag, är att klä på sig ytterkläder och traska iväg någonstans för att införskaffa veckans version av Hangötidningen.
Ofta känns det, då jag bläddrat igenom den, onödigt. I synnerhet sådana gånger då den borde ha delats ut gratis till alla hushåll och jag betalat för den. Var det inte förresten en sådan utdelning inbokad till i dag?
I dag kan jag till min stor glädje till alla delar hålla med tidningens ledarskribent, redaktionschefen Mikael Heinrichs, som skriver om framtidens närdemokrati. Eller snarare frånvaron av den. Ett läsvärt ställningstagande som gör min motionstur värd besväret.
En annan läsvärd grej, skriven av samma redaktör, var artikeln om deltidsbrandmännen. Jag läser i den ett uttalande av brandmästare Toni Pyökäri, där han säger att FBK-arna inte längre är verksamma och numera ersatta av dessa deltidsbrandmän.
Kan det här verkligen stämma? Och i så fall; Varför?
Den frivilliga brandkåren har som en verksam enhet en lång och gedigen historia, betydligt längre än det som numera kallas räddningsverket, och den kunskapsbasen är det ju synd att slopa.
Dessutom har jag för mig att det har varit roligt för ungarna att lära sig både det ena och det andra, till en överkomlig kostnad för kommun och stat, ungefär som de utdöende scouterna.
Förhoppningsvis har Pyökäri endera blivit missförstådd eller felciterad. Inte tror jag några deltidsbrandmän kan ersätta FBK.
Ofta känns det, då jag bläddrat igenom den, onödigt. I synnerhet sådana gånger då den borde ha delats ut gratis till alla hushåll och jag betalat för den. Var det inte förresten en sådan utdelning inbokad till i dag?
I dag kan jag till min stor glädje till alla delar hålla med tidningens ledarskribent, redaktionschefen Mikael Heinrichs, som skriver om framtidens närdemokrati. Eller snarare frånvaron av den. Ett läsvärt ställningstagande som gör min motionstur värd besväret.
En annan läsvärd grej, skriven av samma redaktör, var artikeln om deltidsbrandmännen. Jag läser i den ett uttalande av brandmästare Toni Pyökäri, där han säger att FBK-arna inte längre är verksamma och numera ersatta av dessa deltidsbrandmän.
Kan det här verkligen stämma? Och i så fall; Varför?
Den frivilliga brandkåren har som en verksam enhet en lång och gedigen historia, betydligt längre än det som numera kallas räddningsverket, och den kunskapsbasen är det ju synd att slopa.
Dessutom har jag för mig att det har varit roligt för ungarna att lära sig både det ena och det andra, till en överkomlig kostnad för kommun och stat, ungefär som de utdöende scouterna.
Förhoppningsvis har Pyökäri endera blivit missförstådd eller felciterad. Inte tror jag några deltidsbrandmän kan ersätta FBK.
onsdag 21 mars 2012
Kommunreformens regionrunda
Jag sitter och lyssnar på en konferens från mässcentret i Helsingfors, där det samlats ministrar, statliga tjänstemän och lokala påverkare från kommunerna.
Ämnet för konferensen är naturligtvis kommunreformen och hittils har jag endast hört två personer vara positivt inställda till de förslag som framkommit; bostads- och kommunikationsminister Kiuru samt kommunförvaltningens strukturarbetsgrupps medlem Matti Vatilo.
Vår egen Sture Söderholm höll för en stund sedan sitt fyra minuters anförande, där han påpassligt påpekade att Hangö inte behöver en kommunreform till någonting över huvudtaget.
Ungefär vad alla andra jag hört hittils anser om sina respektive kommuner. Ingen verkar anse sig behöva kommunsammanslagningar, förutom Helsingforsarna.
Ganska intressant, adressen var man kan hitta det hela är DENNA.
Ämnet för konferensen är naturligtvis kommunreformen och hittils har jag endast hört två personer vara positivt inställda till de förslag som framkommit; bostads- och kommunikationsminister Kiuru samt kommunförvaltningens strukturarbetsgrupps medlem Matti Vatilo.
Vår egen Sture Söderholm höll för en stund sedan sitt fyra minuters anförande, där han påpassligt påpekade att Hangö inte behöver en kommunreform till någonting över huvudtaget.
Ungefär vad alla andra jag hört hittils anser om sina respektive kommuner. Ingen verkar anse sig behöva kommunsammanslagningar, förutom Helsingforsarna.
Ganska intressant, adressen var man kan hitta det hela är DENNA.
tisdag 20 mars 2012
Det ljusnar, eller gör det det?
Då jag åkte omkring i stan i går lade jag märke till att det i västra hamnen låg rätt många fartyg, ovanligt många tyckte jag. Själv räknade jag dem inte, men det sades vara hela fem stycken som låg där för lassning och lossning. Så rysligt många fler kan väl inte ens tas emot samtidigt?
Fartygslistan som tillhandahålls av Hangö hamn visar även den på en konstant trafik under den närmaste tiden. Om den ökar eller inte vet jag ingenting om, men åtminstone finns den, trafiken, och det är väl en förutsättning för att det ska finnas arbetsplatser.
Och arbetsplatser är det som i dessa tider behövs, helt oberoende av om de kommer från hamnen eller en matbutik.
Glädjande nog visar färska siffror att arbetslöshetsgraden minskat rätt markant sedan februari i fjol. Och ännu mera under den senaste månaden. Det kan helt klart till en del bero på utflyttning, men även de lediga arbetsplatserna lär ha blivit fler än tidigare.
Och framåt sommaren brukar arbetstillfällena av tradition bli fler än under vintertid, åtminstone här i Hangö, så man kan lugnt förmoda att arbetslöshetsprocenten sjunker ytterligare innan hösten.
Låt oss glädjas över detta, så länge det varar. Till nästa vinter finns det en nog så stor risk för att samma siffror visar sig vara betydligt högre än tidigare.
Men den dagen, den sorgen.
Fartygslistan som tillhandahålls av Hangö hamn visar även den på en konstant trafik under den närmaste tiden. Om den ökar eller inte vet jag ingenting om, men åtminstone finns den, trafiken, och det är väl en förutsättning för att det ska finnas arbetsplatser.
Och arbetsplatser är det som i dessa tider behövs, helt oberoende av om de kommer från hamnen eller en matbutik.
Glädjande nog visar färska siffror att arbetslöshetsgraden minskat rätt markant sedan februari i fjol. Och ännu mera under den senaste månaden. Det kan helt klart till en del bero på utflyttning, men även de lediga arbetsplatserna lär ha blivit fler än tidigare.
Och framåt sommaren brukar arbetstillfällena av tradition bli fler än under vintertid, åtminstone här i Hangö, så man kan lugnt förmoda att arbetslöshetsprocenten sjunker ytterligare innan hösten.
Låt oss glädjas över detta, så länge det varar. Till nästa vinter finns det en nog så stor risk för att samma siffror visar sig vara betydligt högre än tidigare.
Men den dagen, den sorgen.
lördag 17 mars 2012
Vårtecken
Jag brukar alltid ta det som ett vårtecken då jag hör de första måsarna, så även i dag.
Nu är det vår.
Av rena rama nyfikenheten kollade jag när jag hörde dem första gången i fjol, det var den 26 mars. Året innan var det den 21 och jag blev senare samma dag tvungen att skotta en halv meter snö. Så kan det gå.
Vad jag inte hört på många år är skrikande marskatter, vilket jag bara är glad för, för visst kan de gå en på nerverna. Vid närmare eftertanke kan jag inte påminna mig om när jag överhuvudtaget sett en katt senast, annat än på bild.
En som däremot ser av dem mer än han önskade skrev till Hangöskvaller och berättade om en hel drös av dessa fyrfotingar som invaderat hans gård och bil. Han berättar om hela 9 stycken av dem som har tagit till vana att uträtta sina naturbehov på hans bil, vilket naturligtvis medför en obehaglig stank även inuti bilen.
Kattpiss.
Vad som förvånar mig, är att denne förgrymmade medborgare säger sig ha kontaktat såväl kattägaren, polisen och djurskyddet utan resultat. Jag vet att om jag kontaktade alla dessa instanser, och var så förbannad som jag ibland kan bli, så hade åtminstone polisen reagerat.
Kommit och gjort husundersökning för att leta efter mina dolda vapen.
Nu är det vår.
Av rena rama nyfikenheten kollade jag när jag hörde dem första gången i fjol, det var den 26 mars. Året innan var det den 21 och jag blev senare samma dag tvungen att skotta en halv meter snö. Så kan det gå.
Vad jag inte hört på många år är skrikande marskatter, vilket jag bara är glad för, för visst kan de gå en på nerverna. Vid närmare eftertanke kan jag inte påminna mig om när jag överhuvudtaget sett en katt senast, annat än på bild.
En som däremot ser av dem mer än han önskade skrev till Hangöskvaller och berättade om en hel drös av dessa fyrfotingar som invaderat hans gård och bil. Han berättar om hela 9 stycken av dem som har tagit till vana att uträtta sina naturbehov på hans bil, vilket naturligtvis medför en obehaglig stank även inuti bilen.
Kattpiss.
Vad som förvånar mig, är att denne förgrymmade medborgare säger sig ha kontaktat såväl kattägaren, polisen och djurskyddet utan resultat. Jag vet att om jag kontaktade alla dessa instanser, och var så förbannad som jag ibland kan bli, så hade åtminstone polisen reagerat.
Kommit och gjort husundersökning för att leta efter mina dolda vapen.
fredag 16 mars 2012
Fiske- och lotsby
Jamenvisst kan man få ut positiva och glädjande ämnen ur nästan vilka notiser som helst. Som exempel följande:
Till min stora, denna gång på ett positivt sätt, förvåning läser jag att Eero Koli anhåller om tillstånd att få idka yrkesmässigt fiske på Hangö stads vattenområden och på vattenområden som staden hyr.
Jag tycker att det är fint att Koli understöder ett utdöende yrkessläkte på detta sätt, vi behöver fiskare i den här byn. För att kunna behålla vår trovärdighet som en gammal by bestående av väderbitna fiskare och lotsar.
Lotsar, ja. Jag läser att lotsverket igen får konkurrens på orten. Denna gång är det inte Finnpilot som är ute och åker, det är vårt vitt berömda kulturfolk som är igång. Byn har nu fått någon sorts projektpengar från Nylands förbund för att utbilda kulturlotsar. Tanken är att dessa med biograf-, biblioteks- och museibesök välutbildade lotsar ska visa vägen bland alla kulturella blindskär vi har i vår moderna värld.
Visst, jag låter raljerande men menar allvar, det här är verkligen ett lovvärt företag. Många är vi som kan behöva någon att hålla i handen då vi går och ser en spännande film.
Till min stora, denna gång på ett positivt sätt, förvåning läser jag att Eero Koli anhåller om tillstånd att få idka yrkesmässigt fiske på Hangö stads vattenområden och på vattenområden som staden hyr.
Jag tycker att det är fint att Koli understöder ett utdöende yrkessläkte på detta sätt, vi behöver fiskare i den här byn. För att kunna behålla vår trovärdighet som en gammal by bestående av väderbitna fiskare och lotsar.
Lotsar, ja. Jag läser att lotsverket igen får konkurrens på orten. Denna gång är det inte Finnpilot som är ute och åker, det är vårt vitt berömda kulturfolk som är igång. Byn har nu fått någon sorts projektpengar från Nylands förbund för att utbilda kulturlotsar. Tanken är att dessa med biograf-, biblioteks- och museibesök välutbildade lotsar ska visa vägen bland alla kulturella blindskär vi har i vår moderna värld.
Visst, jag låter raljerande men menar allvar, det här är verkligen ett lovvärt företag. Många är vi som kan behöva någon att hålla i handen då vi går och ser en spännande film.
torsdag 15 mars 2012
Bevara miljön i Badhusparken
Sedan tidagare visste jag ju att området mellan Park och sportplan är betecknad som något underligt i stil med en skogspark, parkskog, eller annat vildvuxet område som ska bevaras i naturtillstånd.
Men om det senaste exemplet på hur naturtroget det ska vara är en indikation på hur det ska bli i framtiden, ja då tycker jag det går till överdrift med den bakåtsträvande utvecklingen.Det fallna trädet på bilderna har nu legat tvärs över stigen sedan de senaste hårda vindarna häromdagen. Finns det faktiskt inget intresse i staden att åtgärda saken?
Eller har man för mycket att stå i med vid planerandet av flere tennisplaner?
Sophantering i Lappvik
På det senaste mötet i miljönämnden förgrymmar sig SFP's Kari Nöjd, personlig ersättare för Mikael Kilpi, över hur illa sophanteringen i Lappvik småbåtshamn är skött. Det här läser jag på den välinformerade tidningen VN, som för nästan två år sedan rapporterade om samma problem.
Nu är det inte så att jag säger emot, det är mycket möjligt att problemet verkligen är allvarligt. De tider på året jag rört mig där har jag nu aldrig sett något sådant, men Nöjd är Lappvikbo, så han borde nog veta. Det stora och överfyllda sopkärlet blåser omkull och soporna sprids till stranden, säger han.
Här antar jag att det inte är någon av de två stora sopcontainrarna han avser, för inte ens i Lappvik blåser det så häftigt att de kan flyga omkring.
En vanlig enkel lösning på ett sådant här "problem" brukar vara att man tömmer sopkärlet en gång mera än tidigare, men nu kom miljönämnden enhälligt fram till att ärendet bör remitteras.
Det är rätta tag! I stället för att sopa soporna under mattan förflyttar man dem in i en avlägsen framtid.
I mina misstänksamma ögon ser det här ut som om någon vill ställa till med fan för Lappvik småbåtshamn och eller motorbåtsklubben därstädes. För sedan när har en roskistömning blivit ett ärende för miljönämnden? Och så allvarligt att det bör undersökas närmare?
Ett vanligt enkelt telefonsamtal kunde räcka till för problem av det här slaget.
Nu är det inte så att jag säger emot, det är mycket möjligt att problemet verkligen är allvarligt. De tider på året jag rört mig där har jag nu aldrig sett något sådant, men Nöjd är Lappvikbo, så han borde nog veta. Det stora och överfyllda sopkärlet blåser omkull och soporna sprids till stranden, säger han.
Här antar jag att det inte är någon av de två stora sopcontainrarna han avser, för inte ens i Lappvik blåser det så häftigt att de kan flyga omkring.
En vanlig enkel lösning på ett sådant här "problem" brukar vara att man tömmer sopkärlet en gång mera än tidigare, men nu kom miljönämnden enhälligt fram till att ärendet bör remitteras.
Det är rätta tag! I stället för att sopa soporna under mattan förflyttar man dem in i en avlägsen framtid.
I mina misstänksamma ögon ser det här ut som om någon vill ställa till med fan för Lappvik småbåtshamn och eller motorbåtsklubben därstädes. För sedan när har en roskistömning blivit ett ärende för miljönämnden? Och så allvarligt att det bör undersökas närmare?
Ett vanligt enkelt telefonsamtal kunde räcka till för problem av det här slaget.
onsdag 14 mars 2012
Stadens inbesparingar
Låter det där som dålig svenska? Ber i så fall om om ursäkt, jag är rätt dålig på att översätta från det finska byråkratispråket. Men bättre än den som ansvarar för projektet från stadens sida, det vågar jag påstå att jag är, åtminstone om man ska döma enligt den annons som publicerats i HILMA. Det är en ständig källa till förvåning hos mig att mer och mer går enbart på finska, även i sådana här sammanhang, trots allt vad lagen säger om tvåspråkighet.
Nå, inget så speciellt eller nytt med det. Men vad jag däremot tycker att är småroligt, det är kontaktuppgifterna för den ansvarige kontaktpersonen Satu Wigren; Tekniska verket i Hangö och en e-post adress till Raseborg.
Kanske staden hittat ett nytt sätt att spara? Man låter all post gå till Raseborg och sliter på det sättet mindre på våra små och krympande resurser.
Ett annat sätt att undgå besväret med överfull postlåda är det som båthamnsförvaltaren Thomas Skarpman tagit till. De som INTE vill behålla sin båtplats nästa sommar ska skicka honom ett meddelande.
Jag tror inte han får någon större rusning av svar, vad jag förstått har vi brist på båtplatser i staden, men för säkerhets skull kanske han i alla fall borde kolla sin post då anmälningstiden gått ut.
Ja, ja. Sommaren närmar sig. Snart är det Jul.
tisdag 13 mars 2012
Generalplan för stamstaden
I åratal har det pratats om den nya generalplanen för stamstaden. I november 2007 konstaterade man lyckligt att det rent praktiska arbetet med uppgörandet av den nya generalplanen hade startat, i morgon kväll ska den slutligen slås fast av stadsfullmäktige. Snabbt jobbat, gossar och flickor!
Under alla dessa år har det snarvlats om hamnar och friluftsområden, medan det stora problemet, våra möjligheter att röra oss mellan den norra och den södra delen av staden, på något sätt inte tagits upp i offentligheten. Redan nu är det svårt att komma över järnvägen, och värre ser det ut att bli.
Bron, eller viadukten som den antika konstruktionen så fint heter, är för smal och i dåligt skick. Gammal, helt enkelt, det har redan i många omgångar konstaterats. Där ser det inte ut att komma några förbättringar.
Däremot ser den rätt välfungerande korsningen i Hangö Norra ut att försvinna. I stället ska Korsmansgatan dras vidare längs med järnvägen, för att sluta i en rondell och en tunnel.
Herregud, lägg rondellen där Korsmansgatan slutar nu, om det nu nödvändigtvis ska måsta byggas rondeller, är min reaktion.
Men en drös med arkitekter, stadsplanerare, konsulter och all världens experter vet nog bättre än jag i den här saken.
Trots det kvarstår en gnagande misstanke om att det här nog inte är riktigt bra.
Under alla dessa år har det snarvlats om hamnar och friluftsområden, medan det stora problemet, våra möjligheter att röra oss mellan den norra och den södra delen av staden, på något sätt inte tagits upp i offentligheten. Redan nu är det svårt att komma över järnvägen, och värre ser det ut att bli.
Bron, eller viadukten som den antika konstruktionen så fint heter, är för smal och i dåligt skick. Gammal, helt enkelt, det har redan i många omgångar konstaterats. Där ser det inte ut att komma några förbättringar.
Däremot ser den rätt välfungerande korsningen i Hangö Norra ut att försvinna. I stället ska Korsmansgatan dras vidare längs med järnvägen, för att sluta i en rondell och en tunnel.Herregud, lägg rondellen där Korsmansgatan slutar nu, om det nu nödvändigtvis ska måsta byggas rondeller, är min reaktion.
Men en drös med arkitekter, stadsplanerare, konsulter och all världens experter vet nog bättre än jag i den här saken.
Trots det kvarstår en gnagande misstanke om att det här nog inte är riktigt bra.
måndag 12 mars 2012
Från Amerika
Solen skiner, lisom den gjorde i går, och vädret är det vårigaste. Trots det sitter jag inne och ugglar över gamla luntor, sliter på tangenter, i stället för att vara ute i friska luften.
De senaste dagarna har jag strängt taget inte gjort annat än lusläst gamla kyrkböcker från 17- och 1800 talet, numera kan jag konstatera att visst är vi släkt. Allihop. Mer eller mindre.
Men en och annan intressant sak dyker upp allt emellanåt, som denna lilla notis i tidningen "Hangö" från den 12 mars 1910, en guldgruva för släkt- och hembygdsforskare:
De senaste dagarna har jag strängt taget inte gjort annat än lusläst gamla kyrkböcker från 17- och 1800 talet, numera kan jag konstatera att visst är vi släkt. Allihop. Mer eller mindre.
Men en och annan intressant sak dyker upp allt emellanåt, som denna lilla notis i tidningen "Hangö" från den 12 mars 1910, en guldgruva för släkt- och hembygdsforskare:
Från Amerika.
Svå eldsvåda hos Oscar Täckman i Chicago
- Gustaf Mattsson förolyckades.
Svå eldsvåda hos Oscar Täckman i Chicago
- Gustaf Mattsson förolyckades.
För 7 à 8 år sedan for sjömannen Oscar Täckman ut från sin hemort Hangö. Han lämnade sedan sjön, gifte sig och ställde upp egen affär, kolonialvarubutiker i Chicago. Affären har sedan gått bra och har han även tagit till sig sin en ungdomskamrat från hemorten Gustaf Mattsson. Ur ett redaktionen vänligen företett brev framgår nu att dessa Hangöbor nu drabbats av olycka, den ena avlidit.
Den 12 februari kl. 3 på morgonen utbröt nämligen eld i en av herr Täckmans butiker. Elden fick god näring och rasade i hela två timmar. Då man slutligen fick herraväldet över elden återstod endast sot och aska. Herr Täckman hade begagnat butiken även som varumagasin och då allt detta nu blev lågornas rov måste herr Täckmans förlust uppskattas till c. 20,000 mark. Egendomen var ej försäkrad. Det var resultatet av mångårigt, träget arbete som här ödelades inom ett par timmar.
Elden krävde även ett människoliv. Då herr Täckman trängde in i butiken fann han till sin sorg sin kamrat Gustaf Mattsson med vilken han hade så många minnen gemensamma, bl. a. långa fiskefärder i Hangö, död på golvet. Den förolyckade hade lämnat ett ljus att brinna och somnat, varvid ljuset fått brinna ut och antänt den låda på vilket det stod. Den spridde sig hastigt och tydligen hade herr Mattsson kväfts av röken. Han begrovs i Chicago.
lördag 10 mars 2012
Otroligt men sant
Stadsfullmäktige har på sitt inkommande möte ett aningen ovanligare ärende att ta ställning till.
För så länge sedan som år 1974 inköpte en privatperson en fastighet i Lappvik. Säljaren var Tenala kommun, till vilken Lappvik på den tiden räknades, och tydligen var man inte så noga med vad man ägde och inte ägde. Nu har det framkommit att tomten köparna fick endast var närmare hälften så stor som den borde varit, och att huset som står på tomten egentligen endast gör det till hälften. Andra halvan av huset står på en tomtdel som numera, efter diverse kommunsammanslagningar, tillhör Hangö stad.
Det låter ju inte så roligt, vanlig praxis då det är frågan om sådana här svartbyggen borde vara att låta riva huset och utdela hiskeliga bötessummor. Inte sjutton får man ha huset på någon annans mark.
Nu gör man däremot någonting så pass ovanligt som att man medger att det begåtts ett fel. Visserligen skyller man, säkerligen med rätta, på den numera icke existerande kommunen Tenala, men ändå.
För att lösa situationen på ett för alla parter tillfredsställande sätt, eller för att "rätta till de en gång gjorda felaktigheterna" som man säger, föreslås staden nu sälja det 500 m2 stora området till ett nominellt pris om 200 euro.
Jag tycker man kunde ge det gratis, jag. Trots allt har de ju redan en gång tidigare, i god tro, betalat för området.
För så länge sedan som år 1974 inköpte en privatperson en fastighet i Lappvik. Säljaren var Tenala kommun, till vilken Lappvik på den tiden räknades, och tydligen var man inte så noga med vad man ägde och inte ägde. Nu har det framkommit att tomten köparna fick endast var närmare hälften så stor som den borde varit, och att huset som står på tomten egentligen endast gör det till hälften. Andra halvan av huset står på en tomtdel som numera, efter diverse kommunsammanslagningar, tillhör Hangö stad.
Det låter ju inte så roligt, vanlig praxis då det är frågan om sådana här svartbyggen borde vara att låta riva huset och utdela hiskeliga bötessummor. Inte sjutton får man ha huset på någon annans mark.
Nu gör man däremot någonting så pass ovanligt som att man medger att det begåtts ett fel. Visserligen skyller man, säkerligen med rätta, på den numera icke existerande kommunen Tenala, men ändå.
För att lösa situationen på ett för alla parter tillfredsställande sätt, eller för att "rätta till de en gång gjorda felaktigheterna" som man säger, föreslås staden nu sälja det 500 m2 stora området till ett nominellt pris om 200 euro.
Jag tycker man kunde ge det gratis, jag. Trots allt har de ju redan en gång tidigare, i god tro, betalat för området.
fredag 9 mars 2012
Etermedia från Hangö
Det är underligt hur ofta smånyheter sammanfaller på ett sätt som gör att jag kan få igång ett leende, åtminstone inombords, genast på morgonen.
På facebook skrivs det, till mångas glädje, att Hangö med stor sannolikhet ska få en egen radiokanal inkommande sommar. Anne Ekholm planerar att öppna en station under namnet South FM 105,7 från och med den första juni. Sändningsområdet ska vara hela Hangö samt havet utanför, eller ungefär 20 kilometer runtom den sändande antennen på Kasberget.
Sändningarna ska ske på finska, svenska och engelska.
Någon annan än jag som minns kanalen vi hade för ett tjogotal år sedan? "Radio Sun, se aalloilla soittaa..." eller något liknande. Reklamslingans melodi snurrar ännu nu och då i mitt huvud.
Det om radio nu och över till televisionens värld.
Den kristna tv-studion Channel 21 håller öppet hus i morgon på lördag mellan 16-18 på Berggatan 21 (ingång från parkeringen vid Korsmansgatan). Förutom sändningar via kabel-tv på tisdagskvällar ska föreningen bakom verksamheten nu börja med förbön för företagsledning.
Kanske kunde den första förbönen riktas till förmån för Anne Ekholm och hennes projekt?
På facebook skrivs det, till mångas glädje, att Hangö med stor sannolikhet ska få en egen radiokanal inkommande sommar. Anne Ekholm planerar att öppna en station under namnet South FM 105,7 från och med den första juni. Sändningsområdet ska vara hela Hangö samt havet utanför, eller ungefär 20 kilometer runtom den sändande antennen på Kasberget.
Sändningarna ska ske på finska, svenska och engelska.
Någon annan än jag som minns kanalen vi hade för ett tjogotal år sedan? "Radio Sun, se aalloilla soittaa..." eller något liknande. Reklamslingans melodi snurrar ännu nu och då i mitt huvud.
Det om radio nu och över till televisionens värld.
Den kristna tv-studion Channel 21 håller öppet hus i morgon på lördag mellan 16-18 på Berggatan 21 (ingång från parkeringen vid Korsmansgatan). Förutom sändningar via kabel-tv på tisdagskvällar ska föreningen bakom verksamheten nu börja med förbön för företagsledning.
Kanske kunde den första förbönen riktas till förmån för Anne Ekholm och hennes projekt?
torsdag 8 mars 2012
Internationella kvinnodagen
Så är det då igen den internationella kvinnodagen. Den 8 mars varje år, ända sedan 1910, har folk över hela världen jämställt denna dag med jämställdhetssträvan och jämlikhet för kvinnorna. Till skillnand från jämställdhetsdagen, som infaller på Minna Canths dag den 19 mars då vi alla strävar för jämställdhet mellan könen.
Egentligen var det här ursprungligen en dag då det skulle kämpas för kvinnornas rösträtt för och internationell socialism, men det tror jag nog är glömt vid det här laget.
För att visa hur orättvist behandlade kvinnorna i världen är, då i synnerhet i vårt land, tar man på HBL upp en jämförelse där man konstaterar att fler män än kvinnor har en egen smarttelefon.
På VN tar doktoranden i kvinnovetenskap, Salla Peltonen, upp problemet med vad man kallar kvinnor för. En tant som blir kallad flicka kan alternativt känna sig som en dam eller sexuellt trakasserad, säger hon ungefär.
Och det är väl rätt och riktigt. En gubbe som blir kallad pojke kan väl endera känna sig som en man i sina bästa år eller en mindre vetande pojkspoling, helt beroende på sammanhang.
Kanske vore det bäst att gå in för att kalla oss alla "hen", som de försöker i Sverige. Inga pojkar och flickor mer, i jämlikhetens namn är vi alla bara hen.
Men på engelska betyder ordet "hen" helt enkelt "höna", så nog finns det väl säkert någon språkkunnig tant som skulle opponera sig mot att bli kallad för det med antar jag.
Egentligen var det här ursprungligen en dag då det skulle kämpas för kvinnornas rösträtt för och internationell socialism, men det tror jag nog är glömt vid det här laget.
För att visa hur orättvist behandlade kvinnorna i världen är, då i synnerhet i vårt land, tar man på HBL upp en jämförelse där man konstaterar att fler män än kvinnor har en egen smarttelefon.
På VN tar doktoranden i kvinnovetenskap, Salla Peltonen, upp problemet med vad man kallar kvinnor för. En tant som blir kallad flicka kan alternativt känna sig som en dam eller sexuellt trakasserad, säger hon ungefär.
Och det är väl rätt och riktigt. En gubbe som blir kallad pojke kan väl endera känna sig som en man i sina bästa år eller en mindre vetande pojkspoling, helt beroende på sammanhang.
Kanske vore det bäst att gå in för att kalla oss alla "hen", som de försöker i Sverige. Inga pojkar och flickor mer, i jämlikhetens namn är vi alla bara hen.
Men på engelska betyder ordet "hen" helt enkelt "höna", så nog finns det väl säkert någon språkkunnig tant som skulle opponera sig mot att bli kallad för det med antar jag.
onsdag 7 mars 2012
Kulturcafé
Ett kulturcafé ordnas av stadens kulturbyrå i samarbete med Pro Hanko i morgon kväll. Platsen är stadshusets foaje och festsal och tidpunkten är klockan 18.00.
Inträdesavgiften är 10 € och för den summan får man kaffe, bulla och program. Programet består av musik med Veijo Varpios sångelever Georgij Babitzin, Matti Hukka och Tuula Kalmi. Leena Immonen spelar piano. Sångerna framförs på finska, svenska, ryska, tyska, franska, italienska.
För att ytterligare internationalisera det hela uppger man till min stora förvåning att musiken på pianot även framförs på polska och norska.
Inte visste jag att det fanns så tydliga skillnader på klinket att man klart kunde hänvisa det ett språk, men det vore nästan värt en tioeuros sedel för att höra ett piano på klingande polska.
För att öva upp oss en aning tar jag hjälp av Google translate för att önska er alla en: przyjemny wieczór muzyczny, hyggelig musikalsk kveld!
Inträdesavgiften är 10 € och för den summan får man kaffe, bulla och program. Programet består av musik med Veijo Varpios sångelever Georgij Babitzin, Matti Hukka och Tuula Kalmi. Leena Immonen spelar piano. Sångerna framförs på finska, svenska, ryska, tyska, franska, italienska.
För att ytterligare internationalisera det hela uppger man till min stora förvåning att musiken på pianot även framförs på polska och norska.
Inte visste jag att det fanns så tydliga skillnader på klinket att man klart kunde hänvisa det ett språk, men det vore nästan värt en tioeuros sedel för att höra ett piano på klingande polska.
För att öva upp oss en aning tar jag hjälp av Google translate för att önska er alla en: przyjemny wieczór muzyczny, hyggelig musikalsk kveld!
måndag 5 mars 2012
Skapa ditt eget Finland
Kommunutredningen har beskyllts för att vara toppstyrd, säger HBL i sitt gårdagliga nummer, och ger oss en virtuell möjlighet att slå samman kommuner enligt eget tycke. Inte vet jag om man på det här sättet vill inbilla oss att vi är delaktiga i det demokratiska samhället, eller om man bara vill lura oss till att tro på vad politikerna säger.
Jens Finnäs har skapat en ganska intressant interaktiv kommunkarta, där man kan klicka ihop sig med någon annan kommun i det såkallade svenskfinland. För oss här i Hangö är det ett ganska ointressant spel, då de realistiska valmöjligheterna är lika med noll, men som ett tankeexperiment är det rätt roligt... Vi kunde klicka ihop oss med exempelvis Pedersöre, på det sättet får vi en aningen lägre skatteprocent och fler svenskspråkiga i kommunen. Synd om Pedersöreborna, förstås, då de hamnar att komma hit för att få sjukvård.
Nej. Tanken som slog mig häromveckan är nog bättre. Eftersom det klart och tydligt verkar vara så att det enda sättet för kommunerna numera att få statliga pengar är att ta emot flyktingar, och läget i de drabbade zonerna verkar vara allt annant än på bättringsvägen, kanske vi kunde slå ihop Burma med Hangö?
På det sättet kunde Burmeserna stanna hemmma, där de trots allt trivs bäst, vi får ett befolkningsunderlag som med råge motsvarar regeringens krav och alla är glada och nöjda.
Förutom då vi Finlandssvenskar, förstås. Men när fan har vi varit nöjda med något?
Jens Finnäs har skapat en ganska intressant interaktiv kommunkarta, där man kan klicka ihop sig med någon annan kommun i det såkallade svenskfinland. För oss här i Hangö är det ett ganska ointressant spel, då de realistiska valmöjligheterna är lika med noll, men som ett tankeexperiment är det rätt roligt... Vi kunde klicka ihop oss med exempelvis Pedersöre, på det sättet får vi en aningen lägre skatteprocent och fler svenskspråkiga i kommunen. Synd om Pedersöreborna, förstås, då de hamnar att komma hit för att få sjukvård.
Nej. Tanken som slog mig häromveckan är nog bättre. Eftersom det klart och tydligt verkar vara så att det enda sättet för kommunerna numera att få statliga pengar är att ta emot flyktingar, och läget i de drabbade zonerna verkar vara allt annant än på bättringsvägen, kanske vi kunde slå ihop Burma med Hangö?
På det sättet kunde Burmeserna stanna hemmma, där de trots allt trivs bäst, vi får ett befolkningsunderlag som med råge motsvarar regeringens krav och alla är glada och nöjda.
Förutom då vi Finlandssvenskar, förstås. Men när fan har vi varit nöjda med något?
söndag 4 mars 2012
Isbrytaren Nadeschnij
Tidningen Hangö kan den 4 mars 1897 berätta om ett spännande besök i Hangö hamn:
Isbrytaren Nadeschnij ankom hit i går kl. 2 på morgonen, efter att omkring 6 à 7 timmar ha legat utanför Hangö till följd af tjocka. Ångaren hade på söndag eftermiddag afgått från Köpenhamn till Karlskrona. Den is som här påträffades var af ganska obetydlig art och genomgicks också med sådan lätthet att man icke ens kunde märka att hastigheten på något sätt hämmades. Från Karlskrona afgick ångaren hit. Till följd af rådande tjocka i sjön gick man så godt som uteslutande med half och sakta maskin.
Vid ett flyktigt besök ombord voro vi i tillfälle göra följande anteckningar:
Fartygets längd från förstäf till akter är 183,8 fot, största bredd 42,9 fot, djupet midskepps 16,7 fot (med fylda aktertankar ligger aktern 22 fot), bruttodräktighet 1,212,30 reg. tons och netto dräktighet 258,22 reg. tons.
Vid profturen i Öresund indicerade ångaren 3,600 hkr med en fart om cirka 15 knop.
Plåtarne äro 7/8 tum tjocka ; i vattenlinjen samt närmast öfver och under densamma hafva de en tjocklek af 1 tum. För-ut har ångaren tvänne vattentankar om 230 tons och akterut likaså tvänne dylika om 160 tons. Ifall af behof kan äfven midskeppsrummet fyllas med vatten. Ångaren är beräknad att bryta ända till 3 fot tjock fast is. ”Nadeschnij” har kostat 800,000 danska kronor, och är som bekant bygd å Burmeister & Wains warf i Köpenhamn under uppsikt af maskiningenjör C. W. Andersen.
Till sitt yttre är ångaren icke så treflig som Murtaja, men gör dock ett i allo solidt intryck. På öfre däck midskepps är anbragdt ett däckshus, som inrymmer förutom styrapparaten, en hytt för befälhafvaren jämte ett kök för besättningens och ett annat sådant för befälets behof. Ofvanpå däckshuset finnes kommandobryggan jämte styrhytten. På hvardera sidan af ångaren hänga uti davertar tvänne lifräddningsbåtar, af hvilka en kan framdrifvas med ånga och är försedd med s.k. sidokondensator.
Genom en kapp akterut träder man ned till mellandäck, där man först har en stor och rymlig vestibyl. På hvardera sidorna om densamma finnas stora, komfortabelt inredda hytter för befälet, samt akterut en stor och rymlig matsal. Samtliga hytter äro möblerade med ett skrifbord, ett klädskåp, ett linneskåp och kommod samt en med röd plysch soffa, som tillika tjänstgör som koj.
Förut finnes ett stort och rymligt logement för besättningen. Några kojplatser finnas icke här, utan endast hängmattor, såsom på örlogsfartyg är brukligt. Närmast detta har man ett stort messrum för underofficerare och på sidorna af detsamma trefliga hytter för underbefälet. Besättningens skans för-ut är försedd med ett vattentätt skott, som fullständigt skyddar denna del af fartyget, om förskeppet skulle skadas. Ångaren förfogar dessutom öfver tvänne andra wattentäta skott.
Den väldiga maskinen ligger midskepps. Ångpannorna äro till antalet fyra, hvarförutom finnes en dunkepanna för det elektriska ljuset, värmeledningen och vinscherna. Själfva fyrplatsen, likasom också maskinrummet är stort och bekvämt. Under vanlig fart eldas endast under tvänne pannor, men vid isforcering under alla fyra. Vid sådana tillfällen äfvensom i lugnväder, underlättas ventilationen genom en liten ventilationsmaskin, som tillför fyrrummet frisk luft. Kolboxarna ligga på hvardera sidorna om maskinrummet och inrymma 280 tons kol.
Kolförbrukningen utgör under vanlig gång 17 tons per dygn och under full forcering 2 tons per timme.
För länsning af trimningstankarna förfogar ångaren öfver en centrifugalpump med en länsningsförmåga af 1000 tons per timme.
Elektriskt ljus är infördt öfveralt på ångaren och i fören är en elektrisk strålkastare placerad.
Befälhafvare är löjtnanten i danska marinen, Gaade, som bl. a. tidigare varit chef för en Grönlands expedition. Ombord finnes dessutom chefen för Burmeister & Wains varf, kommendör Nielsen och maskiningeniören C. W. Andersen, samt en kommision, bestående af kapten Jessen, ryska marinattachén i Berlin von Kettler, maskiningeniörerna Afanastiev och Franschiewitsch samt skeppsingeniören Leontieff.
En dansk journalist, fil. kand. L. Mylius-Erichsen, medföljer för Politikens och Illustreret Tidendes räkning ångaren på dess proftur.
Ångarens besättning utgöres af 32 man förutom befälhafvaren. Styrmännens antal är 3, af hvilka två äro marinlöjtnanter ; maskinisternas antal är 6 och eldarenes 10. Den danska besättningen kommer att föra ångaren till Wladivostok.
Under hela gårdagen var snötjocka rådande, hvarför Nadeschnij ej kunde utgå. På eftermiddagen i går anlände hit senator Gripenberg och lotsdirektören Sjöman, för att medfölja ångaren på dess profresa österut.
I dag kl. 7 på morgonen afgick Nadeschnij österut och kommer möjligen att forcera isen ända fram till Helsingfors. Lotsuppsyningsman J. B. Blomqvist medföljde.
lördag 3 mars 2012
Varning för tjuvar
En läsare av det observantare slaget skickar som en varning in en kort berättelse om ett ganska suspekt beteende som försiggår i bygden.
Tidigare i dag hade en ung man knackat på dörren och kort presenterat sig som varande döv. Han räckte fram ett kort var det framgick att han säljer hemmagjorda produkter. Jag tror många av oss råkat ut för den här sortens försäljare tidigare, så ni vet hur det går till.
Det som här var aningen annorlunda, åtminstone har inte jag sett något liknande, var att då han inte fick någonting sålt och dörren stängts, så plockade den döve försäljaren fram en mobiltelefon och pratade i den.
Nu vet jag ju nog att telefontekniken gör ständiga framsteg, men att komma upp till samma klass som i den gamla visan där de döva kunde höra och de blinda kunde se tror jag nog inte de klarar av ännu. En döv person har nog fortfarande svårigheter med att hantera en mobiltelefon, eller så blir samtalet åtminstone mycket ensidigt.
Läsarens misstanke är att det nu är något gäng som är ute och kollar vilka bostäder som står utan invånare, lätta inbrottsplatser således. Läsaren vill ochså uppmana oss alla att kolla låsen och den allmänna säkerheten i våra hus, samt påminner oss om att det inte alls är så tryggt i vårt samhälle som vi så gärna vill inbilla oss.
Tidigare i dag hade en ung man knackat på dörren och kort presenterat sig som varande döv. Han räckte fram ett kort var det framgick att han säljer hemmagjorda produkter. Jag tror många av oss råkat ut för den här sortens försäljare tidigare, så ni vet hur det går till.
Det som här var aningen annorlunda, åtminstone har inte jag sett något liknande, var att då han inte fick någonting sålt och dörren stängts, så plockade den döve försäljaren fram en mobiltelefon och pratade i den.
Nu vet jag ju nog att telefontekniken gör ständiga framsteg, men att komma upp till samma klass som i den gamla visan där de döva kunde höra och de blinda kunde se tror jag nog inte de klarar av ännu. En döv person har nog fortfarande svårigheter med att hantera en mobiltelefon, eller så blir samtalet åtminstone mycket ensidigt.
Läsarens misstanke är att det nu är något gäng som är ute och kollar vilka bostäder som står utan invånare, lätta inbrottsplatser således. Läsaren vill ochså uppmana oss alla att kolla låsen och den allmänna säkerheten i våra hus, samt påminner oss om att det inte alls är så tryggt i vårt samhälle som vi så gärna vill inbilla oss.
fredag 2 mars 2012
Släkt- och hembygdsforskning
I morgon, lördagen den 3 mars, bjuds alla blivande släkt- och hembygdsforskare på kaffe i föreningen SSHH's utrymmen på Långgatan. I pauserna mellan kaffedrickandet kan man bekanta sig med alla de tekniska vidunder som står till forskarnas förfogande, ta en titt på det intressanta arkivet eller snarvla med de som frivilligt ställt upp som handledare för dagen.
Dörrarna är således öppna mellan klockan 12 och 15 i gamla godsstationen på Långgatan. De som är medlemmar i föreningen får naturligtvis besöka stället när de vill, dygnet runt och året om.
Sparbanksstiftelsens lokalarkiv har i gårdagens Hangötidning en påminnelse om att det, lokalarkivet alltså, från och med i måndag tar emot arkivmaterial från föreningar och sammanslutningar i Hangö. Ulla Lindström, som sköter det hela, vill gärna se era gamla luntor och papper i "sin" källare på Nycandergatan 18.
Det vill jag med, så dit med skrifterna bara innan de möglar bort. De gör ändå ingenting annat än upptar onödigt utrymme i era skåp och garage.
Dörrarna är således öppna mellan klockan 12 och 15 i gamla godsstationen på Långgatan. De som är medlemmar i föreningen får naturligtvis besöka stället när de vill, dygnet runt och året om.
Sparbanksstiftelsens lokalarkiv har i gårdagens Hangötidning en påminnelse om att det, lokalarkivet alltså, från och med i måndag tar emot arkivmaterial från föreningar och sammanslutningar i Hangö. Ulla Lindström, som sköter det hela, vill gärna se era gamla luntor och papper i "sin" källare på Nycandergatan 18.
Det vill jag med, så dit med skrifterna bara innan de möglar bort. De gör ändå ingenting annat än upptar onödigt utrymme i era skåp och garage.
torsdag 1 mars 2012
Hangö gymnasium
Tidningen Västra Nyland berättar i sitt gårdagliga nummer att Hangö gymnasium är bäst i Västnyland. Det påståendet baserar man på en rankinglista över gymnasierna i Finland publicerad av tidningen Ilta Sanomat. Listan, som jag efter mycket sökande och rotande, hittade på nätet är publicerad den 31.5.2011.
Om publiceringsdatumet för artikeln stämmer, vilket det väl med all sannolikhet gör, är det inte en lista som är gjord i går precis. Men den är i alla fall rätt intressant.
Vilket man tydligen även tyckt på VN, då man kontaktat kommunförbundets Corinna Tammenmaa för ett utlåtande. Ni minns kanske att det var kyrkslättsbon Tammenmaa som skällde små gymnasiers lärare för inkompetens i höstas, vilket fick en och annan lärare att gå i taket.
Nu hänvisar hon, kommunförbundets projektchef Tammenmaa, till en ännu äldre undersökning - gjord redan 2007 - där hon läser saker hon tycker att är oroväckande. Samtidigt poängterar hon att storleken på gymnasiet inte påverkar resultatet i studentexamen och att hela debatten kring små och stora skolor borde glömmas.
Vilket väl vore fatalt för henne, då läggs hennes projekt med stor sannolikhet ned.
Men så livar hon upp det hela och säger att problemet är att antalet elever, då främst i de svenska skolorna, minskar. Vilket då i förlängningen, av ekonomiska skäl, betyder att små svenska skolor får sämre kvalitet på undervisningen.
Hangö gymnasium var i Ilta Sanomats lista rankad på plats 32 i hela landet. Hankoniemen lukio hade nummer 188 på samma lista, Karis-Billnäs var rankad som nummer 60 medan Ekenäs hade placering 87.
Kyrkslätts gymnasium, mer än dubbelt så stort som Hangö gymnasium, placerade sig för övrigt på en hedervärd 207:e plats.
Om publiceringsdatumet för artikeln stämmer, vilket det väl med all sannolikhet gör, är det inte en lista som är gjord i går precis. Men den är i alla fall rätt intressant.
Vilket man tydligen även tyckt på VN, då man kontaktat kommunförbundets Corinna Tammenmaa för ett utlåtande. Ni minns kanske att det var kyrkslättsbon Tammenmaa som skällde små gymnasiers lärare för inkompetens i höstas, vilket fick en och annan lärare att gå i taket.
Nu hänvisar hon, kommunförbundets projektchef Tammenmaa, till en ännu äldre undersökning - gjord redan 2007 - där hon läser saker hon tycker att är oroväckande. Samtidigt poängterar hon att storleken på gymnasiet inte påverkar resultatet i studentexamen och att hela debatten kring små och stora skolor borde glömmas.
Vilket väl vore fatalt för henne, då läggs hennes projekt med stor sannolikhet ned.
Men så livar hon upp det hela och säger att problemet är att antalet elever, då främst i de svenska skolorna, minskar. Vilket då i förlängningen, av ekonomiska skäl, betyder att små svenska skolor får sämre kvalitet på undervisningen.
Hangö gymnasium var i Ilta Sanomats lista rankad på plats 32 i hela landet. Hankoniemen lukio hade nummer 188 på samma lista, Karis-Billnäs var rankad som nummer 60 medan Ekenäs hade placering 87.
Kyrkslätts gymnasium, mer än dubbelt så stort som Hangö gymnasium, placerade sig för övrigt på en hedervärd 207:e plats.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
