Språksvårigheter

Tidigare i dag, eller egentligen i går i skrivande stund, hade jag den stora glädjen att för första gången på länge få avnjuta vårt numera privatiserade järnvägsnät.

Suck. Och dubbelsuck.

Min tanke, och plan, gick ut på att besöka grannbyn vår - Ni vet, Ekenäs - vilken tanke även efter många om och men faktiskt råkade bli en sådan som beskrivs i sagorna; "A Dream Came True!".Nästan.

Men, till all lycka, fick jag komma hem igen.

Men nog var det intressant, då jag försökte få en biljett till Ekenäs. Då vårt lokaltåg, det som omväxlande är kallat "Taajamajuna", "Rälsbussen", "Maitojuna" eller "sista tåget som gick", hade en konduktör som inte hör till de ivrigaste inom kundservice, vilket det kanske inte är någonting att järma om. Alla har vi dåliga dagar.

Tokigt är, däremot, att han inte - då jag köpte biljett till Ekenäs - kunde svara annnat än; "Mitäh?". Men till "Tammisaari, anteeksi" gick nog för sig.

För en slant i sedelform.

Ännu tokigare blev det då jag mitt under resan blev tvungen att ändra min destination till Karis, men det återkommer jag till. Eller så gör statsmakten det för mig, så att inte det privatiserade bolaget VR behöver anstränga sina hårt upptagna tjänstemän.

För konduktören, en tjänsteman med befogenheter, var nog så nära att ringa efter polis.

Inte heller var det roligt för de turister, som av någon vansinnig anledning ville från Hangö till "Tammisaari". Då den förinspelade rösten meddelade att vi nu är där de ska stiga av, i "Ekenäs", trodde de inte på oss; deras resa gick till "Tammisaari". Så var det lovat.

Det här med språkmajoriteter, och i synnerhet hur det används, kan leda till oväntade problem. I onödan. I redan tiotals år har jag förundrat mig över de finskspråkigas behov att översätta våra släkt- och bygdenamn till finskan. Samtidigt som jag funderar på varför vi finlandssvenskar låter dem göra det.

På tåget rör vi oss numera, på engelska, från Hanko till Lappohja och därifrån till Skogby och Ekenäs. Varefter vi kommer till Karjaa. Till och med i mina luttrade öron låter det besynnerligt. I en turists öron - som köpt en resa till "The Peninsula of Hanko and Tammisaari" - kan det låta ännu skojigare. Eller svårare.

Hangö-Hanko, det fungerar nu ännu någorlunda, liksom Karis-Karjaa, men Ekenäs och Tammisaari är nog så svårt för utlänningar att förstå att det är samma plats.

Men, å andra sidan, så länge det ännu inte är enbart på finska och ryska så... Låt Eknäs vara Tammsaar. Om de så vill. Jenkkina lär sig, sade en kassafröken som jag samtalade en stund med.

Här i Hangö är vi Hangö-Hanko. Och kommer så att förbli. På alla språk.