Apatiskt

Vet inte om det är en begynnande ålderdom, en tilltagande krankhet eller en allmän olustkänsla som är orsaken till de apatiska känslor jag i dag pinas av.

Efter att ha varit utan ett på ett tillfredsställande sätt fungerande internet under veckoslutet kan man tycka att det är med glädje och iver jag studerar alla de föredragningslistor inför veckans möten som finns till påseende. Men icke.

Allt ser bara gammalt och färdigtuggat ut.

Det enda glädjande jag hittar är det faktum, numera, att det enligt den säkerhetsmanual och de handlingskort som utbildningsstyrelsen så vackert stått till tjänst med för stadens skolor kan konstateras att lärarna har rätt att ringa till nödnumret 112 om någon hotar dem till livet.

Det var väl fint, att lärarna får samma rättigheter som resten av befolkningen. Nu gäller det bara för de anställda att ha en dylik luntlapp till hands vid en krissituation, så man vet hur man korrekt tar sig ur en sådan utan att ställa till det för sig.