Ännu i stormens fotspår

Det här med omkullblåsta träd väckte ett gensvar jag inte egentligen väntat mig, men ett som vid närmare eftertanke är nog så förståeligt. Runt om i staden finns nämligen många träd som gårdsägarna skulle ha lust att göra sig av med, de räknar dem helt enkelt till faromoment för sina hus.

En person jag talade med i går hade haft en ofantlig tur, en stor gran hade trillat mitt emellan garaget och bostadshuset. Där kunde det gått verkligt illa, inget hus klarar oskatt av en gammal gran. En annan person skickade följande, nog så beskrivande, brev:

"Jag förstår mycket bra att stadens lönnar och andra träd börjar falla lite här och där för de är väl själva utsatta för samma byråkrati som vi andra. Är rågranne med en obebyggd tomt som ägs av Andelsbanken. På tomten finns tre stycken träd som bör fällas. Åskan har slagit ner i ett så det har en spricka, ett annat är angripet av tickor så det håller troligtvis på att ruttna innifrån. Det sistnämnda hotar ett uthus. En skogstekniker har varit på plats och konstaterat att träden bör fällas. Oaktat detta skall ägaren springa runt och erhålla rågrannarnas medgivande för att kunna lösa ut ett lov som kostar 190E, på träd som inte är värda 19E. Det är bara att att konstatera som förriga gobben, he e dåliga tider o brist på allt men tokot folk e he ingen brist på".

Enligt markanvändnings- och byggnadslagen kräver trädfällning på detaljplanerade områden i allmänhet miljöåtgärdstillstånd. På ett område som har ett i kraft varande byggförbud krävs tillstånd för åtgärder som förändrar miljön. Tillstånd behövs inte om åtgärden betraktas som ringa, men om det är ringa eller inte är det stadsgeodeten som bestämmer.

Enligt de här lagarna tycker jag staden gott kunde ta bort den för huset farliga björk vi har i porten till restaurang Park, där finns det varken detaljplan eller byggförbud. Dessutom har den redan en gång varit märkt att fällas, men själva fällningen har glömts bort.