Simskola

Det slog mig helt plötsligt att jag inte läst ett ord om ordnandet av simskola nu under sommaren, men ett litet rotande på stadens hemsidor gör mig gladare; Jo, det ordnas simskola även i år. Information om tid, plats och pris går att hitta HÄR.

Som en liten informativ lustifikation kan jag återge ett inslag, som nästan kunde varit skrivet i dag, ur tidningen Hangö från den 16 juni 1910:

Simkurserna. Hangö simsällskap har i år tagit initiativet till anordnande av kurser i simning och livräddning liknande dem som med så livligt intresse omfattades av allmänheten senaste år.

Kurserna skola såsom i fjol försiggå i allmänna simhusen å Fabriksudden. Avdelningen för manliga elever kommer att ledas av simläraren Lasse Railic, vilken detta år även anställts som massör vid badanstalten. Lärarinna vid kvinnliga avdelningen blir studeranden Ruth Gabrielsson från Tammerfors. Enligt annons i dagens blad vidtaga kurserna den 20 dennes.

Simning är ju en för Hangö naturlig sport och får man väl därför anse att dessa kurser skola tillvinna sig största möjliga anslutning isynnerhet som sommaren lovar bliva för dessa kurser särdeles gynnsam. Simkursen lämnar ju i alla avseenden mycket övrigt att önska, men simmarena hava ju alltid förhoppning om, att stadens finanser skola tillåta åtminstone någon uppoffring för detta i sanning kommunala ändamål. Bortskämd är ju ingen här och skall man väl därför finna sig i att reda sig så gott man kan.

Närmare uppgifter om avgifter m. m., ingå i annonsavdelningen.

Allmännyttigt syfte

Som det säkert redan är allom bekant har Outi McDonald blivit vald till överläkare vid Hangö HVC, om hon tar emot arbetet. Det hoppas jag hon gör, för om jag förstått saken rätt är det enbart hon här i staden som vet hur HVC fungerar.

Problemet som jag ser det, då det gäller tillsättandet av våra olika chefer och anställda i våra instanser här i staden, har snarast tack och lov oftare varit en kostnadsfråga än en personfråga. Man vill ha bra, men var ska man riva de behövliga pengarna. Det här gäller nu egentligen all verksamhet som staden står för. Den allmännyttiga verksamheten.

De sätt man nu främst använt för att införskaffa medel för denna allmännyttiga verksamhet är försäljning av egendom och skatter. Hur logiskt och lättfattligt som helst.

Nu har vår inrikesminister, ni vet hon min favorit bland ministrar, gjort en utredning gällande penninginsamling för allmännyttig verksamhet.

Med hjälp av en speciellt tillsatt grupp, som säkert kostat flere skjortor i skattemedel.

I texten som presenteras, i inrikesministeriets nyhetsbrev, går det bland annat att läsa följande; "Staten, kommuner eller samkommuner, den evangelisk-lutherska kyrkan, den ortodoxa kyrkan eller församlingar inom dem eller kyrkliga samfälligheter kan inte ges tillstånd till penninginsamling."

Så nu var det slut på skattebetalandet, enligt Päivi Räsänens specialtillsatta grupp. Må vi alla njuta av skatteparadiset, då värmen inte vill infinna sig i vårt sommarparadis.

Så länge vi kan.

Näridrottspark

För första gången ser jag planerna på hur näridrottsparken invid Centralskolan ska se ut. Hälften av grejerna vet jag inte ens vad de är, men jag känner igen en fotbollsplan, en iskockeyrink, löpbanor och något annat smått och gott. Med massor av konstgräs.

Fint så det förslår, man får hoppas att ungarna förstår uppskatta allt det goda.

Situationsplanen med tillhörande förklaringar finns på miljönämndens senaste föredragningslista, den där man tog ställning till quattrogroups ansökan om en smärre förändring i sitt byggnadslov.

Translubeca

I dag, det vill säga i går, hade vi ett celebert besök. Benccu Wikström förevigade det hela, då Translubeca gjorde sitt första besök.

Skräp och Rosk

Skräp och rosk, skriver jag i rubriken. Menande sådant som vi i folkmun kallar skit. För att förtydliga det här bör jag kanske påpeka att jag inte menar skiten i den biodynamiskt användbara formen, såsom gödsel, utan den för vårt ozonlager så fruktansvärda skit som kommer ur käften på våra snarvlare.

Då jag blir flyförbannad brukar min hustru, snäll som hon är, likna mig vid kapten Haddock, ni vet den gamle sjökaptenen skapad av Hergé. Men det är nog bara för att hon är snäll, mina belackare liknar mig vid mycket obehagligare figurer.

Då jag fick en någorlunda pinfärsk upplaga av senaste Hangötidningen i min hand, ja då betedde jag mig ungefär så igen. Att Mikael Heinrichs, som jag betraktat som en någorlunda förnuftig figur, i sin ledarrubrik säger att det äntligen börjar hända saker, då det nu kommer att gå tvärsom, och dessutom har det oförståndet att skryta med de nya ritningarna i en separat artikel.... Ja, visst fan, ännu också får det mitt blod att svalla, trots att det gått många timmar sedan jag läste det skräp man försöker slå i oss.

Att sedan läsa på YLE att Babsu Wikberg (SFP) tycker att det hela är besvärligt men i grund och botten bra, får mig att bli ännu mer förbannad. Att en lokalpolitiker som klart och tydligt meddelat att hon inte ställer upp för omval går ut med ett sådant här meddelande får mig att reagera. Visserligen säger hon att det vore bra om staden rev upp kontraktet, men tillägger att det nog antagligen är för sent.

Jag vill inte använda ordet mutor, inte heller den snällare versionen av personliga fördelar. Men mygel är det helt klart frågan om. Sådana här ritningar gör man inte upp på en natt, inte ens Kavander.

Om, vi kan fortfarande säga om, byggnadslovet nu rivs upp och planeras till ett extra obehövligt höghusområde. Då kommer jag att bli en flyförbannad Hangöbo.

Det är ett hotell vi är lovade, inte fler lägenheter. Sådana har staden av tillräckligt, vilket även Babsu borde veta. Hon sitter/satt trots allt i styrelsen för Hangö hyreshus Ab.

Där det fortfarande är brist på hyresgäster. Men inte på övernattare.

Hotellplaner

Så var det då hänt.

Då nu "arbetena" på det nya hotellet officiellt invigts, i och med gjutandet av några meter lång betongklump, så går Quattrogroup och lämnar in nya byggnadsritningar.

Det är väl ingen som slås med förvåning, egentligen, Kavander visste ju åtminstone om hur det skulle gå. Knappast var han ensam om det.

Det ny hotellet, som inte längre kan kallas hotell, ska nu bestå av sju byggnader. Byggnaderna ska i sin tur innehålla små lägenheter med ett par rum, kokvrå, wc och dusch. Hur många dylika lägenheter det nu ska bli berättas inte, men inte sjutton blir de de utlovad 100 rummen som vi skulle få med ett hotell.

Jag hade för mig att lägenheterna skulle byggas på Grand-tomten och på Drottningberg. Inte på Fabriksudden.

Som ersättning för vårt förlorade hotell erbjuds vi en 20-meters simbassäng. Utomhus.

Nu är det ju nog så att vi inte pratar om några små förändringar i fasader eller kvadratmetrar i den här förändringen. Det kommer att bli ett sjuhelvetes velas och lekas igen. Från miljönämnden, som ska ta ställning till saken i tisdag, genom alla instanser vi har i staden - förutom kanske bildningsnämnden, men man kan inte vara säker - ska alla igen få säga sitt. Givetvis efter välförtjänt sommarpaus.

Protestskrivarna vässar redan sina pennor, aktivister av alla de slag funderar på motreaktioner på kommande reaktioner.

Hangöborna får som vanligt snällt se på.

Paldiskitrafik

Många var vi väl som trodde att Navirails saga i Hangö var all då Via Mare efter bara ett par månader försvann. I synnerhet då det det ersättande fartygets uppdykande bara drog längre och längre ut på tiden.

Nu meddelar man i alla fall på företagets hemsidor att det redan från nästa vecka sätts in ett nytt fartyg M/v Translubeca, på linjen. Eller nyt och nytt, men nog så i jämförelse med gamla Via Mare, då det här fartyget är byggt så sent som 1990.

Nu hittar jag två olika Translubeca på nätet, HÄR och HÄR, ett av dem vet jag att vi någon gång för ett tiotal år sedan sett här förr. Så det är kanske samma fartyg. Eller så inte.

Men det kanske klarnar då fartyget nästa vecka anlöper hamnen.

Skoljämförelser

Jag tror knappast någon undgått den senaste jämförelsen, gjord av MTV3, över hur gymnasieeleverna klarat sig i år. Snarvlet går i debattinlägg, nyhetssändningar och på bensinstationer. Men om nu någon i alla fall bommat det hela så ska jag berätta att Hangöskolorna, både det svenska som det finskspråkiga gymnasiet, klarade sig bra.

Men det här är inget nytt, det har vi alltid vetat och jag har ropat om det många gånger tidigare; Små skolor är bättre!

Nu är jag däremot inte fullt så övertygad om att dylika jämförelser är så väldigt bra. Om man har turen att gå i Hangö gymnasium, rankad som nummer 6 bland alla svenskspråkiga gymnasier i landet och sjuttonde totalt, kan det kännas nog så bra. Men om man däremot studerar i Ålands lyceum, rankad som nummer 353 nationellt sett, då kanske man tappar en aning av sin studiemotivation.

Då HBL dessutom utbasonerar att "Katedralskolan är bäst - Åland jumbo", då tar nog känslor mer över handen än vad som för en journalist på en riksomfattande tidning kan godkännas. Och inte tröstar det ålänningarna.

En annan undersökning, gjord av Helsingin Sanomat, visar helt andra siffror. Visserligen klarar sig Hangö även där bra, men då två undersökningar som baserar sig på samma elever, samma skolor och samma studieresultat kan visa så olika slutledningar, ja då är det lätt att rycka på axlarna och gå vidare.

Men, hur som helst; Mina hjärtligaste gratulationer till alla som fått mössan!

Staden understöder

Stadsstyrelsen ska på sitt inkommande möte diskutera hur, och vem, man understöder under sommaren. Helt lakoniskt konstaterar man att man enbart känner till Teaterträffen, EVLI-Regattan och Sea Horse Weeken.

Säkert är det så, de andra evenemangen har väl inte ansökt om bidrag. I fast övertygelse om att det är onödigt.

Men i den inledande texten i föredragningslistan finns en mening som får åtminstone mig att haja till: "Från anslaget har under gångna år Evangeliska folkhögskolan, Hangö bowlingförbund och Hangö flygfältsförening understötts med stora summor."

I ett mötesprotokoll från den femte mars 2007 läser jag att stadsstyrelsen bestämt sig för att bli medlem i ovan nämnda flygfältsförening. Om samma stad sitter som medlem i en dylik förening och helt kallt kan meddela att man understött föreningen med stora summor, då undrar jag verkligen hur "stora summor" det är frågan om.

Och om det här är etiskt riktigt, eller ens lagligt.

Teaterträffen får sina slantar från nämnden för kultur- och medborgarverksamhet och så räknas det som ekonomisk hjälp att de för sina uppträdanden får använda staden tillhöriga utrymmen. Hästveckan och de människorna får ekonomisk hjälp såtillvida att de får använda stadens utrymmen, en ekonomisk hjälp beräknad att utan moms vara värd 10.000 euro. Regattan, ja, den kostar enligt alla normala och tidigare normer mer på nerverna än i rena pengar. Vilket även konstateras med meningen; "Trafikarrangemang, städning o. dyl. under Regattaveckoslutet måste stadens tekniska och miljöverk i vilket fall som helst sköta."

I samma rättvisa andemening konstaterar man att det inte i år beviljas understöd till bowlarna. Kanske borde ordföranden i Hangö bowlingförening skicka en medlemsansökningslapp till ordföranden för stadsstyrelsen.

Så får man kanske "stora summor". Eller en möjlighet att använda stadens utrymmen, såsom parkeringsplatser och liknande.

Järnvägen

Apråpå, eller Á propos som fransmän och annat förnämt folk säger, inlägget jag gjorde gällande en tågresa häromdagen har Styrbjörn Lindberg fångat en numera sällsynt fågel på vår bangård. Texten som följer, med tillhörande bild, är således herr Lindbergs. Taget och skrivet i går.

"Två stk Czeckolino och ett gammaldags "BlåTåget" med diesellok. Har vi fått direkta vagnar som i fornstora dagar eller har det varit ministerbesök eller något annat dignitärt".

Det är inte utan att man undrar, vi är säkert många som med saknad minns de gamla vagnarna.

Hangötidningen

Dagens nummer av lokaltidningen Hangötidningen är ett ypperligt exempel på hur en lokaltidning ska göras; Mikael Heinrichs med stab har fått ihop ungefär allt som behövs för att man ska kunna fördriva tiden över sitt morgonkaffe. Då man därtill lägger den i dag utkomna, otroligt bra versionen av den en gång i året utkommande sommarversionen av samma tidning, då är dagen perfekt.

Det är så där det ska skötas!

Har jag skrutit tillräckligt med vår lokaltidning nu, Biggan?

Knappast.

En av de intressantaste artiklarna i veckotidningen, naturligtvis kanske enbart i mitt tycke, är den som Jonas Jonhem skrivit om de senaste flyktingfamiljerna vi fått till staden. Ett lätt och flytande språk med en aning allvar inblandat, det gör att man orkar läsa igenom hela långa artikeln. Sommartidningen innehåller så många pärlor så det kommer att ta tid att läsa den - vilket säkert är meningen - men en första genombläddring ger ett verkligt positivt intryck.

Fortsätter HT att utveckla sig på det här sättet, ja då får jag verkligen gratulera. Den anrika lokaltidningen kommer trots allt att överleva.

Redaktionschefen Mikael Heinrichs skrev den 24 maj att han vill ha ris, ros och konstruktiv kritik. Sådan kan man lämna på tidningens internetsidor HÄR. Såsom alla skribenter önskar han säkert ros, men en välbefogad gissning är att konstruktiv kritik är mer än välkommen.

Om man lämnar bort järmet över dålig svenska och tyrkfelsnissarna. De hör till, till Hangötidningen.

Sedan 1890.

Javisst, ja. Som ett rent allmännyttigt informationsämne. Den som av någon anledning INTE har tidningen hemma kan med fördel gå och läsa den på Park. Över en kopp kaffe eller ett glas vin. Eller en av de 39 olika ölsorter som finns att välja mellan.

Språksvårigheter

Tidigare i dag, eller egentligen i går i skrivande stund, hade jag den stora glädjen att för första gången på länge få avnjuta vårt numera privatiserade järnvägsnät.

Suck. Och dubbelsuck.

Min tanke, och plan, gick ut på att besöka grannbyn vår - Ni vet, Ekenäs - vilken tanke även efter många om och men faktiskt råkade bli en sådan som beskrivs i sagorna; "A Dream Came True!".Nästan.

Men, till all lycka, fick jag komma hem igen.

Men nog var det intressant, då jag försökte få en biljett till Ekenäs. Då vårt lokaltåg, det som omväxlande är kallat "Taajamajuna", "Rälsbussen", "Maitojuna" eller "sista tåget som gick", hade en konduktör som inte hör till de ivrigaste inom kundservice, vilket det kanske inte är någonting att järma om. Alla har vi dåliga dagar.

Tokigt är, däremot, att han inte - då jag köpte biljett till Ekenäs - kunde svara annnat än; "Mitäh?". Men till "Tammisaari, anteeksi" gick nog för sig.

För en slant i sedelform.

Ännu tokigare blev det då jag mitt under resan blev tvungen att ändra min destination till Karis, men det återkommer jag till. Eller så gör statsmakten det för mig, så att inte det privatiserade bolaget VR behöver anstränga sina hårt upptagna tjänstemän.

För konduktören, en tjänsteman med befogenheter, var nog så nära att ringa efter polis.

Inte heller var det roligt för de turister, som av någon vansinnig anledning ville från Hangö till "Tammisaari". Då den förinspelade rösten meddelade att vi nu är där de ska stiga av, i "Ekenäs", trodde de inte på oss; deras resa gick till "Tammisaari". Så var det lovat.

Det här med språkmajoriteter, och i synnerhet hur det används, kan leda till oväntade problem. I onödan. I redan tiotals år har jag förundrat mig över de finskspråkigas behov att översätta våra släkt- och bygdenamn till finskan. Samtidigt som jag funderar på varför vi finlandssvenskar låter dem göra det.

På tåget rör vi oss numera, på engelska, från Hanko till Lappohja och därifrån till Skogby och Ekenäs. Varefter vi kommer till Karjaa. Till och med i mina luttrade öron låter det besynnerligt. I en turists öron - som köpt en resa till "The Peninsula of Hanko and Tammisaari" - kan det låta ännu skojigare. Eller svårare.

Hangö-Hanko, det fungerar nu ännu någorlunda, liksom Karis-Karjaa, men Ekenäs och Tammisaari är nog så svårt för utlänningar att förstå att det är samma plats.

Men, å andra sidan, så länge det ännu inte är enbart på finska och ryska så... Låt Eknäs vara Tammsaar. Om de så vill. Jenkkina lär sig, sade en kassafröken som jag samtalade en stund med.

Här i Hangö är vi Hangö-Hanko. Och kommer så att förbli. På alla språk.

Dagens webbfråga

Jag vet, man ska inte skratta åt andras olycka, men nog är det ack så roligt då man lyckas kapa sådana här bilder:

Tydligen håller tidningen Västra Nyland på att uppdatera och förnya sina websidor, så man ställer allmänheten frågan: Vilket vitsord ger du Västis nya sajt?

Om det gick att svara, vilket det nu inte går, skulle jag ge fulla poäng.

Vi ska hoppas de får ordning på problemen, det är alltid skoj att gå in och se på vad Västis skriver.

SEB Junior Grand Prix Tennis

SEB Junior Grand Prix inleder tennissäsongen i Hangö.

Finlands tennishopp finns närvarande i Hangö tennispark f.r.o.m. måndag 4.6.. Då startar fjärde deltävlingen i SEB Junior Grand Prix serien. I Hangö spelar alla åldersklasserna.

10 och 14 åringarna börjar turneringsveckan och finalerna i bägge klasserna spelas på onsdag 6.6.

På onsdag eftermiddag börjar klasserna 12 och 16 år vars finaler spelas tidigast på lördag 9.6.

SEB Junior Grand Prix är med god marginal den största tennistävlingen i Finland. Till Hangö har t.o.m. över 400 spelare anmält sig till två- och fyrspel

Serien fortsätter efter Hangö i Kotka, Hyvinge, Jyväskylä, Lojo, Esbo och Tammerfors. Seriefinalen Masters, spelas i November med bara 8 bästa spelare per åldersklass, flickor och pojkar.

Allt det här berättas i ett meddelande från tävlingspromotor Erik Nykopp, vilket jag lat som jag är helt enkelt kopierat. I fjol var det sol och varmt då dessa tävlingar spelades, vi ska hoppas att ungdomarna har likadan tur med vädret i år.

Staden informerar, på sitt sätt.

I anslutning till den detaljplaneändring som görs upp för Casinos kvarter, Plagens badstrand och Parkbergets område ordnas för alla intresserade en guidad promenad på planområdet nu inkommande måndag 28.5.2012 kl 17-18.30.

Då man traskat färdigt, i sällskap med museidirektör Marketta Wall, stadsgeodet Kukka-Maaria Luukkonen, arkitekt Teemu Holopainen och andra medlemmar från planprojektets styrgrupp, kan man med fördel sticka sig in på Park för en öl eller en kopp kaffe.

Det är egentligen ganska intressant, det här med hur staden ordnar sina infotillfällen och dylikt. Helst ska det ske på så omöjliga tider som möjligt. Ett annat exempel på det här är det så kallade Info- och diskussionsmötet gällande framtiden för Högbergsgatan som hålls den 30.5.2012 kl. 17.00. I nämndernas sammanträdesrum på Sandövägen 2 (Kexen). Hur många tar sig dit? I synnerhet som informationen om informationstillfället göms undan så gott det går.

Knappast någon, men det är väl det som är meningen.

Händelserikt

Inkommande veckoslut kör sommarsäsongen igång i Hangö. Evenemangen trängs om dagarna och det finns något för alla att välja mellan, så som det alltid är under sommaren så finns det så mycket att se och göra att tiden inte räcker till.

Stadens centrumaffärer inleder sin sommarsäsong på lördag mellan 10 och 14 med tal av Anne Ekholm, dans, sång och korvgrillning. Anne Ekholm är som bekant programchef på den nya lokala radiokanalen South FM.

På 4 vindarnas hus äter man korv mellan klockan 13 och 16, likaså på lördag, förutsatt att vädret tillåter. Vad man nu menar med det. Korvmästaren ska presentera sommarens nyheter, berättas det i en annons på dagens tidning.

På söndag håller Lions sin årliga kirppis, nu för femtiotredje gången, med sedvanligt program. Även där får man äta grillkorv. Tillställningen är gratis, berättas det, för alla som kan krypa igenom ett lejongap.

Själv missar jag tyvärr alla dessa glada tillställningar. Jag tillbringar veckoslutet i syndalen, ätande grillkorv samt lyssnande till de glada tonerna från alarmet som berättar om gasfara i Koverhar.

Smuts under mattan

Det ser ut som om Quattro Group följer stadens exempel och sopar sin smuts under mattan. Tanken är säkert att det man gömmer, det glömmer man.

Nu är det nog på det sättet att det finns strikta regler för hur man ska behandla problemavfall, dit även gammalt byggnadsmaterial hör, och de reglerna tillåter nog inte att man helt enkelt gräver ned dem där de ligger. Eller gömmer in dem med ett tunt lager sand.

Jag är rent ut sagt förvånad över att något sådant här kan pågå mitt i staden utan att någon reagerar. Sjutton vet vad det är för gifter man gömmer in.

Men kanske man har fått undantagslov av våra styrande att göra så här, i inbesparingens tecken. För det är med all säkerhet en lösning på hur man sparar en avsevärd kostnad vi ser här.

Hövligt frågar jag i alla fall; Vem har gett lov till ett sådant här miljöbrott?

Societetshuset

Tidningen Hangö innehåller den 21 maj 1907 en rätt bra beskrivning över den då nybyggda tillbyggnaden till Societeshuset. Nu är det tyvärr en rätt skruttig bild jag har, ett foto på ett foto av ett foto, eller någonting liknande, men vi låter texten berätta:

Societetshuset öppnade pingstdagen sin nybyggda sommarrestaurationslokal, belägen invid Hafsgatan och stående i förbindelse med hufvudrestaurationen medels en längre, ljus korridor. Må det först som sist påpekas att det propra annexet utgör en afsevärd tillökning uti ortens restaurationslokaler och kommer helt säkert att blifva en gouterad vistelseplats för alla dem, som vilja njuta af en vacker natur. Utsikten mot hafvet och badhusparken samt en del af staden är nämligen härifrån förtjusande. Det hela utgöres af en stor hall, hvars ena långsida, den östra, är inrättad som veranda med ett mindre rum på hvardera kortväggen för slutna sällskap. Hallens väggar äro hållna i rödt, medan dörrar och barriär äro polerade i grönt. Fälten i väggarna prydas af vackra oljemålningar. Att hallen gör sig väl gällande under solskensbelysning förstås af sig själft, men densamma är också vacker då det elektriska ljuset från ett otal små, från taket nedhängande glödlampor spridas ut öfver hallen.

Genom den gjorda tillbyggnaden har vår Societetshuslokal, redan härförinnan den förnämsta i staden, vunnit betydligt i trefnad och kommer otvifvelaktigt att af såväl stadsbor som främlingar aflocka ett berättigadt erkännande.

Sedan några dagar tillbaka spelar uti salongen en väl sammansatt orkester, hvars prestationer man åhör med nöje, och kan det tryggt påpekas, att en bättre kammarmusik kan man hos oss knappast begära. Under pingsthelgen ha konserterna också varit flitigt besökta och man får hoppas att publiken ej heller för framtiden skall hålla sig undan.

Serveringen går fermt och ombesörjes af tio servererskor.

Societetshuset har på ett storartadt sätt förberedt sig för den stundande sommarsäsongen.

Språk å sånt

För att glädja min Söndag, verkade det som, besöktes jag i dag av folk från så exotiska länder som Italien, Brasilien, England och Ryssland. Och några länder till. Sommaren är på väg, livet blir sakta men säkert återigen roligare.

Alla dessa besökare hade i dag igen en sak gemensam, samma sak som jag har försökt uppmärksamma gällande tidigare  utländska besökare i Hangö; De försökte efter bästa förmåga prata finska. "Kiitos" och "Anteeksi" kunde de alla flytande. Och några ord till.

Jag fann tid att sätta mig ner och byta några ord med några ungdomar från vårt grannland Estland, vårt gemensamma språk var naturligtvis finskan, och vi hade ganska trevligt, solen sken och blåsten hade bestämt sig för att vara nådig mot vår kind.

Till min stora förargelse kunde inte en av våra lokala finsktalande förmågor hålla sig borta, det var nästan som om vår diskussion hade varit en magnet på den här typen. Nå, sådant är man ju numera van med i Hangö, men vad som däremot förvånade mig storligen är att denna finne inte längre förstod finska.

Har vår språkundervisning numera gått så långt åt "helvitte" att man, i ett bord med finskatalande människor, byter till en bruten engelska?

Kanske, om jag får säga det rent ut, finnarna behöver få "pakkosuomi" i skolorna.

Eller några timmar undervisning i vett och etikett.

Drottningberg i dag

Beviljat understöd

Kulturenheten vid Närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland har beviljat 3 470 000 euro till verkstadsverksamhet för unga ur de nationella anslagen för år 2012. Bland de som fått ta del av dessa pengar finns även Hangö stad, som fått 45 000 euro att använda för de ungas väl.

Pengarna är avsedda för att avlöna verkstadshandledare. Märkväl; inte för att övervaka ungdomarna utan för att aktivera dem.

När understödet beviljades beaktades bl.a. antalet unga och antalet arbetslösa unga, de ungas närvaro vid verkstäderna samt verkstadsverksamhetens innehåll och resultat, sägs det i meddelandet från ELY-centralen. Ungdomsverkstädernas målgrupp är unga under 29 år som står utanför utbildning och arbetsliv eller är arbetslösa.

Och sådana har vi ju tyvärr gott om här i staden, vilket kanske tydligast framgår då man jämför med Raseborg som endast fick 40 000 euro i samma understöd.

Nu kunde man kanske försöka låta bli att plottra bort dessa 45 000 euro i byråkratiska vändningar och i stället använda dem till ändamål de är menade för.

Men jag tillåter mig tvivla, staden har inte på senare år visat sig vara en av de instanser som är ungdomsvänliga.

Smått otroligt

Än en gång förundrar jag mig över hur Västra Nylands Eva Hagman alltid lyckas locka ur människor så fantastiska kommentarer. I dagens tidning, VN alltså, ingår en artikel gällande en trolig fördröjning av det så kallade hotellprojektet på Fabriksudden.

Quattrogroups koncernchef Lasse Alanne berättar alltså att byggstarten på grund av ekonomiska orsaker kan ske först på hösten, inte i juni som planerat, varför man begär aningen tilläggstid vad gäller byggandet.

Till det här svarar vår socialdemokratiske grodmästare och stadsstyrelseordförande Jouko Kavander galant att han nog kan tänka sig det, men tillägger:
 - Jo, om de ändrar hotellritningarna.

Herregud, människa, det är ju som att be dem börja om med hela projektet. Hur tror Kavander att man får nya ritningar gjorda till hösten?

Samma stadsstyrelses viceordförande, SFP's Kurt Wennerqvist, konstaterar för sin del att "Det finns kontrakt och kontrakt". Inte för att jag vet vad han menar med det, för nog hoppas jag verkligen att det i det här fallet finns ett - och enbart ett - kontrakt man ska hålla sig till.

Men, då man läser Lasse Alannes slutkommentar kan man förstås börja fundera:
 - Vad händer om någon tolkar det så att vi borde börja före midsommar? Vilka sanktioner följer? Ska hela projektet slopas?

Kanske herrarna så småningom kunde komma överens om vilket kontrakt och vilka ritningar man ska använda. För snart är det midsommar.

Bilderbok om hamnen

Nu inom kort utkommer en ny bok om Hangö hamn och verksamheten där. Boken, ”Hamnboken - Hangö hamns historia i bild”, är gjord i samarbete mellan Kjell Källström, Johannes Runeberg och Bengt Wikström.

Jag hade glädjen och förmånen att som hastigast få bläddra i ett förhandsexemplar.

 Man kan tycka att allt redan är skrivet om Hangö hamn, men så icke; Både greppet och utformningen är nya. Boken inleds med en lätt historisk översikt från senare järnåldern till Krimkriget, för att sedan komma i gång på allvar i och med byggandet av Hangöbanan. Allt varvat med de allra ypperligaste illustrationer och bilder.

Det är mera bilder än text i boken, vilket ju redan antyds i boktiteln, och vilka bilder! En sak värd att poängtera, är att den sparsamma men välförklarande text som förekommer är skriven på våra båda inhemska. Vilket gör att man kan ge boken som present åt vem som helst. Utan tvekan ett måste i bokhyllan för alla som är det minsta intresserade av stadens utveckling, vilken som bekant alltid har gått hand i hand med utvecklingen av hamnen.

Boken, som har 214 sidor och ca 300 bilder, kommer ut under sommaren och kommer att kosta 50 euro. De som är intresserade kan förhandsbeställa den av Kjell Källström 050 3545540.

Ännu en bit historia rivs

Många är vi med olika sorts minnen från detta hus, min generation minns väl det bäst som "Musikskolan". Men då jag pratat med folk som är äldre får man höra de mest besynnerliga berättelser. Vilket alltid är både roligt och intressant. Måhända någon av er kan bidra med några historier till?

Regionförvaltningsverkets meddelanden

Det har under morgonen och förmiddagen droppat in meddelanden från regionförvaltningsverket, det ämbetsverk som är till för att, enligt sig själv, "främja de grundläggande fri- och rättigheterna och rättsskyddet, tillgången till basservice, miljöskyddet, ett hållbart utnyttjande av miljön, inre säkerhet samt en sund och trygg levnads- och arbetsmiljö i regionerna".

I alla de rapporter och pressmeddelanden som de skickar ut finns mycket snarvel och verkligt litet av information som leder till verkliga resultat. Men, jag citerar, så får ni döma själv:

"Servicekapaciteten hos polisinrättningarna i Sydvästra Finland försämrades 2011. Särskilt den försämrade aktionsberedskapstiden för polisinrättningen i Egentliga Finland är uppseendeväckande".

Det är väl ingen som blir förvånad över det här, sådant läser vi om i tidningarna titt som tätt. I ett annat meddelande som trillat in i dag sägs det:

"Ansvaret för ett täckande skolnät och för en kvalitativt god grundläggande utbildning ligger i hög grad på utbildningsanordnarna. Att garantera en lokalt och regionalt heltäckande och högklassig utbildning för varje elev så nära hemmet som möjligt är en jämlikhetsfråga som berör även större kommuner där det förekommer glesbygd. I stället för de många år av indragningar av skolor som vi haft behöver utvecklingspotentialen hittas i annat än platsen. Det blir svårt att skapa en framtidstro om budskapet är att man inte är lönsam".

Där tycker jag speciellt mycket om sista meningen.

Om statliga myndigheter så här klart ger ett budskap till våra bestämmande och styrande organ att nu får det räcka till med inbesparingar, ja då tycker man väl kanske att de folkvalda för en gångs skull kunde lyssna.

Men knappast.

För nu är det inbesparingarnas gud som råder. Utan någon som helst tanke på framtiden.