30.11.1939

Japp. Det var det datum då ryska bomber föll över det civila Finland. Även Hangö fick sin del av det beskärda. En oskäligt stor del.

Efter att de förhandlingar som ägde rum i Moskva från 12 oktober till mitten av november 1939, där dåvarande Sovjetunionen krävde att gränsen på Karelska näset skulle förskjutas mot nordväst till höjden av Björkö och att Finland skulle avstå från utöarna i Finska viken och arrendera ut Hangö som flottbas strandade, utbröt vinterkriget.

Som vi alla finnar, inkluderat oss Hangöbor, kan förstå var detta oacceptabelt.

Omkring 15.00 finsk tid den 26 november 1939 hördes sju explosioner vid den sovjetiska byn Mainila (Det hör man ju på namnet, att det är ryskt) nära den finska gränsen. Moskvaradion rapporterade kl. 19.00 att finska armén öppnat eld mot sovjetiska förband och dödat fyra soldater.

I Hangö betydde detta beslut en mängd bombningar, som började i dag för 70 år sedan. Under vinterkriget bombade ryssarna Hangö 72 gånger och över staden fälldes 1 100 bomber under knappa tre månader, mellan januari och mars. Orsaken till att bombningsräderna avslutades, var att Ryssland fick veta att Hangö utarrenderas för 30 år. Varför pissa i egen säng?

Rent politiskt sett är det fortfarande ännu i denna dag intressant, att Sovjetunionen aldrig medgett att de varit i krig med Finland. Tröstar säkert, på båda sidor.

Bilderna ni ser till vänster är insända av en trogen läsare. Var snälla, låt bli att kopiera dem.

Överst ser vi läkare Ture Kumlins hus/mottagning på Boulevarden 12 i lågor. Fullträff, men fel. Följande bild är från Linjegatan 2. Fullträff, men fortfarande fel. Resterna av gamla järnvägsstationen är ett mer förståeligt offer för bombningar, om det inte var ett misstag. Centrala Hangö, Berggatan och Boulevarden, var helt bortbombat.

Inga bomber träffade hamnen, alla 1100 föll över civila mål.

Med tacksamhet till de gubbar och gummor, män och kvinnor samt pojkar och flickor, som såg till att vi fortfarande kan kalla oss Hangöbor.