Falsk inspektör säljer förstahjälpen-förpackningar

Meddelande från regionförvaltningsverket:

Inom regionförvaltningverket i Södra Finlands verksamhetsområde har ett fall uppdagats, där en person från ett företag som säljer förstahjälpen-förpackningar har utgett sig för att vara arbetarskyddsinspektör när han har kommit överens om mötestidpunkten per telefon. När den falska inspektören anlände till arbetsplatsen uppvisade han ett identitetsbevis av vilket det framgick att det inte var fråga om en inspektion som arbetarskyddsmyndigheten genomför. Den falska inspektören hade för avsikt att sälja förstahjälpen-förpackningar till företaget.


Närmare upplysningar och kontaktuppgifter fås HÄR.

Utvärdering av inlärningsresultat

Det har i alla andra medier pratats vitt och brett om det årligen återkommande samtalsämnet "stängningen av skolan i Täktom", men nu ser det nog ut som om den blir tvungen att stänga. Tyvärr, för jag begriper mig inte riktigt på de siffror som presenteras som "fakta" och "inbesparingar.

Ett av de andra ämnen bildningsnämnden på sitt möte den 1 september har att ta upp intresserar mig betydligt mera, punkt 38:

"Utvärdering av inlärningsresultat i konst- och färdighetsämnen i åk 9 / mars 2010.

Elever i årskurs 9 valdes slumpmässigt ut enligt anvisningar av Utbildningsstyrelsen. Endast 1/3 av de utvalda eleverna har läst alternativ musik i åk 8 och 9. 2/3 av eleverna har således inte haft musik sedan åk 7."

Så de slumpmässigt utvalda eleverna genomgick högstadiet utan nödvändig utbildning inför följande del:

"Utvärderingen bestod av tre tillfällen à två timmar. Första provet gällde allmänna kunskaper i konst- och färdighetsämnen, andra enbart musik och tredje provet var en produktionsuppgift. I den sistnämnda deltog igen slumpmässigt valda 12 elever av vilka igen enbart 1/3 haft musik sedan åk 7. Eleverna skulle producera egna musikstycken och sjunga inför de andra eleverna - allt videofilmades."

Ingen blir väl så väldigt förvånad över följande text: "Att bli utvärderad i ett ämne som eleven inte läst på två år kan inte vara speciellt motiverande. Det syntes även i resultaten."

Låter det i era öron som i mina öron? Är sådana här vansinnestester verkligen nödvändiga? Och framför allt, hur i hela friden kan sådant här lekas främja utbildningen? Och slumpmässigt utvalda elever? Gud vet hur många talanger världen nu gick miste om!

Fram för jämlikheten, utrota konsten!

Miljöpriset till B8

Stadens miljöpris, som delades ut under Hangödagarna, går även i år till inkvarteringen. Det i somras öppnade hotellet på Boulevarden, B8, belönades på lördagen och i motivering läser man: "Nydanande och innovativ återanvändning".

Miljönämndens viceordförande Jaakko Laiho, som delade ut årets pris, säger på dagens nät-VN att: - B8 bidragit med nya, efterlängtade hotellutrymmen till Hangö.

I fjol tillföll priset pensionaten Villa Tellina och Thalatta, Villa Maija och Villa Doris, i år B8, nästa år (förutspår jag, om trenden håller i sig) går priset till Harkimos projekt och hotell Regatta.

Reaktionen hos B8?

– Det känns bra att få erkännande för en långvarig insats i Hangö. Vi har verkat här sedan 1995, säger representanten för företaget Fastighetskompaniet Aslak Söderman.

!

Men grattis! Laiho har rätt: Det är bra med annat än privat inackordering.

Omnibusolycka

Den Omnibus jag skrev om senaste onsdag var, liksom ägaren K. G. Öbloms alla andra projekt, otursförföljt. Tidningen Hangö den 30.8.1898:

Olyckshändelse. Den sedan någon wecka härstädes i gång warande omnibusen råkade senaste söndag afton omkring kl. 9-tiden kantra å Boulewardsgatan ungefär midt för bokhandeln. Wid olyckstillfället fick konduktören sitt ena ben afbrutet och af twänne i omnibusen befintliga passagerare fick en ett större blodsår uti hufwudet och den andra skadade sitt lår. Hästarne erhöll inga skador och själfwa omnibusen blef endast obetydligt skamfilad.

Orsaken till olyckan antages wara den att en sprint, som förenade den s. k. styrstången med själfwa åkdonet, på ett eller annat sätt aflägsnats utan att man obserwerat detta, hwilket hade till följd att styrstången lossnade från omnibusen som sålunda förlorade styrförmågan. Då sedan hästrne drogo åt ett håll och omnibusen gjorde en skarp gir åt andra sidan af gatan, inträffade katastrofen.

Orsaken till att jag kallar K. G. Öblom otursförföljd är att det låter bättre så. Skeppare Öblom hade förutom omnibusen en kolonialvaruhandel på Kyrkogatan, den som numera heter Högbergsgatan. Dessutom sysslade han med skeppsrederi och fastighetsaffärer. Öblom gick i konkurs 1901.

Östersjömarknad 2010

Trots alla goda föresatser jag hade i går, att besöka både Hamina-klassens robotbåt Hanko och ånglokomotivet Jukka-Pekka, så blev det intet. Intet blev det likaså av forneldarna och alla andra evenemang, inte ens ett besök på Berggatan klarade jag av. En svår inflammation sänkte mig.

Därför släpade jag mig, motvilligt, till årets version av Hangö Östersjömarknad. Främst för att se om stans största divare Rönnblad hade någonting nytt måste jag erkänna. I övrigt såg det ungefär lika ut som under tidigare år. Regn, plättar, t-skjortor och leksaker gjorda i asien.

Bilden på fornelden från Fabriksudden är tagen av Monica, tack till henne. Råkar någon ha en bild på det gamla ångloket vore jag glad.

Fiskhanteringshallen blir privat

Det hörs besynnerliga nyheter från fiskförädlingshallen i Hangöby.

Stadsstyrelsen beslöt 2006 anhålla om finansiering för att bygga en fiskförädlingshall och iståndsätta fiskehamnen i Hangöby. TE-centralen beviljade 2007 ett bidrag på sammanlagt 1 249 947 € för projektet. Summan grundade sig på en 90 % andel av de godkända kostnaderna för projektet. Fiskförädlingshallens andel var 714 445 € och hamnens andel 535 502 €. Fiskförädlingshallen blev färdig våren 2009, hamnens byggnadsarbeten har påbörjats och de färdigställs under det här året.

Den ursprungliga avsikten med projektet var att främja kustfisket, så att sådan fiskförädlingsverksamhet som hör till kustfisket kunde utövas i hallutrymmena som staden äger och hamnen skulle användas som bas för det egentliga fisket.

Nu har det i alla fall krupit fram att fiskaren Magnus Ekströms företag inte kan klassas som ett kustfiskebolag och att den andra användaren, Hangö Fiskargille, inte som ett bolag överhuvudtaget.

Det här betyder att staten i stället för 90% av kostnaderna endast står för 30% och att staden får betala tillbaka den andel på 60% som blir mellanskillnaden på hallen. Kring 400 000 €.

Staden har tänkt sig få tillbaka de pengarna genom att i första hand hyra ut hallen åt Ekström och i ett senare skede sälja den till honom. Förhoppningsvis går detta klart, stadsstyrelsen tar ställning till frågan i måndag.

Men nog är det rent besynnerligt hur saker och ting kan göras besvärliga i denna stad.

Nytt hopptorn till Lillmärsan?

I en artikel i torsdagens Hangötidning, som egentligen berättar om hur duktigt staden fått igång sina fontäner och parker, ingår en liten kommentar av t. f. parkförmannen Lars Nyberg som jag av någon anledning missade i min första genomläsning:

- Vi har också fått uppgifter på ett nytt pontonbaserat hopptorn för Lillmärsan, tornet skulle placeras längre ut där vattnet är djupare, tornet skulle få tre avsatser och en trampolin, berättar han.

Avsikten är att ta in hopptornet i nästa års budget.

Om det i nästa budget hittas pengar till ett dylikt hopptorn vet jag att många ungdomar blir glada. Och det vore väl bra?

Hangödagarna

Inkommande veckoslut infaller Hangödagarna och forneldarnas natt. Det späckade programmet bjuder på varierande underhållning för både stora och små. Hangödagarna inleds på fredag kväll med Club for Fives konsert i stadshusets festsal och avslutas på söndag med gratis guidning i Hangö museum. Där emellan ryms både fyrverkeri och Östersjömarknad.

Forneldarna tänds enligt följande tidtabell:

Kl 20.30 Tvärminne, kl 21.30 Fabriksudden, kl 21.30 Gunnarstrand, kl 21.30 Lappvik och kl 22.00 Kapellhamnen. Den som vill kan ta sig en titt på om de syns från vattentornet, som håller öppet mellan 21 och 23.

Det är stadens kulturbyrå som i samarbete med föreningarna står för arrangemangen.

Se hela det digra utbudet HÄR.

Omnibus

Här sökte jag, i anknytning till föregående inlägg, någonting roligt att berätta om formännen i forna tider. Tyvärr hittade jag inte någonting sådant, däremot nog en massa saker som inte var så roliga.

Nämnas kan, kanske, att det 1890 i staden fanns 11 droskor. Och en hel drös oregistrerade sådana, precis som nu.

Däremot hittade jag en liten reklam gällande den första lokaltrafiklinjen, i tidningen "Hangö" från den 25 augusti 1898.

Omnibusen var en hästdragen föregångare till dagens spårvagnar och bussar, och jag skulle mer än gärna se en sådan snurra runt i staden igen. Kanske något för människorna bakom Sea Horse Week att tänka på?

Taxibilar

I ett inlägg i svenska YLE i dag beklagar sig Mats Welander över att våra taxin kör i Helsingfors. Han säger att det för "ett par år sedan" utverkades tillstånd för taxiverksamhet för 19 bilar, medan det nu finns 17.

- Det var två bilar från Helsingin yleiskuljetus som skulle börja trafikera i Hangö, men i verkligheten dök de aldrig upp, säger Mats Welander som är ordförande för Västra Nylands taxibilister.

Och det är ju inte roligt.

Welander har så rätt i att det den 23 augusti 2007 beviljades lov för 19 trafikanter, men han glömmer att kvoten fylldes i slutet på november 2008.

I november 2009 gjorde länsstyrelsen, nuvarande regionalförvaltningsverket, en uträkning som verkade vara baserad på stjärntydningar; Man kom fram till att det behövs 1,86 taxibilar/1000 invånare. Det här betydde då att vi fick 18 tillstånd till staden. Och inte blir de fler i år heller, om matematiken är densamma.

För mig spelar det ingen större roll om bilarna är i "Hesa" eller "Eknäs", eller "någonannanstans". Problemet kvarstår, det är hopplöst att få en bil i Hangö, stundvis. Till och med med enbart 17 bilar borde det finnas en bil att tillgå vid behov, tycker jag.

Ett intressant faktum i inslaget på YLE är det att bilden där Welander poserar framför en taxi är tagen på torget i Ekenäs. Kunde han inte ta sitt lov med sig och komma till Hangö för att betjäna de kunder han säger att behöver en bil här?

Krisarbetsgruppen

Sådär ja, då var det bestämt vem staden utser som sina representanter i den arbetsgrupp som finansministeriet tillsätter för att få stadens ekonomi på fötter.

Stadsstyrelsen hade i går kväll som uppgift att välja 1 + 2 medlemmar till arbetsgruppen, och som väntat valdes stadsdirektören Jouko Mäkinen och stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander till uppgiften. Som representant för personalen blev Thomas Dahlström utsedd.

Av dessa tre är det endast Mäkinen eller Kavander som enligt instruktionerna från finansministeriet kan komma i fråga som röstberättigad medlem i arbetsgruppen, vem av dem vet jag inte ännu.

Finansministeriet står för resekostnader och dagtraktamente för den röstande medlemmen, de övriga två får hitta annan finansiering.

Kryssningsturister

Hangötidningen innehöll i sitt senaste nummer en artikel som gällde mottagandet av kryssningsfartyg i Hangö. Enligt Max Karlström på Botnia Cruise Port skulle Hangö inom tio år kunna få 50 kryssningsfartyg med upp till 50.000 turister årligen, men att både turistchefen och hamndirektören sagt att det är för dyrt. Den som vill läsa hela artikeln finner den på Hangötidningens hemsidor.

I dag har svenska YLE reagerat på samma ämne, och får ett uttalande av hamnnämndens ordförande, Stig Sundberg, som säger att "Hangö är intresserat av kryssningstrafik men att de väljer att följa sin strategi som innebär att linjetrafiken prioriteras som nummer ett."

Förvånansvärt att ingetdera av medierna fått företagets namn rätt...

Visserligen förstår jag att det inte nödvändigtvis finns plats för några stora kryssningsfartyg i Västra hamnen, men enligt Karlström är det vanligt att kryssningsfartygen ligger på redden och besöker hamnarna med egna mindre båtar.

Jag tycker nog att det är dyrare att inte tacka och ta emot ett dylikt företag. Och att "konkurrensutsätta" ett sådant här företag är ju rena löjan. Inte ska företagares idéer och verksamhet konkurrensutsättas. De ska uppmuntras.

Budgetens delårsrapport

Inför kvällens stadsstyrelsemöte går det på föredragningslistan bland de sedvanliga rättelseyrkandena och kommunalbesvärena att hitta budgetens delårsrapport för tiden 1 januari till 30 juni.

För ovanlighetens skull ser siffrorna om inte riktigt bra så åtminstone hyggliga ut. Till och med stadens lånebörda har minskat något. Så ska det låta.

Maskindepån och hamnen har redovisat en aning större utgifter än budgeterat, men det var antagligen väntat med tanke på den snörika vinter vi hade. Båda visar ändå en markant ökning på plussidan, så läget torde vara under kontroll.

Fortsätter det så här så kanske staden ändå inte är bortom all räddning. Det tokiga är att det betyder många år med nollinvesteringar framöver. Men kanske det är värt det.

Brandkårsfest

Tidningen "Folkwännen" skildrar den 22 augusti 1890 helt kort följande tilldragelse:

- Sin 10-års fest firade Hangö brandkår i söndags å kårens festplan i badhusparken. Planen var prydd med festoner och flaggor samt en mängd i jorden instuckna björkar.

Kl. half 5 intågade kåren och uppstälde sig framför estraden hvilken bestegs af kårens hedersmedlem kapten C. Korsman, som höll ett kortare hälsningstal till kåren. Efter det 30-åriga krigets marsch uppspelats framträdde kårchefen hr K. Köhnen, som efter att ha yttrat några ord framkallade till estraden dem som blifvit tillerkända märken för tio års tjänst - cirka 25 - äfvensom för nit, af hvilka senare utdelades 12 stycken.

Programmet bjöd för öfrigt på en hel mängd nöjen, kämpalekar, musik, karusellåkning, en liflig dans, samt en elefant som väkte stormande bifall och som slutligen upplöste sig i - två brandkårister och en tyghylsa.

Under aftonen anlände några telegram bl. a. från forne kårchefen hr J. Fohström i Kotka, från Åbo, Ekenäs, Fiskars o. s. v.

Festbesökarnes antal var omkring 1,700 af hvilka åtminstone 600 hade anländt från andra orter och vid tillfället ägde ingen utskänkning af rusdrycker rum. Det oaktadt var man under söndagen och måndagen i tillfälle att se en ovanligt stor mängd druckna personer ragla längs gatorna.

Positiv anda

Jag blir nu och då utskälld för att vara en "järmpelle". Tyvärr känner jag mig allt mer som en sådan också. Men felet torde inte vara enbart mitt, jag skulle mer än gärna skriva om goda nyheter än om allt skit som händer.

Nu har jag för en gångs skull möjligheten att citera någorlunda positiva nyheter. Enligt svenska YLE har arbetslösheten minskat jämfört från december till juni - till under 10% -, trafiken i hamnen har under samma tid ökat "märkbart" och budgetunderskottet har minskat.

Hip, hip, hurra!

Min vana trogen, för att inte göra mina belackare besvikna, har jag ändå en realists syn på detta sätt att rapportera siffror. Det är ganska klart att arbetslösheten sjunker från december till juni då folk får vikariat och sommararbeten, lika klart är det kanske att sjöfarten är livligare i öppet vatten än i is. Men om det stämmer att budgetunderskottet har minskat är det verkligen en positiv nyhet. Frågan är varför har vi ett underskott överhuvudtaget om allt går så förbaskat bra?

Och jag undrar hur rubrikerna ser ut inkommande december.

Regnväder

Stranden nere vid FRIHETSMONUMENTET har alltid nu och då en ordentlig regnfåra, och det är inte bara en eller två gånger jag har försökt övertyga mina på andra orter boende bekanta att det faktiskt ibland regnar även i Hangö.

I går kom det vatten. I mängder,

Bengt Wikström råkade ha kameran till hands och har varit vänlig nog att skicka mig två fina bilder på "Boulevardens Niagara",

Höstterminen inleds

Då det åtetstår några få dagar tills vår stadsstyrelse återupptar sitt arbete efter sommarpausen kan det vara skäl att påminna oss och dem om deras huvudsakliga uppgift:

"Stadsstyrelsen ansvarar för kommunens förvaltning och ekonomi samt för beredningen och verkställigheten av fullmäktiges beslut och för tillsynen över beslutens laglighet. Stadsstyrelsen bevakar kommunens intresse samt företräder kommunen och för kommunens talan, om inte något annat bestäms i en instruktion."

I stadsstyrelsen sitter för nuvarande som ordförande Jouko Kavander (SDP) med Kurt Wennerqwist (SFP) som vicedylik. Resten av ledamöterna är Birgitta Gran (vänst.), Keijo Larila (SDP), Sebastian Lindström (SFP), Ann Nylund-Mällinen (SFP), Anja Roos (saml.), Rolf Rönnblad (SDP) samt Barbro Wikberg (SFP).

Vad dessa våra folkvalda har för uppgifter efter att "interrimregeringen" från den statliga sidan tar över vete sjutton, men troligtvis är det meningen att de ska fortsätta att ansvara för de löpande ärendena.

På sitt första möte efter sommaren får de diskutera vem som ska representera staden i "krisarbetsgruppen", de övriga är finansministeriets överdirektör Ville Salonen samt som ordförande den tidigare direktören för social- och hälsovårdsverksamheten inom kommunförbundet, Rolf Eriksson. Tunga namn.



Man får väl bara hoppas att "vi" till stadens representant hittar en lika kunnig person som de övriga i den trio som ska diktera vår framtid. Men kanske det redan är bestämt i kulisserna.

Väderleken

Vi som trivs med sol och värme har minsann fått vårt lystmäte av den varan under senare delen av sommaren. Så tycks även ha varit fallet sommaren 1906, om man ska tro följande krönikör i tidningen "Hangö" (18.08.1906):

- Väderleken, har en statistiker en gång sagt, är det ämne hvarmed 99 af 100 samtal inledas. Huruvida påståendet är sant, vill jag ej gå i borgen för, men att döma af förhållandena på vår ort, som sommaren igenom gästas af flere hundra sysslolösa personer, förefaller det nog som om statistikern skulle ha rätt. [...] Till en början uttalade man sig berömmande om vädret, sedermera häcklande, och slutligen blef man rent af otålig öfver att solen hela dagen och halfva natten strödde sitt sken öfver nejden. Värmen blef också småningom besvärlig och folket höll redan på att mista aptiten. I går började det ändtligen falla regn.

Hösten är sakta men säkert här, och vackert så. Men för mig hade sommaren gärna fått fortsätta till in i maj. Då nästa sommar gärna fick börja.

Bilden t.v. visar inte längre värmediagram utan nederbörd. Tack och lov änsålänge i form av vatten.

Politisk okorrekthet

Den rubriken använder jag för att beskriva det fenomen som jag personligen anser vara det stora problemet i vårt samhälle för tillfället. En annan rubrik kunde ha varit "feghet", men så långt törs jag inte gå.

Då staten drar in tjänster från småkommuner, så som de gjort i Hangö under de senaste åren, lovas det vitt och brett om hur dessa arbetsplatser ska ersättas med andra dylika. I Hangö har vi sett detta fenomen, främst, genom arméns tillbakadragande, polisens och skattebyråns försvinnande med flera liknande fenomen.

Och i stället har vi fått vad då? Skulder och statliga granskningar.

En intressant undersökning, gjord av Olli Savela och publicerad i tidningen Tieto & Trendit, visar med all tydlig önskvärdehet hur regeringens utlokaliseringspolitik fungerat; I Hangö har vi tappat 171 statsanställda, medan de i Helsingfors fått hela 6014 flera dylika. Småstäderna ute på bygden, Vanda och Tammerfors, är två andra vinnare. Det är utlokalisering så att det förslår, det.

Jag har redan en tid med en förvånad min följt med diskussionen om att fartygsregistret ska flyttas till Rovaniemi. Som visserligen har vatten, men enbart på flaska. Ingen vill det, varken redare eller kaptener, men lika fan ska det dras igenom.

Var är våra lobbare?

Skolstart

Många skolor har redan börjat. Raseborgarna inleder sin skolgång i dag, här i Hangö har ungdomarna sin sista lediga dag och börjar skolåret i morgon.

Jag ber er bilister vara försiktiga i trafiken. Barnen är svåra att se när de är små, ivriga och oberäkneliga.

* * *

Och med en liten baktanke på mitt föregående inlägg vill jag påpeka att jag hör till dem som anser att både skollov och semestrar är felplanerade med tanke på den väderlek vi "numera" har. Låt ungarna gå i skolan ett par veckor in i juni, och låt dem njuta några veckor längre in på hösten.

Citationstecknen kring ordet numera beror på att jag tar alla väderleksprofeter med en stor nypa salt. Vädret var likadant som nu då jag var barn. Och det är rätt länge sen.

Lugnt och stilla

Fridfulla, varma sensommarkvällar. Visst är det skönt då den värsta turistsäsongen är över. De inhemska turisterna söker sig hemåt, då barn ska till skolor och föräldrar på arbete.

De enda som rör sig på staden är flanörer från resten av Europa samt någon enstaka Japan, Amerikan och Ryss. Ja och några Hangöbor som hemkommen från holmen förvånar sig över att staden fortfarande står kvar.

Men nog är det rent lustigt, säger jag liksom Svensken som menade någonting helt annat, att hela staden verkar stänga och gå i ide redan en vecka före skolstarten. I veckorna är det så gott som ingenting som är öppet längre. Och inte är det mycket bättre på veckosluten heller.

Det har ordats vitt och brett bland företagarna, inte minst bland krögarna, i staden om att det bör satsas på turismen, och då främst med poängtering på att staden borde göra det. Hur vore det om man först sopade en aning i egna knutar, och kanske tog sig en titt i spegeln?

Ingen turist, vare sig han kommer från Japan eller Tyskland, återvänder gärna till en stad där det inte finns någon basservice. Och den är det privatföretagarna som ska stå för.

Tandläkarsoppa

Till allas vår stora glädje börjar våra nämnder återuppta sitt arbete efter sommarens så väl behövliga vilopaus. Först ut i raden med föredragningslistor går grundtrygghetsnämnden. Bra! För, åtminstone i mina ögon, är det en av de "tyngsta" och viktigaste nämnderna vi har.

En sak som slår mig med förvåning är de besynnerligheter som råder då det gäller att tillsätta tjänster inom hälsovården. Ni vet, den där lagstadgade.

Saknr 118, utvärderingsberättelsen över föregående år, säger följande: "Revisionsnämnden konstaterar att grundtrygghetssektorn har klarat av att producera tjänster i enlighet med lagar och bestämmelser förutom inom tandvården. Revisionsnämnden efterlyser åtgärder för att vårdgarantin inom tandvården skall uppfyllas."

Till vilket grundtrygghetsnämnden gett följande utlåtande: "Grundtrygghetsnämnden har upprepade gånger försökt få lediga tjänster såväl inom tandvården som inom barnskyddet besatta."

Visst kan det ju stämma, att de försökt få dem besatta. Men om man läser mötesprotokollet från den 15 april, där det var frågan om att besätta en tandläkartjänst, går det att få en annan uppfattning: "Under diskussionen föreslog Ulf Lindström understödd av Timo Kalliotie, att befattningen i detta skede inte besätts. Efter förrättad omröstning varvid föredragandens förslag fick 4 röster och det understödda ändringsförslaget fick 5 röster konstaterades, att grundtrygghetsnämndens beslut är, att befattningen i detta skede inte besätts."

Och då fanns det en kompetent sökande.

Den 20 maj läser vi sedan följande: "Upphandlingschef Satu Wigren har konkurrensutsatt upphandlingen av tandläkarservice till Hangö hälsocentral för tiden 1.9 - 31.12.2010 + fyra (4) månaders option. [...] Grundtrygghetsnämnden beslutar välja MediradiX Oy till leverantör av tandläkarservice."

Då man i inkommande mötes föredragningslista, saknummer 119 - gällande budgetuppföljningen - kan läsa följande: "Tandvårdens svåra läkarsituation ledde under våren till att en tandläkarinsats måste köpas och från hösten upphandlas två
tandläkartjänster, kostnaden för september-december är 117.000 euro.", uppstår helt osökt en fråga;

Om kompetent folk inte kan anställas på vanligt sätt, utan man bestämmer hellre att köpa dyra tjänster, vem ska vi Hangöbor skylla på om ekonomin går åt helvete?

Elefantteater

Visst är det sant som de gamla säger, det var roligare förr... Tidningen Hangö den 11 augusti 1898 innehåller följande annons:

Politik och företagsamhet

En av de dagliga sysselsättningar jag har mycket nöje av, i vanliga fall, är att läsa tidningen Västra Nyland. I dagens nummer ingick det sista reportaget i serien som kallas "Lilla Sportskolan", skrivet av Ronja Boje. Marika Pulliainen berättar med glädje och iver om hur roligt det är med beachvolley, nästan så att till och med jag får lust att pröva på spelet.

Men då jag läst artikeln färdigt snubblar mitt öga på kolumnen bredvid, skriven av vår "lokala" riksdagsledamot, den företagande jordbrukaren Thomas Blomqvist (sfp).

Jag har, såvitt jag minns, inte tidigare kommenterat denne västnyländske politikers uttalanden och skriverier i denna blogg, mest säkert på grund av att staden Hangö inte verkar finnas med i denne Raseborgares sinnesvärld.

Men nu verkar han ha lika stor idétorka som jag, då han helt plötsligt reagerar över en lag som trädde i kraft för över en månad sedan. Lagen, som klart och tydligt säger att alla finländare bör vara tryggade en fast bredbandsförbindelse. Som i förbigående nämner han situationen i Tvärminne, och Tvärminnebornas svårigheter att få den lagstadgade servicen. Samtidigt som han skryter med hur det smidigt sköts på medborgarnas initiativ via privata aktörer på andra håll.

Visst, jag håller med i Thomas konklusion, vi behöver flexibla lösningar. Men nej, en lösning kan och får definitivt inte vara den att privatpersoner betalar privata företag för att upprätthålla de lagar riksdagsledamoterna tycker att vi behöver.

Staten är till för oss, inte tvärtom.

Söndagsreflektioner på en måndag

Själva rubriken i sig säger i mina ögon att "juttuna e sekaisin", på Hangöspråk.

Gårdasgsförmiddagen tillbringade jag, efter en lätt brunch, på Casinos terass. En av stadens bästa och vackraste platser, och, de gånger serveringen fungerar en av mina favoritställen. Medan jag satt och avnjöt den skumpa som, på Casino, räknas till matdryck, funderade jag på hur de förbiströmmande turisterna beter sig.

Inte bra.

Men det faktum att de inte beter sig bra är i och för sig ingen nyhet, det har vi ju enligt ett stadstyrelsebeslut bevis på sedan tidigare. Och, nej. Stör mig inte.

Vad som däremot till min stora förvåning slog mig med förvåning var att människorna gick så fort, närapå samma fart som folk håller i Helsingfors.

Nyfiken är jag inte, mer än någon annan, men jag bestämde mig helt kallt för att följa efter en dylik familj. På cykel, naturligtvis, min konstitution klarar inte av den fart folk numera håller som norm i promenadtaktsklassen.

Till min stora förvåning vandrade familjen hela vägen från Casino, glasskiosken och östra hamnen... ner till det gamla smörmagasinet - utan att stanna någonstans, utan att spendera en cent - och sedan tillbaka. Likaledes, och med samma summa investerad.

Här fungerar mina funderingar inte, som många av er tror, på rent ekonomiska och egoistiska planer, utan tanken är ännu värre: En rentav föraktlig Hangörelaterad lokalpatriotism. Visst fan finns det mera att se på i staden än en 15 minuters promenad?

Med kommentaren; Jaahass, se oli siiinä.

Hubertusjakt

Då badsocieteten roade sig, strax före och efter sekelskiftet 1900, kunde det ofta gå vilt till. Grevinnor, baronessor och annan adel, som var vana med diverse stolligheter i sin vardag, behövde roas. Men allt var inte så illa som man lätt kan tänka sig. Här ett exempel på hur det kunde gå till, hämtat från tidningen Hangö av den 7 augusti 1900:

- Räfjakt till häst anordnades i går kl. 6 e. m. af ett antal ryttarinnor och ryttare bland härwarande badsocietet med hästar, hörande till ridföreningen i Helsingfors, hwilka för sommaren stationerats i Hangö. Då hwarken räf eller hundkoppel stod till buds, löstes uppgiften sålunda att en ryttare, iklädd röd rock, förestälde räf och red en halftimme förrän det öfriga sällskapet ut i skog och mark och där markerade sitt spår genom att utkasta pappersremsor. Det gälde nu för de i jakten deltagande att följa detta spår, som ofta gick öfwer obanade stigar och hinder, såsom diken och gärden. Den intressanta slutspurten, räfwens infångande, hwilken bestod däri att från wänstra sidan hos den ryttare, som förestälde räf, skulle bortryckas en ros, skedde utanför Bellewue under musikens toner och i närwaro af den talrikt församlade badsocieteten.

Hubertusjakt, kallas sådant här spektakel, och har sina anor i England. För vänner av örtdrycken Jägermeister kan här nämnas att den dryckens logo härstammar från samma helgon, Sankt Hubertus, som namnet till ovan beskrivna "jakt".

Mera flygfän

YLE.fi berättar på sina finskspråkiga sidor om ett nytt, för våra förhållanden, flygfä. De ovanligt varma luftströmmarna har hämtat nya arter till vårt land, berättas det. Bland annat har man nu funnit en ny Ängstrollslända av arten Sympetrum Pedemontanum i Hangö, vet man. Vad arten heter på svenska har jag ingen aning om, för den lär aldrig ha påträffats i Sverige eller Finland tidigare.

De lyckliga upptäckarna heter, enligt sajten Janne Heimonen.net, Petri Ahlroth och Anders Ahlbrecht. I Tvärminne.

Det vore intressant att få ett svenskspråkigt namn på denna slända. Som vi får hoppas inte kommer att förorsaka flere områden med totala förbud. För den hör ju klart och tydligt inte hemma här utan i betydligt sydligare trakter.

För de insektbitna finns det mera information, på finska där med givetvis, på www.ymparisto.fi

Ironi i luften

Jaha. Så gick det då som jag anade att det skulle gå; Fallskärmshopparna i Täktom är TVUNGNA att återuppta sin verksamhet för att få möjlighet att i framtiden fortsätta sin verksamhet.

Det möte som i går hölls mellan representanter för staden, NTM-centralen och Suomen Laskuvarjoherho kunde helt klart konstatera att den bullermätning som en privatperson gjort inte kan räknas som mera värd än den omfattande bullerutredning som pågår enligt ett beslut från högsta förvaltningsdomstolen i Vasa.

Det besynnerliga här är att hopparna avbröt sin verksamhet mitt i säsongen, under pågående utredning. Kanske den genomsnittliga bullernivån fås ned till acceptabel nivå på detta sätt?

Barnens kultursöndag

Jag har redan en längre tid varit imponerad över hur biblioteket lyckas ordna det ena evenemanget efter det andra med sina begränsade resurser.

Nu i söndag står barnen i tur att få sin dos av kultur. Dockverkstad där de unga kan göra en egen docka, dockteatern Haihara med sin uppsättning av Prinsessan Törnrosa samt träff med de populära barnboksförfattarna Sinikka och Tiina Nopola står på programmet. Avgiftsfritt.

Mer om tider och själva evenemanget kan man läsa om på stadens hemsidor HÄR.

Det krisar till sig

Gårdagens HBL innehöll en artikel från kriskommunen Hangö. I den konstaterar ett antal restaurangarbetare att orsaken till att det krisat till sig inom stadens ekonomi är de överdådiga investeringarna i hamnen samt bristen på övernattningsställen. Med de argumenten ser man Hjallis Harkimos hotellprojekt som den möjlighet till räddning staden så väl behöver.

Nå, nu är det nog knappast så enkelt att hamnens investeringar skulle vara orsak till det dåliga ekonomiska läget. Inte enbart Hangö är i kris, det gäller även många andra städer i landet. Även det stora och mäktiga Raseborg hotas av samma stämpel.

Däremot håller jag med de intervjuade om det stora problem som uppstår då vi inte har tillräckliga övernattningsmöjligheter. Visst är det bra med "dagsturister", men för att turismbranschen ska kunna blomstra behöver vi folk som kan vistas och trivas längre än några få timmar på dagen.

Efter semestrarna tar staten över skötseln av stadens ekonomi. Jag önskar bara att man från statligt håll snart skulle inse den krassa sanningen; Det är ohållbart att skyffla över mera och mera krav på kommunerna, samtidigt som man tar bort de ekonomiska förutsättningarna för att få finansieringen att fungera.

Snart har vi inte längre enbart kriskommuner, då hela landet är i kris.

Blåögt bland societeten

Tidningen Ekenäs Notisblad, som utkom under åren 1883 - 1888, har i sitt nummer av den 4 augusti 1883 ett antal smånotiser från Hangö. I en skäller man på att nöjesutbudet är dåligt, i en annan berättar man om alla stundande festligheter. En tredje lyder som följer:

- En bedragerska skall senaste onsdag hafwa uppträdt i badorten Hangö såsom spåqwinna. Efter att hafwa lyckats tillnarra sig diwerse persedlar såsom ringar, guldbroscher, klädningar, nattmössor m. m. äfwensom penningar, allt till ett sammanlagdt belopp af 600 mk, rymde hon med sitt rika byte. Hon greps emellertid jemte sitt tjufgods af polisen i närheten af Sands gästgifweri.

600 mk motsvarade en årslön för en vanlig donare på den tiden, så det var inte fråga om några småsummor, inte. Det bör ha varit en skicklig spåkvinna, det...

Myndighetsmeddelande

Meddelanden
2010-08-03
Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland


Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland uppmanar medborgarna att förbereda sig inför störningssituationer

Röjningen efter stormen Asta förra veckan fortgår i Savolax. Sydvästra Finland besparades den gången, men stormen skulle ha kunnat förorsaka skador också i Egentliga Finland och i Satakunta. Enligt Meteorologiska institutet kan det förekomma kraftiga åskbyar natten till onsdag.

Regionförvaltningsverket i Sydvästra Finland uppmanar medborgarna att förbereda sig till långvariga elavbrott och andra störningssituationer genom att ha ”hemförråd” som består av livsmedel, vatten, mediciner, andra artiklar som man behöver dagligen samt radio och batterier. Hemförrådet ska dimensioneras för en veckas behov.

Lantbrukets produktionsanläggningar och särskilt gårdar med mjölkboskap uppmanas att förbereda sig till elavbrott genom effektiva aggregat. Genom reservaggregat tryggas avkylning av mjölk samt tillgång på vatten.

Om störningssituationer fortgår länge och utvecklas ges myndighetsmeddelanden om situationen. Genom att följa med Rundradions kanaler och Yles text-TV sida 866 får man information om störningssituationen. Med tanke på elavbrott ska man ha en batteridriven radio för avlyssning av myndighetsmeddelanden.


Just så.

Hangö vattentorn

Bristande inspiration i kombination med en total stiltje, väderleksmässigt, fick mig att ta mig upp i stadens vattentorn. 65 meter (enligt turistbyrån) ovanför Vårdberget har man en otrolig utsikt över staden.

Tornet stod färdigt 1943 mitt under brinnande krig, och ersatte då det gamla vattentornet i granit från 1910, som var det första vattentornet i Finland. Det gamla torn­et hade ryssarna sprängt 1941, då de tvingades lämna ar­ren­de­området Hangö.

Tornet är ritat av ingenjör Nikander och arkitekt Bertel Liljeqvist. Överst på pelarna skulle ur­sprung­ligen sjö­jung­fru­de­kora­tioner ha placerats, men av kostnadsskäl tronar där nu snäckor, skapade av bildhuggaren Gunnar Finne.

Själva reservoaren rymmer för övrigt 490 kubikmeter vatten.

President Montgomery

Ännu ett exempel på att jag inte är gjord för tankearbete på en måndagmorgon får jag då jag läser tidningen Hangö. från den 2 augusti 1898. Den president Montgomery som det skrivs om är vår egen rättskansler, professor och presidenten i högsta domstolen, Robert August Montgomery (1834-1898). Inte en president i en stat. Mera kaffe, tack.

- Presidenten Montgomery anlände hit från Tyskland i går med ångaren Linnea. Redan wid afresan från Lybeck befann sig presidenten klen wid hälsan, men till följd af att ångaren under färden hade warit utsatt för hårdt wäder försämrades hans tillstånd i så hög grad, att han wid framkomsten till Hangö ej med egna krafter förmådde aflägsna sig från fartyget utan måste på sjukbår föras upp till staden.

Högsta domstolens president Montgomery, som var den man som band den finska marken (en utdöd valuta, för de av er som inte minns den) till guldet, dog den 3 augusti 1898. Så där hjälpte inte den friska Hangöluften mycket.