Julgatans öppning

Så var den då öppnad, julgatan, med avhållna tal och avfyrat fyrverkeri.

Vår t.f. kulturdirektör, Jennika Friman, menade på att Hangö är lika vackert då det är snö, som då det inte är snö. Och visst kan man väl hålla med om det, i synnerhet då solen skiner. Men inte har jag något så hemskt stressiga noijor på att få de snömängder vi har fått "njuta" av de senaste vintrarna, inte.

Så försökte hon få oss att inse att det är bra för oss alla att handla våra uppköp lokalt, vilket det ävenså är lätt att hålla med om, men ett löfte som inte är lika lätt att hålla i praktiken. Men visst stöder jag min närbutik, så ofta jag bara har råd.

Hon pratade nog mycket mer än så, på båda våra inhemska, men jag missade en hel del av vad hon sade för att en tant stod bakom mig och ondgjorde sig högljutt över hur oansvarsfulla våra köpmän är:

 - Att dom bara kan ta hit så här stora hästar, tänk om någon litn ungi blir under. Den skuint ens märk någå!

Av de gryniga bilderna till höger ska man kunna utläsa att hästarna är på den övre bilden och vår kulturdirektör på den nedre.

Fyrverkeriet var, apråpå ingenting, ett av de bättre vår köpmän på Berggatan någonsin anordnat. Ett stort tack till både dem och Augustsson som fixade raketerna.