Det har under det senaste året, minst, varit rätt mycket prat om att Hangö stads turismkoordinator Hansea borde avslutas. Även jag har varit av den åsikten att det är ett helt onödigt företag, dyrt är det också.
I stället är det meningen att vi ska använda oss av LUMO, Länsi-Uudenmaan matkailu, som vårt huvudsakliga verktyg för att främja turismen.
För att få en uppfattning om vad detta LUMO egentligen sysslar med har jag bokat in mig på deras postlista och får nu därmed med jämna mellanrum ett e-post meddelande om vad som är på gång.
Under det senaste året har jag inte en enda gång sett Hangö nämnas, däremot nog Helsingfors. Som ett exempel kan jag nämna det meddelande som kom i dag; 10 länkar, med titlar som "Beautiful Archipelago and Lake"s och "Delicious Local Food", vilka alla leder till videoreklam för Helsingforsregionen.
Vad som dessutom stör mig är ett sådant litet faktum att allting går på finska och engelska.
Kanske borde vi trots allt tänka om då det gäller Hanseas framtid?
tisdag 2 september 2014
måndag 25 augusti 2014
Årets nyländska stadsdel... Kråkstan?
Nu är det dags att ge förslag på Årets nyländska stadsdel
25.08.2014
Nylands förbund ber medborgare och organisationer att ge förslag på en nyländsk stadsdel där invånarnas samarbete har gett resultat och där man värnat om en god boendemiljö. Det bästa förslaget belönas med utmärkelsen Årets nyländska stadsdel.
Förslag på vilken stadsdel som ska få utmärkelsen tas emot fram till 10.10.2014. Förslagsblanketten och noggrannare anvisningar finns på adressen www.uudenmaanliitto.fi/aretsstadsdel
Årets ansökan har inget speciellt tema utan avgörande är hur väl man på bostadsområdet har lyckats med ett målinriktat utvecklingsarbete, invånarnas samverkan, bevarandet av levnadsmiljön och sporrandet till lokalt entreprenörskap.
Vid valet av pristagare betonas såväl högaktandet av traditioner som nya innovationer.
Landskapsstyrelsen utser vinnaren bland de främsta förslagen som valts ut av en jury med sakkunniga. I november offentliggörs vilken stadsdel som belönas.
Årets nyländska stadsdel eller by väljs turvis
Nylands förbund har redan i tjugofem år utnämnt Årets nyländska stadsdel eller by. Största delen av utmärkelserna har gått till traditionella landsortsbyar men från och med år 2012 har man turvis valt en stadsdel och en by.
Erkännandet ges alltid för följande kalenderår, då den belönade boningsorten kan fira sitt jubileumsår med olika jippon och evenemang.
Året nyländska by 2014 är Ohkola by i Mäntsälä. Ohkolas styrkor är en mångsidig gemenskap, företagsamhet inom förnyelse- och renoveringsprojekt samt en lång tradition inom internationella projekt.
lördag 12 april 2014
Finland i bilder
I tidningen Hangö ingår den 12 april 1896 en liten notis av följande ordalydelse:
Redaktör I. Inha, som medföljde på Murtaja, var i fredags i tillfälle att å isen utanför båklandet fotografera såväl Murtaja som Botnia. Fotografierna komma att återgifvas uti arbetet "Finland i bilder".
Redaktören Into Konrad Inho (1865-1930) gav ut sitt omfattande arbete senare samma år och jag har varit så lyckligt lottad att jag hittade verket i fråga. Naturligtvis vill jag dela med mig av den glädjen, pärmbilden, Murtaja och Express - bilder av I. K. Inha 1896:
Redaktör I. Inha, som medföljde på Murtaja, var i fredags i tillfälle att å isen utanför båklandet fotografera såväl Murtaja som Botnia. Fotografierna komma att återgifvas uti arbetet "Finland i bilder".
Redaktören Into Konrad Inho (1865-1930) gav ut sitt omfattande arbete senare samma år och jag har varit så lyckligt lottad att jag hittade verket i fråga. Naturligtvis vill jag dela med mig av den glädjen, pärmbilden, Murtaja och Express - bilder av I. K. Inha 1896:
fredag 11 april 2014
Information
Det kommer alltid nu och då, med någotsånär jämna mellanrum, ett brev från Hangö Turistbyrå. Ett informationsbrev, denna gång med rubriken "Inspiration och aktuellt inför vårsäsongen", damp ner i min e-postlåda för en liten stund sedan.
Där berättar man, bland annat, att turistbyråns traditionella vårseminarium igen bjuder på många aktuella och inspirerande föreläsningar. Risto Kyhälä, VD för Regatta Resorts, ska ge aktuell information om spa-projektet och Johanna Pawli berättar för sin del om hur hon på kort tid etablerat sitt företag Merijooga och hur hon byggt upp en fungerade helhet.
Seminariet, som hålls den 7 maj på Casino, kan vara intressant för många företagare. De som blir uttråkade kan ta sig över vägen och avnjuta en öl på det då öppnade Park.
Man berättar också att Tulluddens naturstig och den sydligaste spetsen öppnas för allmänheten under våren. Den officiella öppningen är den 19.5 kl 17, på plats finns representanter för Hangö stad och Forststyrelsen. Samtidigt finns det möjlighet att bekanta sig med området, den nya naturstigen och de nya infotavlorna som nu finns utplacerade i terrängen.
Se på, se på. Jag visste inte att man redan kommit så långt. Jag tycker det var just häromdagen vi pratade om det i stadsfullmäktige.
Jag tror nästan jag ska försöka ta mig dit, till båda tillställningarna.
Där berättar man, bland annat, att turistbyråns traditionella vårseminarium igen bjuder på många aktuella och inspirerande föreläsningar. Risto Kyhälä, VD för Regatta Resorts, ska ge aktuell information om spa-projektet och Johanna Pawli berättar för sin del om hur hon på kort tid etablerat sitt företag Merijooga och hur hon byggt upp en fungerade helhet.
Seminariet, som hålls den 7 maj på Casino, kan vara intressant för många företagare. De som blir uttråkade kan ta sig över vägen och avnjuta en öl på det då öppnade Park.
Man berättar också att Tulluddens naturstig och den sydligaste spetsen öppnas för allmänheten under våren. Den officiella öppningen är den 19.5 kl 17, på plats finns representanter för Hangö stad och Forststyrelsen. Samtidigt finns det möjlighet att bekanta sig med området, den nya naturstigen och de nya infotavlorna som nu finns utplacerade i terrängen.
Se på, se på. Jag visste inte att man redan kommit så långt. Jag tycker det var just häromdagen vi pratade om det i stadsfullmäktige.
Jag tror nästan jag ska försöka ta mig dit, till båda tillställningarna.
onsdag 9 april 2014
Dags för miljöpriset
Så är det då dags att nominera kandidater till årets miljöpris.
Miljöpriset utdelas i regel årligen till person, företag eller samfund som visat företagsamhet i att förbättra livsmiljön för stadens invånare och stadsbilden. Miljöpriset utdelas i samband med Hangödagarna i slutet av augusti. Förslag till mottagare av miljöpriset för året 2014 kan lämnas till Hangö stad, tekniska och miljöverket / byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg, Sandövägen 2, 10960 Hangö
Tidigare pris genom åren jag så här hastigt minns har gått till Bostads Ab Gröna Lund, pensionaten Villa Tellina & Thalatta, Villa Maija och Villa Doris samt hotellet på Boulevarden, B8.
Eftersom tendensen är klar vore det kanske dags att tilldela årets pris till hotell Regatta? Och i nästa år till det fina nybygget på Fabriksudden.
I samma veva kan det väl vara bra att påminna oss alla om att det enligt 6 § i Hangö stads byggnadsordning förrättas gårdssyn under tiden 28.4–30.5.2014. Synen gäller byggnadernas fasader och andra yttre delar, portar, staket, planteringar, gårdsplaner och sådana lätta konstruktioner och mindra anläggningar som påverkar stadsbilden.
Synd att jag inte äger någonting av det där uppräknade, jag skulle så känna för att måla ett staket. Eller någonting.
Miljöpriset utdelas i regel årligen till person, företag eller samfund som visat företagsamhet i att förbättra livsmiljön för stadens invånare och stadsbilden. Miljöpriset utdelas i samband med Hangödagarna i slutet av augusti. Förslag till mottagare av miljöpriset för året 2014 kan lämnas till Hangö stad, tekniska och miljöverket / byggnadsinspektör Jan-Peter Sundberg, Sandövägen 2, 10960 Hangö
Tidigare pris genom åren jag så här hastigt minns har gått till Bostads Ab Gröna Lund, pensionaten Villa Tellina & Thalatta, Villa Maija och Villa Doris samt hotellet på Boulevarden, B8.
Eftersom tendensen är klar vore det kanske dags att tilldela årets pris till hotell Regatta? Och i nästa år till det fina nybygget på Fabriksudden.
I samma veva kan det väl vara bra att påminna oss alla om att det enligt 6 § i Hangö stads byggnadsordning förrättas gårdssyn under tiden 28.4–30.5.2014. Synen gäller byggnadernas fasader och andra yttre delar, portar, staket, planteringar, gårdsplaner och sådana lätta konstruktioner och mindra anläggningar som påverkar stadsbilden.
Synd att jag inte äger någonting av det där uppräknade, jag skulle så känna för att måla ett staket. Eller någonting.
tisdag 8 april 2014
Oljebekämpning
Redan i många års tid har det försökts få igång en seriös diskussion gällande placeringen av ett oljebekämpningscenter i Hangö, utan något påvisbart resultat.
Senast i ordningen var det sannfinnarnas Pekka Tuunanen, med understöd av många många fler, som tog upp saken. Den 17 juni i fjol lämnades motionen in, nu i mars tittade stadsstyrelsen på den och skickade den vidare till tekniska nämnden. Eller var det till miljönämnden. Eller rent av till båda? Protokollet är inte riktigt entydigt på den punkten.
Det är rent besynnerligt hur lakoniskt det ses på den här saken, motionerna och medborgaradresserna gällande ärendet verkar drunkna i pappershögarna på tekniska verket utan åtgärd.
Men om våra ansvariga tjänstemän tog sig tid att läsa lagen, i synnerhet den del där det stipuleras att i fall av en olycka står kommunen för alla kostnader gällande uppstädning, efterbehandling och avfallshanteringen, så kanske det blev fart på dem. Det är inga småkostnader vi pratar om här, inte.
Såhär i inbesparingarnas tidevarv kunde man tycka att det vore dags att idka förebyggande verksamhet. Hade vi en oljebekämpningscentral placerad här så finns det i alla fall en viss möjlighet att minimera såväl skadeverkningar som kostnader.
Revisionsverket gav nyligen ut en publikation med den spännande titeln "Tuloksellisuustarkastuskertomus - Suomenlahden alusöljyvahinkojen hallinta ja vastuut",där man konstaterar att det nog behövs en hel del åtgärder för att trygga våra kusters säkerhet i framtiden.
Den svenska versionen "Hantering av och ansvarsfördelning vid fartygsoljeskador på Finska viken", en billigare version givetvis, finns att läsa HÄR.
Kan var bra för nämndemedlemmarna i både tekniska- och miljögänget att flukta igenom. Så vet de vad de ska göra, om ärendet någon gång kommer upp.
Senast i ordningen var det sannfinnarnas Pekka Tuunanen, med understöd av många många fler, som tog upp saken. Den 17 juni i fjol lämnades motionen in, nu i mars tittade stadsstyrelsen på den och skickade den vidare till tekniska nämnden. Eller var det till miljönämnden. Eller rent av till båda? Protokollet är inte riktigt entydigt på den punkten.
Det är rent besynnerligt hur lakoniskt det ses på den här saken, motionerna och medborgaradresserna gällande ärendet verkar drunkna i pappershögarna på tekniska verket utan åtgärd.
Men om våra ansvariga tjänstemän tog sig tid att läsa lagen, i synnerhet den del där det stipuleras att i fall av en olycka står kommunen för alla kostnader gällande uppstädning, efterbehandling och avfallshanteringen, så kanske det blev fart på dem. Det är inga småkostnader vi pratar om här, inte.
Såhär i inbesparingarnas tidevarv kunde man tycka att det vore dags att idka förebyggande verksamhet. Hade vi en oljebekämpningscentral placerad här så finns det i alla fall en viss möjlighet att minimera såväl skadeverkningar som kostnader.
Revisionsverket gav nyligen ut en publikation med den spännande titeln "Tuloksellisuustarkastuskertomus - Suomenlahden alusöljyvahinkojen hallinta ja vastuut",där man konstaterar att det nog behövs en hel del åtgärder för att trygga våra kusters säkerhet i framtiden.
Den svenska versionen "Hantering av och ansvarsfördelning vid fartygsoljeskador på Finska viken", en billigare version givetvis, finns att läsa HÄR.
Kan var bra för nämndemedlemmarna i både tekniska- och miljögänget att flukta igenom. Så vet de vad de ska göra, om ärendet någon gång kommer upp.
måndag 7 april 2014
Inhiberat
Denna veckas stadsfullmäktigemöte är inhiberat, inte vet jag om det beror på att det inte finns något att bestämma eller om det beror på att de inte bestämt vad det ska bestämmas, men det blir en extra ledig tisdagkväll.
Den tror jag att jag ska använda till att läsa en bra bok.
Som läsförslag för mig själv föreslår jag någonting seriöst, gärna med en lokal förankring, kanske aningen i stil med Katri Kortelainens "En etnologisk studie av fiskebodarnas utveckling från förråd till
tillflyktsplats". Den har jag inte ännu vågat mig på, trots att den skräpat på min hårdskiva i flera år redan.
Måhända får man ett och annat diffust begrepp förklarat för sig. Som t.ex. vad "Knorrkoppen", vars bild pryder första sidan i avhandlingen, egentligen är för ett ställe. Dess betydelse för urinvånarna, namnets ursprung och hur det gått till då fiskeboden utvecklats från fiskebod till sommarstuga - eller vad det nu är - intresserar också.
Eller så inte. Och vem bryr sig egentligen, bara det är underhållande och jag får en tisdagkväll fylld.
Den tror jag att jag ska använda till att läsa en bra bok.
Som läsförslag för mig själv föreslår jag någonting seriöst, gärna med en lokal förankring, kanske aningen i stil med Katri Kortelainens "En etnologisk studie av fiskebodarnas utveckling från förråd till
tillflyktsplats". Den har jag inte ännu vågat mig på, trots att den skräpat på min hårdskiva i flera år redan.
Måhända får man ett och annat diffust begrepp förklarat för sig. Som t.ex. vad "Knorrkoppen", vars bild pryder första sidan i avhandlingen, egentligen är för ett ställe. Dess betydelse för urinvånarna, namnets ursprung och hur det gått till då fiskeboden utvecklats från fiskebod till sommarstuga - eller vad det nu är - intresserar också.
Eller så inte. Och vem bryr sig egentligen, bara det är underhållande och jag får en tisdagkväll fylld.
fredag 4 april 2014
Kriget är förklarat!
Serbien har lugnat sig. Inga österrikiska lägereldar stiga mot Belgrads morgonröda himmel. Men kriget är ändå förklaradt.
Hangö stadsfullmäktige anslogo i går medel till krigskostnaderna. Det är stadens manliga ungdom, som blir armén. Det spordes först huru man tänkt sig, att kriget skulle föras. Sedan någon sagt, att man litade på ungdomen syntes en allmän belåtenhet sprida sig öfver herrar stadsfullmäktiges drag. Ungdomen, den skulle göra't. Den väntade redan med spänning krigsförklaringen.
Kriget gäller råttorna i Hangö och krigskostnaderna äro 200 mark, som stadsfullmäktige i går utanordnade för deras utrotande.
Se där, så rolig man kunde vara år 1909. Texten är skriven av en, troligtvis, uttråkad journalist på tidningen Hangö-bladet den 4 april 1909.
På samma sida i samma tidning hittar jag också följande goda råd:
Om ni får se en galen hund, så klättra upp i det högsta träd i närheten och låt skicka era måltider till er, tills ni bestämdt vet, att hunden är dödad. Detta medel är ofelbart, ty hur galen hunden än kan vara, kan han inte klättra i träd.
Ja-ha.
Hangö stadsfullmäktige anslogo i går medel till krigskostnaderna. Det är stadens manliga ungdom, som blir armén. Det spordes först huru man tänkt sig, att kriget skulle föras. Sedan någon sagt, att man litade på ungdomen syntes en allmän belåtenhet sprida sig öfver herrar stadsfullmäktiges drag. Ungdomen, den skulle göra't. Den väntade redan med spänning krigsförklaringen.
Kriget gäller råttorna i Hangö och krigskostnaderna äro 200 mark, som stadsfullmäktige i går utanordnade för deras utrotande.
Se där, så rolig man kunde vara år 1909. Texten är skriven av en, troligtvis, uttråkad journalist på tidningen Hangö-bladet den 4 april 1909.
På samma sida i samma tidning hittar jag också följande goda råd:
Om ni får se en galen hund, så klättra upp i det högsta träd i närheten och låt skicka era måltider till er, tills ni bestämdt vet, att hunden är dödad. Detta medel är ofelbart, ty hur galen hunden än kan vara, kan han inte klättra i träd.
Ja-ha.
torsdag 3 april 2014
Modigt!
I dag har det hänt bågonting verkligen ovanligt. Någonting så exceptionellt att jag helt enkelt är tvungen dela med mig av min erfarenhet;
Dagens ledare i Hangötidningen är en text jag till etthundra procent kan hålla med om.
Ledarskribenten Kristoffer Nöjd jämför på ett föredömligt sätt vårt lands helsingforscentrerade styrandes agerande i såväl ekonomiska som politiska frågor med ryssarnas maktpolitiska agerande på Krim. "På Krim låtsades man åtminstone fråga invånarna", skriver han.
Modigt!
Även i övrigt innehåller dagens tidning ett stort antal sociala ställningstaganden; Slut på supandet på Plagen, föreslås det av Koli på sida 2, det är bra att sticka strumpor till behövande i Afrika, berättar man på sidan 4, givandets glädje är den största glädjen får vi höra på sidan 5 o.s.v.
Det är inte länge sedan vi med en prominent dam i staden diskuterade den nuvarande Hangötidningens "tamhet" gentemot förr, man vågar inte ta ställning, konstaterade vi i vår stora visdom.
Jag tar tillbaka, vi hade fel.
Dagens ledare i Hangötidningen är en text jag till etthundra procent kan hålla med om.
Ledarskribenten Kristoffer Nöjd jämför på ett föredömligt sätt vårt lands helsingforscentrerade styrandes agerande i såväl ekonomiska som politiska frågor med ryssarnas maktpolitiska agerande på Krim. "På Krim låtsades man åtminstone fråga invånarna", skriver han.
Modigt!
Även i övrigt innehåller dagens tidning ett stort antal sociala ställningstaganden; Slut på supandet på Plagen, föreslås det av Koli på sida 2, det är bra att sticka strumpor till behövande i Afrika, berättar man på sidan 4, givandets glädje är den största glädjen får vi höra på sidan 5 o.s.v.
Det är inte länge sedan vi med en prominent dam i staden diskuterade den nuvarande Hangötidningens "tamhet" gentemot förr, man vågar inte ta ställning, konstaterade vi i vår stora visdom.
Jag tar tillbaka, vi hade fel.
onsdag 2 april 2014
Likartade tankegångar och ett upprop
Till min stora förskräckelse läser jag i dag i gårdagens tidning att vi med tidningen Västra Nyland råkat ut för likartade tankegångar. Det var, jag försäkrar, helt oavsiktligt. Så kan det gå då man håller sig till lösnummer.
Men ganska intressant, på sätt och vis. Det visar hur intressant vår udde för tillfället är, folk pratar tydligen om vad som händer och sker i lilla Hangö.
Nåja, strunt i det och till saken:
Jag hade en hel del post att gå igenom efter mitt långa uppehåll, bland den en del meddelanden och förfrågningar. Bland annat hittade jag ett trevligt brev från professor Vennström i Sverige - han hade snubblat över en artikel där jag nämnde hans farfar stadsdirektören Elis Vennström.
Nu undrade han, professorn inte farfadern, om det finns någon möjlighet att få flere bilder på och information om farfar Elis och dennes hustru, lärarinnan i gymnastik, Toni.
Om någon av er har bilder och eller kunskap gällande detta i tiderna så prominenta par kan ni be om kontaktuppgifterna av mig eller alternativt skicka mig materialet så förmedlar jag det vidare.
Men ganska intressant, på sätt och vis. Det visar hur intressant vår udde för tillfället är, folk pratar tydligen om vad som händer och sker i lilla Hangö.
Nåja, strunt i det och till saken:
Jag hade en hel del post att gå igenom efter mitt långa uppehåll, bland den en del meddelanden och förfrågningar. Bland annat hittade jag ett trevligt brev från professor Vennström i Sverige - han hade snubblat över en artikel där jag nämnde hans farfar stadsdirektören Elis Vennström.Nu undrade han, professorn inte farfadern, om det finns någon möjlighet att få flere bilder på och information om farfar Elis och dennes hustru, lärarinnan i gymnastik, Toni.
Om någon av er har bilder och eller kunskap gällande detta i tiderna så prominenta par kan ni be om kontaktuppgifterna av mig eller alternativt skicka mig materialet så förmedlar jag det vidare.
tisdag 1 april 2014
Vårsol
De senaste dagarna har vi fått njuta av det mest fantastiska vårväder, så det var med en rätt stark känsla av besvikelse jag vaknade för att konstatera att nu var det slut. Det snöar.
Jag hade egentligen för avsikt att avsluta det här projektet för gott, men efter diverse påtryckningar, inte minst från en konstig gubbe klädd i svart med mörka solglasögon, har jag bestämt mig för att ge det hela tilläggstid.
Och så finns det förstås en orsak till; de stora föränändringars vindar som blåser kring våra knutar.
Att världsläget alltid har påverkat vår stad, främst i fråga om ekonomiska skiftningar gällande hamn och industri, det är inget nytt. Men att det världspolitiska läget i Ukraina ska synas så markant här kom nog som en överraskning.
Att staden varit intresserad av att köpa Koverhar hamn är inget nytt, tyvärr gick nu det köpet i stöpet. Försvarsmakten, i form av Senatsfastigheter, köper upp området för att där kunna öva försvar av industrianläggningar. Samtidigt har man överåtit det gamla Mau-mau som en flyktingförläggning. där det är meningen att inkvartera Ukrainare som flyr fältet. Nere i Östra hamnen ska man av det gamla magasinet göra en förplägningsstation där alla de behövande kan få sig en tallrik soppa då det smakar.
Ingen dålig idé. Ärtsoppa är gott.
Kanske vi får aningen mer liv på våra gator i framtiden. Det vore inte heller fy skam. Och kanske det i förlängningen leder till det stora internationella flygfältet det var tal om för någon tid tillbaka. Den som lever får se, eller något sånt.
Jag hade egentligen för avsikt att avsluta det här projektet för gott, men efter diverse påtryckningar, inte minst från en konstig gubbe klädd i svart med mörka solglasögon, har jag bestämt mig för att ge det hela tilläggstid.
Och så finns det förstås en orsak till; de stora föränändringars vindar som blåser kring våra knutar.
Att världsläget alltid har påverkat vår stad, främst i fråga om ekonomiska skiftningar gällande hamn och industri, det är inget nytt. Men att det världspolitiska läget i Ukraina ska synas så markant här kom nog som en överraskning.
Att staden varit intresserad av att köpa Koverhar hamn är inget nytt, tyvärr gick nu det köpet i stöpet. Försvarsmakten, i form av Senatsfastigheter, köper upp området för att där kunna öva försvar av industrianläggningar. Samtidigt har man överåtit det gamla Mau-mau som en flyktingförläggning. där det är meningen att inkvartera Ukrainare som flyr fältet. Nere i Östra hamnen ska man av det gamla magasinet göra en förplägningsstation där alla de behövande kan få sig en tallrik soppa då det smakar.
Ingen dålig idé. Ärtsoppa är gott.
Kanske vi får aningen mer liv på våra gator i framtiden. Det vore inte heller fy skam. Och kanske det i förlängningen leder till det stora internationella flygfältet det var tal om för någon tid tillbaka. Den som lever får se, eller något sånt.
lördag 15 februari 2014
Kallare sken från Hangös öga
Ja ett kallare sken ska det bli under nuvarande år, läser jag på svenska YLE, ifrån Hangös öga. Arto Säilynoja på trafikverket är rädd för att strömmingen ska få ännu mera kvicksilver i sig än den har från tidigare och ska byta ut den anrika lampan mot en modern LED-sådan.
Kvicksilver i naturen är inte bra, säger han. Jag hade för mig att kvicksilver är ett i naturen förekommande grundämne, men kanske jag har fel.
Fyren är i ett väldigt dåligt skick och borde, då enligt tidigare nämnda trafikinspektör, ha renoverats för länge sedan. Vilket nog säkert är så sant, inte har man fått gå in i den på många år, just för att den varit i så dåligt skick.
Inte för att det alls är säkert att man får göra det i framtiden heller, men då får de åtminstone hitta på någon annan orsak till förbudet. Som att det är livsfarligt med höga höjder, till exempel.
Fyren, den som kallas Hangös öga, har sedan den restes 1863 varit med om både det ena och det andra, nog tror jag att den klarar en tillfällig led-lampa också, vi ska alla vara så goda och hoppas på att den står där i ytterligare 150 år.
Oberoende av vilket sken den har så tror jag att den gör annan nytta än det rent estetiska.
Kvicksilver i naturen är inte bra, säger han. Jag hade för mig att kvicksilver är ett i naturen förekommande grundämne, men kanske jag har fel.
Fyren är i ett väldigt dåligt skick och borde, då enligt tidigare nämnda trafikinspektör, ha renoverats för länge sedan. Vilket nog säkert är så sant, inte har man fått gå in i den på många år, just för att den varit i så dåligt skick.
Inte för att det alls är säkert att man får göra det i framtiden heller, men då får de åtminstone hitta på någon annan orsak till förbudet. Som att det är livsfarligt med höga höjder, till exempel.
Fyren, den som kallas Hangös öga, har sedan den restes 1863 varit med om både det ena och det andra, nog tror jag att den klarar en tillfällig led-lampa också, vi ska alla vara så goda och hoppas på att den står där i ytterligare 150 år.
Oberoende av vilket sken den har så tror jag att den gör annan nytta än det rent estetiska.
 |
| Hangös öga. Bild: Jari Nurmi |
fredag 14 februari 2014
Manupan
Jaha. Inte är det lätt, men jag ska göra ett försök.
Sådär, det där tog mig femton minuter och tre omskrivningar. Sträckläsning av Kalle Fagers dagbok är inget jag rekommenderar för folk med svag hjärna och livlig fantasi. För att motverka effekterna har jag försökt mig på att varva materialet jag läser; byråkratiskt svammel, hårdkokta deckare och tidningar från 1800-talet... Så nu kan det låta ungefär såhär då jag pratar:
En har slagit.
En har hufvudvärk.
De utredande myndigheterna misstänker åtminstone en af de inblandade för att ha gjort sig skyldig till olagligt handtvärk, medan en annan af de tilltalade anser tillbudet vara hufvudlöst.
Inte lätt, för de som blir tvungna lyssna till mig. Tur så är dammråttorna inte så många.
Sådär på tal om gamla tidningar råkade jag hitta en annons med ett ord jag inte förstår, inte heller min gode vän Google är mig till någon hjälp. Kanhända, så här på alla hjärtans dag, någon av de mera vetande allmänt utbildade hjärtliga människorna där ute vet vad en Manupan är för ett instrument?
En har aldrig hört om en manupan.
Sådär, det där tog mig femton minuter och tre omskrivningar. Sträckläsning av Kalle Fagers dagbok är inget jag rekommenderar för folk med svag hjärna och livlig fantasi. För att motverka effekterna har jag försökt mig på att varva materialet jag läser; byråkratiskt svammel, hårdkokta deckare och tidningar från 1800-talet... Så nu kan det låta ungefär såhär då jag pratar:
En har slagit.
En har hufvudvärk.
De utredande myndigheterna misstänker åtminstone en af de inblandade för att ha gjort sig skyldig till olagligt handtvärk, medan en annan af de tilltalade anser tillbudet vara hufvudlöst.
Inte lätt, för de som blir tvungna lyssna till mig. Tur så är dammråttorna inte så många.
Sådär på tal om gamla tidningar råkade jag hitta en annons med ett ord jag inte förstår, inte heller min gode vän Google är mig till någon hjälp. Kanhända, så här på alla hjärtans dag, någon av de mera vetande allmänt utbildade hjärtliga människorna där ute vet vad en Manupan är för ett instrument?
En har aldrig hört om en manupan.
onsdag 12 februari 2014
En har svårt att skriva...
... för en har så svårt att hålla tankarna i styr.
Ni får ursäkta en som just fått Kalle Fagers bok på posten, en ska läsa den först innan en skriver någå som är menat åt en annan att läsa.
Ni får ursäkta en som just fått Kalle Fagers bok på posten, en ska läsa den först innan en skriver någå som är menat åt en annan att läsa.
måndag 10 februari 2014
Eländes elände
Jag sitter och stirrar tomt på skärmen, ingenting lossnar. Stadstyrelsen, miljönämnden och bildningsnämnden ska alla ha möten den här veckan och otroligt nog hittar jag ingenting att skriva om. Det är väl så att de för tillfället sköter sig bra, våra damer och herrar beslutsfattare. Eller så är det jag som sköter mig dåligt, det är kanske helt enkelt för många ärenden för att jag ska kunna hantera dem.
I kväll ska i alla fall stadsstyrelsen få bekanta sig med HaTary rapporten, vilket är på tiden. En delbehandling, kallas det i föredragningslistan, då det föreslås att den antecknas till kännedom. Bra arbetat. Och så ska man igen fundera på detaljplanen för Casino, Parkbergen och Plagen. Om medlemmarna i stadsstyrelsen är nöjda med planen så framläggs den till påseende under en tid framöver.
I så fall gäller det för alla missnöjda att ta sig en titt på planen i fråga och besvära sig.
Om det av någon anledning inte finns någon som klagar så blir jag högeligen förvånad. Vi är ju trots allt i Hangö.
I kväll ska i alla fall stadsstyrelsen få bekanta sig med HaTary rapporten, vilket är på tiden. En delbehandling, kallas det i föredragningslistan, då det föreslås att den antecknas till kännedom. Bra arbetat. Och så ska man igen fundera på detaljplanen för Casino, Parkbergen och Plagen. Om medlemmarna i stadsstyrelsen är nöjda med planen så framläggs den till påseende under en tid framöver.
I så fall gäller det för alla missnöjda att ta sig en titt på planen i fråga och besvära sig.
Om det av någon anledning inte finns någon som klagar så blir jag högeligen förvånad. Vi är ju trots allt i Hangö.
fredag 7 februari 2014
Barnsligt och ungdomligt
Några evenemang för er som är ständigt unga, till kropp och/eller själ:
I morgon är det sista dagen att se utställningen "FÄRG! Inne och Ute". Utställningen är en gemensam grej av Marko Niemi och Eero Caselius som går att bese tills biblioteket stänger för dagen. Själv var jag nog inte tillräckligt barnslig för att förstå den, men...
På måndag är det vernissagedags. Club con Color öppnar sin utställning "Barnen är alltid de modigaste", där Agneta Möller-Salmela läser en till bilderna hörande berättelse. Utställningen pågår i biblioteket fram till den första mars.
I stadshusgallerian pågår fortfarande utställningen "Våra konstskatter" och i vårt museum kan man se "Mina käraste leksaker". För många är dessa båda samma sak, men så inte nu.
Och så en påminnelse till alla ungdomliga äldre ungdomar: Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18-. Anmälningar: wiberg@utu.fi
Jag, liksom säkert många andra, har kanske inte riktigt haft kontroll över vad det egentligen är som Möller-Salmela gör, men tack vare hennes vänliga omtanke får vi nu en beskrivning. Med Nettas egna ord:
Vill berätta att det är en muntlig berättelse som jag framför och inte en högläst. Det är väldigt olika saker. I en högläst berättelse försöker man få fram författarens intentioner med författarens språk, stämning och uttryck. Den muntliga berättelsen bantar man ned till en stomme som sedan byggs upp med berättarens språk och de nyckelscener som berättaren vill betona.
Men det är väldigt olika om man jobbar med båda två så märker man skillnaden. Hursomhelst så blir det en tillställning där berättelsen svävar i luften i tre lager. Dels finns bilderna som målarna har skapat, så finns min muntliga och dessutom åhörarnas berättelse och de bilder som de skulle ha målat inne i deras huvud.
I morgon är det sista dagen att se utställningen "FÄRG! Inne och Ute". Utställningen är en gemensam grej av Marko Niemi och Eero Caselius som går att bese tills biblioteket stänger för dagen. Själv var jag nog inte tillräckligt barnslig för att förstå den, men...
På måndag är det vernissagedags. Club con Color öppnar sin utställning "Barnen är alltid de modigaste", där Agneta Möller-Salmela läser en till bilderna hörande berättelse. Utställningen pågår i biblioteket fram till den första mars.I stadshusgallerian pågår fortfarande utställningen "Våra konstskatter" och i vårt museum kan man se "Mina käraste leksaker". För många är dessa båda samma sak, men så inte nu.
Och så en påminnelse till alla ungdomliga äldre ungdomar: Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18-. Anmälningar: wiberg@utu.fi
* * *
Jag, liksom säkert många andra, har kanske inte riktigt haft kontroll över vad det egentligen är som Möller-Salmela gör, men tack vare hennes vänliga omtanke får vi nu en beskrivning. Med Nettas egna ord:
Vill berätta att det är en muntlig berättelse som jag framför och inte en högläst. Det är väldigt olika saker. I en högläst berättelse försöker man få fram författarens intentioner med författarens språk, stämning och uttryck. Den muntliga berättelsen bantar man ned till en stomme som sedan byggs upp med berättarens språk och de nyckelscener som berättaren vill betona.
Men det är väldigt olika om man jobbar med båda två så märker man skillnaden. Hursomhelst så blir det en tillställning där berättelsen svävar i luften i tre lager. Dels finns bilderna som målarna har skapat, så finns min muntliga och dessutom åhörarnas berättelse och de bilder som de skulle ha målat inne i deras huvud.
torsdag 6 februari 2014
Att gå ut
På dagens HT läser jag att vi, kollektivt sett, hangöbor är femte bäst på att gå ut. Spännande, tycker jag, och
läser vidare. Det framkommer att det ordnats en nationell kampanj under temat "Gå ut med den äldre", i vilken då vi är femte bäst i landet.
För att förstå vad det är frågan om måste jag än en gång ta till det räddande internetet. Äldreinstitutet, det här är då en rikstäckande organisation, har under tiden 9 september till den 12 december under det likaså rikstäckande programmet "Kraft i åren" ordnat tidigare nämnda kampanj. Tanken med programmet, och då givetvis kampanjen, är att ge seniorer, deras närstående, yrkespersonal inom välfärd och beslutsfattare mer kunskap om hälsomotion för äldre.
Varje gång man tagit ut en äldre på en promenad har det varit meningen att man ska gå in på en hemsida och berätta om det. Det är alltså där vi varit flitiga. Hela 1 319 gånger har vi hangöbor varit in på sidan, fyllt i de begärda uppgifterna och mått bra. Det här är då att jämföra med Helsingfors, där åldringarna endast fått gå ut 1 582 gånger.
Nåja, nog tror jag att många åldringar får komma ut utan att det fylls i blanketter på nätet. Såväl här, i Helsingfors som annanstädes.
Men hur som helst; Fint av de som tar sig tid att promenera med äldre människor, fint att Hangö klarar sig bra i en sådan här kampanj - blandmed alla stora och flitiga kommuner - och fint citat jag får från hemsidan i fråga:
"Äldre personer tycker om motion utomhus.", säger man. Därefter berättar signaturen Mommi: ”Hade inte du drivit på så skulle jag inte ha kommit mig ut i dag”.
Det där gäller väl nog många av oss yngre också, tyvärr.
läser vidare. Det framkommer att det ordnats en nationell kampanj under temat "Gå ut med den äldre", i vilken då vi är femte bäst i landet.
För att förstå vad det är frågan om måste jag än en gång ta till det räddande internetet. Äldreinstitutet, det här är då en rikstäckande organisation, har under tiden 9 september till den 12 december under det likaså rikstäckande programmet "Kraft i åren" ordnat tidigare nämnda kampanj. Tanken med programmet, och då givetvis kampanjen, är att ge seniorer, deras närstående, yrkespersonal inom välfärd och beslutsfattare mer kunskap om hälsomotion för äldre.Varje gång man tagit ut en äldre på en promenad har det varit meningen att man ska gå in på en hemsida och berätta om det. Det är alltså där vi varit flitiga. Hela 1 319 gånger har vi hangöbor varit in på sidan, fyllt i de begärda uppgifterna och mått bra. Det här är då att jämföra med Helsingfors, där åldringarna endast fått gå ut 1 582 gånger.
Nåja, nog tror jag att många åldringar får komma ut utan att det fylls i blanketter på nätet. Såväl här, i Helsingfors som annanstädes.
Men hur som helst; Fint av de som tar sig tid att promenera med äldre människor, fint att Hangö klarar sig bra i en sådan här kampanj - blandmed alla stora och flitiga kommuner - och fint citat jag får från hemsidan i fråga:
"Äldre personer tycker om motion utomhus.", säger man. Därefter berättar signaturen Mommi: ”Hade inte du drivit på så skulle jag inte ha kommit mig ut i dag”.
Det där gäller väl nog många av oss yngre också, tyvärr.
onsdag 5 februari 2014
Den femte februari
Den femte februari
infaller i dag.Vilken betydelse dagen äger för det finska folket behöver här icke närmare framhållas, den är känd för var och en. Sedan många år tillbaka har denna dag firats som vår nationalhögtidsdag, och den kommer som sådan att begås så länge kärleken till folk och fosterland lever varmt inom våra bröst. Låt oss hoppas att denna kärlek aldrig skall upphöra.
Om också genom förhållandenas makt känslorna på denna dag icke alltid kunna taga sig de uttryck vi skulle önska, får vördnaden för Johan Ludvig Runebergs minne ingalunda därför kännas mindre stark inom oss. Det är ju för övrigt icke genom pomp och ståt aktningen och kärleken till vår stora skald nödvändigtvis behöver framträda; dessa känslor kunna även uppvisas med tämligen små medel. Huvudsaken är blott att vi ej glömma bort, vad vi äro skaldens minne skyldiga.
I sammanhang härmed vilja vi ännu en gång erinra om följande högstämda ord av skalden:
Hur ödet kastar än vår lott,
Ett land, ett fosterland vi fått,
Vad finns på jorden mera värdt
Att hållas dyrt och kärt!
Tidningen "Hangö" den 5 februari 1903.
tisdag 4 februari 2014
Att födas till homogenitet
Jag sitter här och surfar runt på olika nyhetssajter för att få ens ett litet hum om vad som händer där ute utanför min ytterdörr. Till min stora förvåning läser jag att MTV rapporterar om ett stängningshot för Lojo BB, och på en del andra orter, vilket då helt naturligt ska leda till att allt flere barn föds i baksätet på en bil.Den gamla slagdängan av Edvard Persson borde kanske skrivas om till "Jag är född vid en landsväg.." Eller i ålänningarnas fall "Jag har skvalpat omkring i hela mitt liv..."
Enligt YLE Västnyland, som nosat reda på fakta i saken, stämmer påståendet ändå inte. Alltså påståendet gällande stängandet av Lojo BB. Hur det går för ålänningarna vet jag inte, men den generella ökningen av födslar i baksätet - och ombord - lär nog öka här i landet.
Men ingen rök utan eld, sägs det. Helsingforsborna vill tydligen att vi alla så småningom ska födas i Helsingfors. Vilket är förståeligt och helt logiskt, då man tänker efter. Om vi alla är födda där, och således Helsingforsare, sä är vi äntligen en genuint homogen grupp finländare. Alla likvärdiga på alla sätt.
Förutom då de som haft oturen att födas i baksätet på en bil någonstans utefter landsvägen.
måndag 3 februari 2014
Grattis på födelsedagen, Facebook
Det sociala mediet Facebook fyller 10 år i morgon, läser jag i nyheterna. Inte illa. Jag själv är inte någon flitig FB-användare, men jag vet att väldigt många är det. Rent av går det ofta till överdrift och kan klassas som ett beroende. Måhända borde FB förses med en varningslapp och åldersbegränsning.
De sociala medierna, då med jubilerande FB i spetsen, kom ursprungligen till för att vara just det som namnet säger; Ett sätt att hålla kontakt med nära och kära på annan ort. Numera används de ju för att ropa efter ungarna då det är matdags, fast de är i samma hus, att berätta vad katten sysslar med och meddela världen om tillfälliga toalettbesök.
Och marknadsföring.
Marknadsföringen via de sociala medierna har blivit oerhört betydelsefull, inte bara för vinstsökande företag som säljer en produkt, utan även för olika evenemang, tidningar, radioprogram och liknande. Att dessa sociala kanaler har genomslagskraft är helt klart, bara i Finland erkänner sig över 2 miljoner personer vara användare av FB.
Då någonting börjar leva sitt eget liv, d.v.s. alla bekanta till allas bekanta trycker på knappen "dela" och inlägget sprider sig likt löpeld, då kan man verkligen tala on att budskapet sprids. Som ett exempel kan jag visa vad som hände med mina läsarsiffror efter inlägget "Kalle Fagers dagbok" senaste vecka:
Stapeln längst till höger visar besökare den aktuella dagen, så ni förstår kanske vad jag menar.
Och om någon känner för att sprida detta enkla budskap på de sociala medierna är det fritt fram. Bara att trycka på det lilla f:et i raden tecken härinunder.
De sociala medierna, då med jubilerande FB i spetsen, kom ursprungligen till för att vara just det som namnet säger; Ett sätt att hålla kontakt med nära och kära på annan ort. Numera används de ju för att ropa efter ungarna då det är matdags, fast de är i samma hus, att berätta vad katten sysslar med och meddela världen om tillfälliga toalettbesök.
Och marknadsföring.
Marknadsföringen via de sociala medierna har blivit oerhört betydelsefull, inte bara för vinstsökande företag som säljer en produkt, utan även för olika evenemang, tidningar, radioprogram och liknande. Att dessa sociala kanaler har genomslagskraft är helt klart, bara i Finland erkänner sig över 2 miljoner personer vara användare av FB.
Då någonting börjar leva sitt eget liv, d.v.s. alla bekanta till allas bekanta trycker på knappen "dela" och inlägget sprider sig likt löpeld, då kan man verkligen tala on att budskapet sprids. Som ett exempel kan jag visa vad som hände med mina läsarsiffror efter inlägget "Kalle Fagers dagbok" senaste vecka:
Stapeln längst till höger visar besökare den aktuella dagen, så ni förstår kanske vad jag menar.
Och om någon känner för att sprida detta enkla budskap på de sociala medierna är det fritt fram. Bara att trycka på det lilla f:et i raden tecken härinunder.
söndag 2 februari 2014
Föreningsspalten
Kanske, i brist på roligare och bättre att skriva, det är dags att införa en "Föreningsspalt".
Om ni sitter i någon förening som ska ha årsmöte, eller annars bara träffas, har ett evenemang på gång eller något ni vill få folk medvetna om, så skica in ett litet meddelande gällande ifrågavarande ärende.
Likt såhär. kanske:
- Hangö Svenska Teaterförening har sitt årsmöte den 2 februari klockan 16.00 på Alan´s Café.
- Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning har sitt årsmöte måndagen den 3 februari klockan 18.00 i föreningsutrymmena i Lyan på Långgatan.
-Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18- -Vuoden 1974 Ungiksen kanta-asiakkaat tapaavat Hangon Brankiksella lauantaina 1. maaliskuuta 2014 klo 18- Anmälningar / Ilmoittautumiset: wiberg@utu.fi
Adressen är som vanligt hangoskvaller@gmail.com
Om ni sitter i någon förening som ska ha årsmöte, eller annars bara träffas, har ett evenemang på gång eller något ni vill få folk medvetna om, så skica in ett litet meddelande gällande ifrågavarande ärende.
Likt såhär. kanske:
- Hangö Svenska Teaterförening har sitt årsmöte den 2 februari klockan 16.00 på Alan´s Café.
- Sällskapet för släkt- och hembygdsforskning har sitt årsmöte måndagen den 3 februari klockan 18.00 i föreningsutrymmena i Lyan på Långgatan.
-Stamkunderna från Ungis anno 1974 träffas på Hangö Brankis lördagen den 1. mars 2014 kl 18- -Vuoden 1974 Ungiksen kanta-asiakkaat tapaavat Hangon Brankiksella lauantaina 1. maaliskuuta 2014 klo 18- Anmälningar / Ilmoittautumiset: wiberg@utu.fi
Adressen är som vanligt hangoskvaller@gmail.com
lördag 1 februari 2014
Den nya turistbroschyren
Den nya turistbroschyren har utkommit. Då jag som hastigast bläddrar igenom utgåvan, med den ståtliga underrubriken "Handbok om södern i Finland", tycker jag mig närmast se en billigare kopia av fjolårets version.
Vilket kanske är helt förståeligt, mycket är det väl inte som ändrats de senaste 100 åren i vår stad, så hur skulle någonting ändra på bara ett år. Men en ganska stor grej har man åtminstone gjort av inkommande sommars Rilaxfest.
"Du visste väl att Hangö är öppet året runt? Vi brinner av iver över att visa dig ett “annorlunda” Hangö", skriver Hanko Tourist Office på sina hemsidor, men hur jag än bläddrar hittar jag bara en slogan om att älska årstiderna. Här borde nog vi företagare skärpa oss och se till att det finns evenemang året om, det är inte turistbyråns fel om ingenting händer och sker i vår stad vintertid.
Men dessutom skickar man ut den turistande allmänheten till så exotiska resemål som Täcktom, Tulludden och Hangöby. I Hangöby rekommenderas det att man beser Barnhemmet, Kapellhamnen och Kråkudden.
Tulluddens återöppnande för oss civila människor är ju som bekant hårt på gång för tillfället, så där har turisbroschyren någonting att ta upp till nästa år.
Synd bara att de gamla fängelsebarackerna fått förfalla, eller den kvinnliga arbetskolonin som det kallades, annars hade vi där fått ett fantastiskt utflyktsmål.
fredag 31 januari 2014
Stadens konstskatter
Redan i några dagar har jag varje morgon bestämt mig för att traska iväg till Stadshusgallerian för att kika på vilka konstskatter det egentligen förevisas på den nya utställningen.Men mina goda föresatser har alltid kommit på skam, vädret har inte varit sådant att jag trivs utomhus. Inte är det så i dag heller, men då jag ändå var tvungen att gå ut så passade jag på att gå in och värma mig en stund.
De flesta av tavlorna som förevisas är i vanliga fall bortgömda på sådana platser dit ingen vanlig människa har någonting att göra, stadsdirektörens kontor, hamnkontoret och liknande ställen, så det var intressant att få se dem.Och så lärde jag mig en hel del nytt, inte visste jag att fotografen Anna Korsström även målade, inte heller hade jag en aning om att den berömde rektorn Jeja Roos gjorde så.
27 av de ungefär 300 konstverk staden äger är nu utställda, fram till den 22 februari. Om ni har tid så kan det vara värt några minuter att ta sig en titt.
Kaupungin taideaarteita - Stadens konstskater
Vardagar 12-16, tisdagar till kl. 18
Öppet även på lö 15.2 och sö 16.2 kl. 12-16
torsdag 30 januari 2014
Att läsa tidningar
"Att läsa tidningar utvecklar avgörande kompetenser som underlättar inlärningen av annan kunskap. Elever som läser dagstidningar klarar sig därför bättre i skolan.
Så lyder, kort sammanfattat, de centrala resultaten av en färsk fortsatt undersökning baserad på PISA-materialet."
Det här läser jag naturligtvis på nätet, men det har väl knappast någon betydelse. Eller har det?
I dagens Hangötidning finns nämligen en insändare som jag inte får huvud eller fötter på hur många gånger jag än läser den, men kanske är den menad för längre komna studeranden. Eller så är mitt nätläsande förödande för min inlärning.
Däremot hittar jag i en Hangö-tidning från den 30 januari 1912 en intressant artikel, gällande en av mina favoritsysselsättningar; Rökning. Jag återger den här i aningen förkortad form, för att inte trötta ut de som inte räknar sig till gruppen experter på medicinsk forskning:
- En stor cigarrfabrik i Newyork har begagnat sig av radiums terapeutiska egenskaper för att göra reklam för ett nytt läkemedel, radiumhaltiga cigarrer, som lära vara underbart välgörande mot gikt, ischias och reumatism. Fabriksmärket har som övertygande bevis bilden av en krympling som kastar bort kryckorna så fort han rökt en undergörande radiumcigarr.
En läxa jag åtminstone lär mig här är; Du ska inte tro på allt du läser i tidningarna. Inte ens fast det sägs vara vetenskapligt bevisat.
En annan sak är att dagens sanning troligtvis är lögn i morgon, vilket vi sett upprepade gånger genom historien..
Dags för en paus, med cigaretter och kaffe. Kaffe lär dessutom vara ett bra förebyggande medel mot all världens sjukdomar. Det har jag läst i en tidning någonstans, så det är nog sant.
Det här läser jag naturligtvis på nätet, men det har väl knappast någon betydelse. Eller har det?
I dagens Hangötidning finns nämligen en insändare som jag inte får huvud eller fötter på hur många gånger jag än läser den, men kanske är den menad för längre komna studeranden. Eller så är mitt nätläsande förödande för min inlärning.
Däremot hittar jag i en Hangö-tidning från den 30 januari 1912 en intressant artikel, gällande en av mina favoritsysselsättningar; Rökning. Jag återger den här i aningen förkortad form, för att inte trötta ut de som inte räknar sig till gruppen experter på medicinsk forskning:
- En stor cigarrfabrik i Newyork har begagnat sig av radiums terapeutiska egenskaper för att göra reklam för ett nytt läkemedel, radiumhaltiga cigarrer, som lära vara underbart välgörande mot gikt, ischias och reumatism. Fabriksmärket har som övertygande bevis bilden av en krympling som kastar bort kryckorna så fort han rökt en undergörande radiumcigarr.
En läxa jag åtminstone lär mig här är; Du ska inte tro på allt du läser i tidningarna. Inte ens fast det sägs vara vetenskapligt bevisat.En annan sak är att dagens sanning troligtvis är lögn i morgon, vilket vi sett upprepade gånger genom historien..
Dags för en paus, med cigaretter och kaffe. Kaffe lär dessutom vara ett bra förebyggande medel mot all världens sjukdomar. Det har jag läst i en tidning någonstans, så det är nog sant.
onsdag 29 januari 2014
HaTaRy
Ja HaTaRy-rapporten, ja. Den kom upp till samtalsämne i går igen, då nämnden för kultur- och medborgarverksamhet hade sitt möte. Tidgare har den spökat under nämndens möten gällande utvecklingsbolaget Hanseas kommunalisering - så i går igen - och nu fick även vårt museum känna av styrkan i denna grupps kollektiva samhällsansvar.
Bildningsnämnden har ju för en tid sedan fått fundera på hur man ska kunna stänga skolor och daghem och tekniska nämnden ska i framtiden få fundera på hur man gör bolag av småbåtshamnarna och vattenverket.
Det har i medierna pratats ganska mycket om denna grupp, bland gemene man kallad Hangon Tapporyhmä, som är ute efter att se var staden kan göra bättre ifrån sig då det gäller inbesparingar. Men få verkar veta vad det egentligen är frågan om.
Egentligen heter arbetsgruppen Hangon Talous Ryhmä - därav förkortningen - och är tillsatt av Stadsstyrelsen i samband med behandlingen av bokslutet för år 2012, en arbetsgrupp "som har som uppgift att ur politisk synvinkel medverka till åtgärder som skulle förbättra ekonomin på olika nivåer och sektorer". Målet var att åstadkomma en möjligast bred politisk vilja och via olika program åstadkomma åtgärder, vilket kan vara nog så svårt.
Den rapport det talas om, den var visst färdigställd i september 2013, är inte lätt att få se överhuvudtaget, inte heller har jag hittat den på svenska någonstans. Man får ju verkligen hoppas att den utkommer på svenska, då det tydlien är meningen att de olika nämnderna ska ta ställning till förslagen.
I arbetsgruppen som funderat ut de fiffiga inbesparingsförslag man gör i rapporten satt stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander, stadsstyrelsens viceordf. Sten Öhman samt stadsstyrelsemedlemmarna Birgitta Gran, Anja Roos och Eero Koli.
Innovativitet så det förslår, vilket man även efterlyser i sin rapport.
Hur som helst tar jag inte den här rapporten så allvarligt, den är dåligt gjord och kan närmast liknas vid en samling hoprafsade lösa tankar. Och framför allt; Det är INTE frågan om några fattade beslut, allt är så att säga på lösa boliner.
Vi har fortfarande ett någorlunda bra fungerande demokratiskt system som fattar våra beslut, inte en liten hemlig syjunta med några hysh-hysh melemmar som gör besluten för oss.
Åtminstone officiellt.
Bildningsnämnden har ju för en tid sedan fått fundera på hur man ska kunna stänga skolor och daghem och tekniska nämnden ska i framtiden få fundera på hur man gör bolag av småbåtshamnarna och vattenverket.
Det har i medierna pratats ganska mycket om denna grupp, bland gemene man kallad Hangon Tapporyhmä, som är ute efter att se var staden kan göra bättre ifrån sig då det gäller inbesparingar. Men få verkar veta vad det egentligen är frågan om.
Egentligen heter arbetsgruppen Hangon Talous Ryhmä - därav förkortningen - och är tillsatt av Stadsstyrelsen i samband med behandlingen av bokslutet för år 2012, en arbetsgrupp "som har som uppgift att ur politisk synvinkel medverka till åtgärder som skulle förbättra ekonomin på olika nivåer och sektorer". Målet var att åstadkomma en möjligast bred politisk vilja och via olika program åstadkomma åtgärder, vilket kan vara nog så svårt.
Den rapport det talas om, den var visst färdigställd i september 2013, är inte lätt att få se överhuvudtaget, inte heller har jag hittat den på svenska någonstans. Man får ju verkligen hoppas att den utkommer på svenska, då det tydlien är meningen att de olika nämnderna ska ta ställning till förslagen.
I arbetsgruppen som funderat ut de fiffiga inbesparingsförslag man gör i rapporten satt stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander, stadsstyrelsens viceordf. Sten Öhman samt stadsstyrelsemedlemmarna Birgitta Gran, Anja Roos och Eero Koli.
Innovativitet så det förslår, vilket man även efterlyser i sin rapport.
Hur som helst tar jag inte den här rapporten så allvarligt, den är dåligt gjord och kan närmast liknas vid en samling hoprafsade lösa tankar. Och framför allt; Det är INTE frågan om några fattade beslut, allt är så att säga på lösa boliner.
Vi har fortfarande ett någorlunda bra fungerande demokratiskt system som fattar våra beslut, inte en liten hemlig syjunta med några hysh-hysh melemmar som gör besluten för oss.
Åtminstone officiellt.
tisdag 28 januari 2014
Kalle Fager - Dagbok
Jag är knappast ensam om att ha trott att den vitt berömde personligheten Kalle Fager aldrig skrev någonting på riktigt i sin lilla bok, då han stod i någon korsning och såg finurlig ut.Men oj, vad fel man kan ha. Han skrev dagbok. En dagbok som nu är utgiven i bokform på egenförlaget Vulkan, av Kalle Fagers dotter, till allas vår stora glädje.
Jag citerar från siten Vulkan: "Som dotter har jag ofta tänkt på Kalle men eftersom jag var fyra år gammal när mina föräldrar skilde sig, så har jag aldrig vetat vad som hände sen i hans liv. Jag upplever en enorm glädje över att ha hittat hans dagbok!"
Den beställde jag bums, då jag fick tipset om den. Jag misstänker det kan finnas både den ena och den andra (o)roligheten i den!
Beställ den här:
En har skrivit dagbok många 1000 meter, av Karl-Olof Fager
måndag 27 januari 2014
Mässling
Mässlingen hör till de sjukdomar som, tack och lov, numera inte är så allmänt förekommande. Men för några dagar sedan bröt likaväl en epidemi ut i Lojo, vilket tvingar en stor mängd barn till sängliggande.
Den villfarelsen som av någon anledning fortfarande lever kvar bland folk, att mässling bara skulle vara en ofarlig barnsjukdom, är mycket beklaglig. Inte heller är det helt sant att man bara kan få mässlingen en gång.
Jag undrar hur vi har det ordnat i Hangö om en liknande epidemi bryter ut här. Har vårt lokala arvauskeskus kapacitet att klara av en sådan?
Hur som helst och som sagt, ovanligt är det ju trots allt numera med dylika epidemier. Förr i världen, innan all världens vacciner, var det ju vanligare med sådant här. Vilket framgår av nedanstående text, saxad ur tidningen Hangö av den 27 januari 1895:
Mässling har som bekant under denna vinter varit ganska allmänt spridd i staden och det torde ej finnas många familjer där sjukdomen underlåtit att göra en påhälsning bland barnen. Mässlingen skall visserligen numera vara i aftagande, men i dess ställe börja en mängd följdsjukdomar göra sig gällande, såsom lunginflammation, halsröta och skarlakansfeber, och ha i dessa redan särskilda dödsfall inträffat. Det är således af största vikt att föräldrar och målsmän omsorgsfullt se till det barn, som lidit af mässling, icke kort efter tillfrisknandet lämnas tillfälle att ådraga sig förkylningar eller på annat sätt utsättas för möjligheten af ett recidiv.
Och för att understryka allvaret i situationen publicerar man i spalten invid ett meddelande från pastorsexpeditionen, en lista på avlidna personer under tiden 20 till 26 januari:
Döde: Barnen Mauritz Viktor Nikander, 2 år; Martha Ester Hägglund, 10 mån.; Sigrid Olga Alexandra Fagerström, 2 år; Lempi Maria Kyyhkyläinen, 1 år; Frans Sigfrid Törnroos, 9 dagar; Anton Alvar Lindholm, 1 år och Fanny Cecilia Fältberg, 1 år.
Den villfarelsen som av någon anledning fortfarande lever kvar bland folk, att mässling bara skulle vara en ofarlig barnsjukdom, är mycket beklaglig. Inte heller är det helt sant att man bara kan få mässlingen en gång.
Jag undrar hur vi har det ordnat i Hangö om en liknande epidemi bryter ut här. Har vårt lokala arvauskeskus kapacitet att klara av en sådan?
Hur som helst och som sagt, ovanligt är det ju trots allt numera med dylika epidemier. Förr i världen, innan all världens vacciner, var det ju vanligare med sådant här. Vilket framgår av nedanstående text, saxad ur tidningen Hangö av den 27 januari 1895:
Mässling har som bekant under denna vinter varit ganska allmänt spridd i staden och det torde ej finnas många familjer där sjukdomen underlåtit att göra en påhälsning bland barnen. Mässlingen skall visserligen numera vara i aftagande, men i dess ställe börja en mängd följdsjukdomar göra sig gällande, såsom lunginflammation, halsröta och skarlakansfeber, och ha i dessa redan särskilda dödsfall inträffat. Det är således af största vikt att föräldrar och målsmän omsorgsfullt se till det barn, som lidit af mässling, icke kort efter tillfrisknandet lämnas tillfälle att ådraga sig förkylningar eller på annat sätt utsättas för möjligheten af ett recidiv.
Och för att understryka allvaret i situationen publicerar man i spalten invid ett meddelande från pastorsexpeditionen, en lista på avlidna personer under tiden 20 till 26 januari:
Döde: Barnen Mauritz Viktor Nikander, 2 år; Martha Ester Hägglund, 10 mån.; Sigrid Olga Alexandra Fagerström, 2 år; Lempi Maria Kyyhkyläinen, 1 år; Frans Sigfrid Törnroos, 9 dagar; Anton Alvar Lindholm, 1 år och Fanny Cecilia Fältberg, 1 år.
söndag 26 januari 2014
Tråkigt med trista nyheter, trist med tråkiga nyheter
Jag sitter här och småsurar över dessa nya tiders brist på lokalnyheter på söndagarna. Och måndagarna. Den stora nyheten på nätversionen av VN är att polisen haffade en lindrigt nykter bilist på Sandövägen och att en annan dito körde av vägen i Karis.
På tidningen Etelä-Uusimaa, dagens nummer som kom i går, läser jag att det under fjolåret haffats 41 personer för rattonykterhet i Hangö, fem fler än året innan, varav 15 var räknades som grova fall. Här vet vi ju att sommarmånaderna är den egentliga brottslingen, då vi har allsköns evenemang i staden, måhända borde sommarmånaderna förbjudas.
I Raseborg hade man under samma tid 101 stycken fall av rattonykterhet, varav 54 klassades som grova. I Raseborg kan man kanske skylla den större mängden på att man har fler fyllon än vi, då man tagit åt sig så mycket landsbygd. Måhända landsbygden borde förbjudas?
På tal om Raseborg, för att aningen pigga upp både mig och er, så hörde jag i går i Evitskog en ganska rolig vits:
Det var Ekenäsbon och Karisbon som bestämde sig för att cykla Pojoviken runt. Till sitt förfogande hade de en tandemcykel, på vilken då Karisbon placerade sig på det främre sadeln och Ekenäsbon på den bakre. Allt gick smidigt och väl tills den första aningen brantare uppförsbacken kom. Det var ett sjudjäkla svettigt arbete för att ta sig uppför den, men det lyckades så småningom, och på krönet vände sig Karisbon om och yttrade: - Jaa, no va de tur att du had mej me nu, no. It had de blivi ti någå annars. Varpå Ekenäsbon replikerade: - Å du me, om int ja hadd bromsa hela vägin så hadd vi no rulla ner tibaks.
Samarbete, gott folk. Det är det som behövs i dessa tider
.
På tidningen Etelä-Uusimaa, dagens nummer som kom i går, läser jag att det under fjolåret haffats 41 personer för rattonykterhet i Hangö, fem fler än året innan, varav 15 var räknades som grova fall. Här vet vi ju att sommarmånaderna är den egentliga brottslingen, då vi har allsköns evenemang i staden, måhända borde sommarmånaderna förbjudas.
I Raseborg hade man under samma tid 101 stycken fall av rattonykterhet, varav 54 klassades som grova. I Raseborg kan man kanske skylla den större mängden på att man har fler fyllon än vi, då man tagit åt sig så mycket landsbygd. Måhända landsbygden borde förbjudas?
På tal om Raseborg, för att aningen pigga upp både mig och er, så hörde jag i går i Evitskog en ganska rolig vits:
Det var Ekenäsbon och Karisbon som bestämde sig för att cykla Pojoviken runt. Till sitt förfogande hade de en tandemcykel, på vilken då Karisbon placerade sig på det främre sadeln och Ekenäsbon på den bakre. Allt gick smidigt och väl tills den första aningen brantare uppförsbacken kom. Det var ett sjudjäkla svettigt arbete för att ta sig uppför den, men det lyckades så småningom, och på krönet vände sig Karisbon om och yttrade: - Jaa, no va de tur att du had mej me nu, no. It had de blivi ti någå annars. Varpå Ekenäsbon replikerade: - Å du me, om int ja hadd bromsa hela vägin så hadd vi no rulla ner tibaks.
Samarbete, gott folk. Det är det som behövs i dessa tider
.
lördag 25 januari 2014
Långsam postutdelning
I dessa fantastiska tider. då de mindre goda nyheterna duggar tätt som gräshopporna i det forna Egyptens land, är det knappast någon som blir desto mera förvånad över det statsägda företaget Itellas senaste upptåg. 1 200 arbetslösa till är ju som en flugskit i dagens arbetslösa samhälle.
Att sedan ännu färre, för en ren svältlön arbetande, postutdelare ska dela ut sin dagliga ranson av kravbrev på ett lika stort område som förut är det väl ingen som tänkt på.
En artikel i tidningen Hangö från den 25 januari 1912 kan gott beskriva vad vi måhända i framtiden har att se fram emot, dryga 100 moderniserade år senare:
Den 13 december sistlidet år avsändes från en firma i Lybeck ett till en firma här adresserat brev å vilken destinationsorten "Hangö" skrivits på finska "Hanko". Dett brev kom på villovägar. Det avstämplades i Hankau i Kina den 31 december. Där synes man emellertid haft bättre reda på sig, ty brevet retournerades därifrån och nådde adressaten här i går den 24 januari.
I detta sammanhang kan nämnas om ett annat brev, avsänt från Terijoki 1908 i augusri, vilket framkom till adressaten här i november i fjol. Att nyheterna icke voro vidare färska förstås av sig själv.
Att sedan ännu färre, för en ren svältlön arbetande, postutdelare ska dela ut sin dagliga ranson av kravbrev på ett lika stort område som förut är det väl ingen som tänkt på.
En artikel i tidningen Hangö från den 25 januari 1912 kan gott beskriva vad vi måhända i framtiden har att se fram emot, dryga 100 moderniserade år senare:
Den 13 december sistlidet år avsändes från en firma i Lybeck ett till en firma här adresserat brev å vilken destinationsorten "Hangö" skrivits på finska "Hanko". Dett brev kom på villovägar. Det avstämplades i Hankau i Kina den 31 december. Där synes man emellertid haft bättre reda på sig, ty brevet retournerades därifrån och nådde adressaten här i går den 24 januari.
I detta sammanhang kan nämnas om ett annat brev, avsänt från Terijoki 1908 i augusri, vilket framkom till adressaten här i november i fjol. Att nyheterna icke voro vidare färska förstås av sig själv.
fredag 24 januari 2014
Dags att söka sommarjobb
Utomhus har vi minusgrader och snö. I vanlig ordning betyder det att våra studerande ungdomar ska lägga skolarbetet åt sidan för en stund och söka sig ett arbete över sommaren.
Hangö stad anställer även i sommar ungdomar till olika uppgifter inom stadens olika enheter. Det går att söka jobb till centralköket, parkarbete, städning, fastighetsskötsel, byggnads- och reparationstjänster, muséet, idrottsanläggningarna, övervakning vid Märsans hopptorn, lekledare i simskolorna och till biblioteket.
Så alternativ finns, om det finns intresse. Och man har tur.
Mera uppgifter samt ansökningsblanketter går det att få på Hangö stads förnyade och tillkrånglade hemsidor på adressen HÄR.
Lycka till.
Hangö stad anställer även i sommar ungdomar till olika uppgifter inom stadens olika enheter. Det går att söka jobb till centralköket, parkarbete, städning, fastighetsskötsel, byggnads- och reparationstjänster, muséet, idrottsanläggningarna, övervakning vid Märsans hopptorn, lekledare i simskolorna och till biblioteket.
Så alternativ finns, om det finns intresse. Och man har tur.
Mera uppgifter samt ansökningsblanketter går det att få på Hangö stads förnyade och tillkrånglade hemsidor på adressen HÄR.
Lycka till.
torsdag 23 januari 2014
SSAB köpte Rautaruukki
Den stora nyheten för tillfället är väl helt klart den att SSAB och Rautaruukki fusioneras. Fusioneras är ett väl fint ord i det här sammanhanget, enligt min mening, då det nya bolaget i framtiden heter SSAB och dess huvudkontor ligger i Sverige.
Hur det i framtiden går för Ruukki Metals i Lappvik är det svårt att uttala sig om, men då det redan nu pratas om en "inbesparing" på 900 arbetsplatser och en "översikt av överlappningar" kan man gott förstå att de anställda känner en viss oro. Rörproduktion är inte en bit som stått SSAB så väldigt nära, så man kan gott tänka sig att de gör sig av med den biten i framtiden.
Men nu ska vi inte genast måla fan på väggen. För tillfället har arbetsläget på fabriken varit gott, man har till och med pratat om nyanställningar. Och så har man ju ett nytt kontrakt med stuveriföretaget Port Act i därvarande hamn, vilket väl inte heller gör läget sämre för Lappvikfabriken, så kanske det finns en liten chans att de beslutande ser någonting positivt i Lappvik och behåller enheten.
Men det som nog stör mig mest, då jag inte är anställd på företaget i fråga, är att ännu ett av vårt lands företag går i utländska händer. Är det här måhända ett sätt att stärka den inhemska industrin, vilket det pratats så mycket om? Staten äger, eller ägde ska jag väl skriva, trots allt 40 procent av Rautaruukki.
Hur det i framtiden går för Ruukki Metals i Lappvik är det svårt att uttala sig om, men då det redan nu pratas om en "inbesparing" på 900 arbetsplatser och en "översikt av överlappningar" kan man gott förstå att de anställda känner en viss oro. Rörproduktion är inte en bit som stått SSAB så väldigt nära, så man kan gott tänka sig att de gör sig av med den biten i framtiden.
Men nu ska vi inte genast måla fan på väggen. För tillfället har arbetsläget på fabriken varit gott, man har till och med pratat om nyanställningar. Och så har man ju ett nytt kontrakt med stuveriföretaget Port Act i därvarande hamn, vilket väl inte heller gör läget sämre för Lappvikfabriken, så kanske det finns en liten chans att de beslutande ser någonting positivt i Lappvik och behåller enheten.Men det som nog stör mig mest, då jag inte är anställd på företaget i fråga, är att ännu ett av vårt lands företag går i utländska händer. Är det här måhända ett sätt att stärka den inhemska industrin, vilket det pratats så mycket om? Staten äger, eller ägde ska jag väl skriva, trots allt 40 procent av Rautaruukki.
onsdag 22 januari 2014
HSF renoveras
Dagens Västra Nyland, tidningen, innehåller en riktigt intressant artikel gällande den nu pågående
renoveringen av Hangö Segelförenings anrika klubbhus i Östra hamnen. Visserligen verkar det som om man tappat bort ett stycke text vid övergången till den sista spalten, men det som återstår är väl värt att traggla sig igenom.
Det är nämligen inte bara en ytlig upputsning av huset man gör, även inomhus ska det fixas och det där fula skjulet man hade bredvid byggnaden försvinner. Därtill ska det komma planteringar m. m. Hela projektet går på närmare 200 000 euro, vilket verkligen inte är småpengar precis.
Och nej, innan något troll reagerar, det är inte Hangö stad som betalar. Det här heller.
"Skiggen", som åtminstone min farmor i tiderna kallade restaurangen, invigdes den 15 januari 1938. Huset ritades av den kände arkitekten, formgivaren och seglaren Bertel Liljeqvist. Nedre delen består av vita kalkstenstegel och övre delen är uppförd i trä.
I lokaltidningen skrev en reporter, då han år 1937 såg ritningarna till huset, begeistrat följande: "Icke allenast byggnaden såsom helhet, utan också de enskilda detaljerna ha utformats med den kunnige och idérike arkitektens vana hand. Det råder därför inget som helst tvivel om, att paviljongen i sitt färdiga skick ej blott skall motsvara, utan helt visst överträffa de förväntningar man uppställer, då man nu tar del av ritningarna."
Nu, 77 år senare, är det bara att instämma.
renoveringen av Hangö Segelförenings anrika klubbhus i Östra hamnen. Visserligen verkar det som om man tappat bort ett stycke text vid övergången till den sista spalten, men det som återstår är väl värt att traggla sig igenom.
Det är nämligen inte bara en ytlig upputsning av huset man gör, även inomhus ska det fixas och det där fula skjulet man hade bredvid byggnaden försvinner. Därtill ska det komma planteringar m. m. Hela projektet går på närmare 200 000 euro, vilket verkligen inte är småpengar precis.
Och nej, innan något troll reagerar, det är inte Hangö stad som betalar. Det här heller.
 |
| Bertel Liljeqvist |
I lokaltidningen skrev en reporter, då han år 1937 såg ritningarna till huset, begeistrat följande: "Icke allenast byggnaden såsom helhet, utan också de enskilda detaljerna ha utformats med den kunnige och idérike arkitektens vana hand. Det råder därför inget som helst tvivel om, att paviljongen i sitt färdiga skick ej blott skall motsvara, utan helt visst överträffa de förväntningar man uppställer, då man nu tar del av ritningarna."
Nu, 77 år senare, är det bara att instämma.
måndag 20 januari 2014
Slutsemestrat
Sådärja.
Då var det färdigvilat för den här gången. Och som det hör till firade jag slutet på min semester enligt riktig finländsk tradition, huvve fullt. Då jag vaknade i morse, på soffan, hade jag en till vårt hushåll icke tillhörande hund med mig - jo, det var trångt - men den var ganska trevlig av sig. Pussglad och så. Pissnödig likaså, tyvärr.
Att fira en kräftskiva , på en söndagkväll mitt i smällkalla januari, kan vara svårt om man inte är van. Tyvärr fick jag inga bilder tagna, jag var så häpen över hela situationen att jag totalt kom av mig. Men kanske det är lika bra.
Så, nu då det är färdigsvirat övergår vi till halvallvarligare saker.
På morgondagens stadsfullmäktigelista finns det egentligen ingenting desto viktigare att reagera på, men en sak som storligen förvånar mig är kristdemokraten Outi McDonalds motion gällande övervakningskameror.
Får hon faktiskt, så där helt på riktigt, ta restaurang Park som orsak till att hon behöver övervakningskameror på Brunnsgatan? Förhoppningsvis använder sig även andra människor av den gatan än mina kunder, om inte kunde den nog helt enkelt stängas för trafik. Jag skulle nästan tro att hon inte får göra sådär, det är ju mer än snudd på att vara skitprat. Åtminstone kan hon inte göra så utan att jag känner mig tvungen att reagera. Men som det sägs; all reklam är bra reklam. För oss på Park, inte för henne. Och så är det förstås aningen smickrande att vi räknas som viktigare än grannarna, tennispaviljongen och Casino.
I övrigt allt väl i Finland, vi sammanslår oss snart med varandra på ett allomfattande demokratiskt vis. Aningen likt det välbeprovade system de hade i gamla Sovjet.
Synd bara att vi inte alla kan höra till den Trojka som har beslutanderätt.
Då var det färdigvilat för den här gången. Och som det hör till firade jag slutet på min semester enligt riktig finländsk tradition, huvve fullt. Då jag vaknade i morse, på soffan, hade jag en till vårt hushåll icke tillhörande hund med mig - jo, det var trångt - men den var ganska trevlig av sig. Pussglad och så. Pissnödig likaså, tyvärr.
Att fira en kräftskiva , på en söndagkväll mitt i smällkalla januari, kan vara svårt om man inte är van. Tyvärr fick jag inga bilder tagna, jag var så häpen över hela situationen att jag totalt kom av mig. Men kanske det är lika bra.
Så, nu då det är färdigsvirat övergår vi till halvallvarligare saker.
På morgondagens stadsfullmäktigelista finns det egentligen ingenting desto viktigare att reagera på, men en sak som storligen förvånar mig är kristdemokraten Outi McDonalds motion gällande övervakningskameror.
Får hon faktiskt, så där helt på riktigt, ta restaurang Park som orsak till att hon behöver övervakningskameror på Brunnsgatan? Förhoppningsvis använder sig även andra människor av den gatan än mina kunder, om inte kunde den nog helt enkelt stängas för trafik. Jag skulle nästan tro att hon inte får göra sådär, det är ju mer än snudd på att vara skitprat. Åtminstone kan hon inte göra så utan att jag känner mig tvungen att reagera. Men som det sägs; all reklam är bra reklam. För oss på Park, inte för henne. Och så är det förstås aningen smickrande att vi räknas som viktigare än grannarna, tennispaviljongen och Casino.
I övrigt allt väl i Finland, vi sammanslår oss snart med varandra på ett allomfattande demokratiskt vis. Aningen likt det välbeprovade system de hade i gamla Sovjet.
Synd bara att vi inte alla kan höra till den Trojka som har beslutanderätt.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
Inlägg
