Väpnat rån

Dagens samtalsämne på de lokala krogarna har varit senaste natts incident på restaurang Maret.

En person med svärtat ansikte och iklädd peruk har strax efter stängningsdags med vapen försökt få pengar från kassan. På bästa skolengelska har rånaren uttalat sitt önskemål; "Gif me te mony". Kunderna lär inte ha känt sig hotade.

Vapnet var en atrapp, och både peruken och atrappen lär senare ha hittats bakom biografen. Dessutom ska en person ha blivit anhållen på bron.

Rykten och prat. Skvaller i bästa Hangö-stil. Vi väntar med spänning på fakta.

Skenande grävskopor

"Den skenande grävskopan" invid Maret, jag har för mig att det var Björn Österman som döpte konstverket sålunda i en insändare i Hangötidningen, föreställer ju egentligen en planritning över staden som den såg ut 1874.

Vad många inte känner till, är att kartan - konstverket - i fråga gjordes två gånger. Det första försöket var misslyckat, i och med att planritningen framstod som ett negativ. Vilket naturligtvis uppmärksammades först då väggen var färdigbygd.

Nu ligger den förlorade tvillingbrodern övergiven på stadens förvaringsplats i Hangö norra.

Som så många gånger förr, förundrar jag mig även denna gång över vilken fantastisk förmåga för planering man visar från Tekniska verkets sida.

Och vad kostade detta spektakel?

Ljungbo - igen en gång

Tidigare i år beställde Sydspetsens nyföretagarcentral r.f. konditionsgranskning och kostnadsberäkning för Ljungbo. Kostnadsberäkningen grundade sig på att byggnaden iståndsätts för att i stora drag motsvara tidigare rumsindelning. Kostnadsberäkningen uppgick då till ca 1,8 milj. euro, vilket enligt det utarbetade renoveringsprogrammet skulle infalla under åren 2011 och 2012.

Samtidigt med konditionsgranskningen dryftade man användningen av Ljungbo.

Inför kvällens stadsstyrelsemöte, där problemet med Ljungbo än en gång är upptaget på agendan, kan det vara skäl att ta fram några aspekter av problemet Ljungbo.

Försöken under de senaste åren att för Ljungbo få en sådan användning i vilken staden skulle kunna överlåta byggnaden i sin helhet till en utomstående aktör har inte lett till resultat. Situationen har inte till denna del förändrats och något nytt är inte att vänta inom de närmaste åren. Detta enligt herrarna på Tekniska verket. Samtidigt bör man komma ihåg, att Ljungbo stått tomt i tiotals år. Utan att någon i beslutsfattande ställning ens lyft ett finger.

Vad man nu föreslår är följande: Det bör bildas ett fastighetsbolag.

Hurra.

Projektet är tänkt att framskrida i följande ordning med uppskattad tidtabell inom parentes:

1. Uppgörs en tillräckligt detaljerad reparationsplan samt kostnadsberäkning. Utrymmesförvaltningen svarar för kostnaderna. (11/09)

2. Kalkyleras fastighetsaktiebolagets finansierings- och användningsvederlag av vilka fastställs m2-hyror för olika utrymmen. Utrymmesförvaltningen svarar för kostnaderna. (11/09)

3. Beträffande uthyrning upprättas bindande avtal med aktörerna. (12/09)

4. Bildas Fastighetsaktiebolaget Ljungbo, vars kapital består av Ljungbo-byggnaden. Tomten arrenderas med ett långvarigt arrendeavtal. (1/10)

5. Fastighets Ab Ljungbo låter genomföra byggnadens grundrenovering och opererar därefter byggnadens verksamhet. (2/10 - 12/12)


Visserligen känner jag inte till det nuvarande tillståndet för Ljungbo, men jag har en känsla av att det kan vara svårt att få stället uthyrt. Och jag misstänker också att kostnadsberäkningen på 1,8 miljoner för renovering inte räcker till på långa vägar.

Riv skräpet, och bygg nytt. Det har stått tomt alldeles för länge.