fredag 16 april 2010

Fiskebodar

Utdrag ur tekniska nämndens föredragningslista inför mötet den 21 april:

Erkki Pykälämäki har gjort ett rättelseyrkande mot tekniska nämndens beslut 17.2.2010 om utgivning av platser för fiskebodar. Pykälämäki har inte fått den fiskebodsplats han ansökte om med den motiveringen, att han inte är skriven i Hangö. Därtill anser han, att han som icke-hangöbo, inte har fått information om möjligheten att ansöka om plats. Han vill att sökningsprocessen ska tas om.

Enligt tekniska nämndens beslut 17.11.1999 ges fiskebodsplats i första hand åt sådana som är skrivna i Hangö. Gällande den nu aktuella ansökan så gavs platsen åt en hangöbo. Sökanden har sedan tidigare en privat bryggplats och en fiskebod i samband med den, så det hade under inga omständigheter varit möjligt att bevilja honom en plats till.

Här känner jag mig för en gångs skull vara tvungen att till hundra procent hålla med tekniska nämnden. Förkasta rättelseyrkandet. Stadens skattebetalare BÖR gå före ickeortsbor.

Den oförskämda insändare som fanns att läsa i förra veckans Hangötidning gör inte hans sak bättre. Jag ber att få påpeka att de på orten bosatta invånarna betalar fan så mycket fler skatteören än "Vapaa-ajan hankolaiset".

Om herr Pykälämäki anser sig behöva TVÅ platser, på den mark vi skattebetalare med all rätt borde få förfoga över, är det bara att han flyttar sina papper till Hangö.

Välkommen.

Semesterbilder

Man kunde ju tycka att gubbarna borde vetat bättre, men vad gör man inte för en bra bild. Hämtat ur tidningen "Hangö" den 16 april 1893:

En engelsman blef härom dagen så hänförd af den lifliga trafiken på Hangö, att han nödwändigt wille ha en afbildning af molon och de wid densamma liggande många ångfartygen, wände sig i sådant afseende till en fotografamatör härstädes, tulluppsyningsmannen Martin Lignell. Nu wille emellertid engelsmannen också själf blifwa synlig på kortet och föreslog därför att man skulle begifwa sig ut på de i hamnen simmande lösa isstyckena, för att på detta sätt få molon till fond för kortet och engelsmannen sålunda skulle kunna uppwisa något så originelt, som att ha blifwit porträtterad, stående på en flytande isbit i Hangö hamn. Hwardera herrarne försökte äfwen realisera idén och man hade redan lyckats klifwa ut på isen och gjort alt klart för att börja själfwa porträtteringen, då plötsligt isen under apparaten gaf wika och densamma wälte omkull i wattnet. Såwäl porträttören som albionsonen lyckades komma undan experimentet utan widare obehag, men engelsmannen war det oaktadt mäkta förargad öfwer att hans wackra idé så oförmodadt ramlat öfwer ända.