tisdag 24 februari 2009

Är hangöborna mogna att ta sin del av världsansvaret?

I förra onsdags fick stadsstyrelsen i Hangö en förfrågan om man kunde tänka sig ta emot en mottagningscentral för flyktingar i Hangö.

Tidigare i kväll hade staden upplåtit stadshusets festsal för ett informationstillfälle.

Börje Mattsson förde ordet, och med sig hade han Veikko Pyykkönen från inrikesministeriets immigrationsavdelning samt Arja Tiirikainen från Nylands TE-central och Röda Korsets planerare Vesa Kukkamaa.

En mycket talrik publik hade mött upp, över halva salen var fylld och ett gäng ungdomar som hade kommit för "att säga sin åsikt" hade sökt sig upp på balkongen.

Efter en kort introduktion överlämnade Mattsson ordet till Pyykkönen, som berättade att det finns många slag av immigranter. I det här fallet rör det sig om en mottagningscentral för asylsökanden, alltså främst personer som av en eller annan orsak känner sig otrygga i sitt hemland.

Ingalunda alla får uppehållstillstånd men medan dom väntar behöver staten någonstans att placera dem. Det är de här människorna som är assylsökande.

Detta löser man på olika sätt, och för nuvarande finns det 15 mottagningscentraler varav administrationen i två sköts av staten. Röda korset handhar 4, och 9 kommuner har åtagit sig sköta om centralerna på sina orter. I samtliga fall är det ändå staten som betalar alla omkostnader.

Publiken var så ivrig att påbörja diskussionen att Pyykkönen inte hade tid att ge all information han tänkt sig.

På ungdomarnas undran varför ”dom” måste komma hit och varför man inte hjälper dem i deras egna hemländer, svarade Pyykkönen att flyktingströmmen har ökat enormt. Flyktingströmmen har ökat för tillfället i och med att Finland uppfyller sina åtaganden till FN.

Som det nu ser ut, uppskattade Pyykkönen på förfrågan att vi i Finland behöver ungefär 40 mottagningscentraler, detta trots att våra nordiska grannländer tar emot betydligt större mängder flyktingar än vi gör.

"Putte" Lindström frågade försäkerhets skull två gånger vem som står för ökade behovet av social- och hälsovård, och fick båda gångerna till svar att staten betalar alla utgifter endera med att anställa eller köpa tjänster.

Det är ingalunda meningen att ens dom som får uppehållstillstånd får bosätta sig i Hangö, fast dom ens vill. Men så länge dom befinner sig på mottagningscentralen står staten för alla kostnader, ingen skillnad om dom befinner sig i Uleåborg, Esbo eller Hangö.

Vad har då Hangö för nytta av att ta emot en dylik inrättning?

För det första ger centralen direkt arbete åt 12-15 personer och för det andra kan tjänster som köpes också ge en merinkomst för några av stadens institutioner dessutom får der assylsökande ett litet bidrag som dom kan konsumera i stadens affärer.

Kommisarie Vuorinens förfrågan gällande hur mycket polisens arbete ökar och vem som skall stå för kostnaderna för tolkning besvarades något otydligt med att varför skulle behovet öka och polisen (staten) betalar naturligtvis tolken.

"Babsu" Wikberg var orolig för att turistnäringen ska bli störd av att assylsökande eventuellt blandar sig med turisterna och var absolut emot flyktingar i Mau-Mau.

Det framkom också att Mau-Mau befinner sig i mycket bättre skick än vad ryktet låtit göra gällande, men som någon i publiken påpekade ägs detta av en icke hangöbo och dom skattepengarna skulle gå vår näsa förbi. Däremot förstod jag på Pyykkönens svar att om man bestämmer sig för att hyra Ljungbo av staden så skulle staten stå för reparationskostnaderna.

Tiirikainen berättade att dom vuxna asylsökanden får språkundervisning under tiden dom vistas på centret för att lättare kunna integreras i samhället men att barnen naturligtvis går i vanlig skola. Det framkom inte om staten också betalar den kostnad som det innebär att ha elever med annat språk i vanlig skola men det får man väl anta eftersom det tidigare betonats att staten betalar ALLT.

Både Mattsson och Kukkamaa var överens om att det hade varit ett lyckat tillfället med sakliga frågor och att det är förståerligt att det förekommer en viss rädsla och en del fördomar, men som det visat sig på andra orter har dessa till största del varit helt obefogade. (Bild & text: M. Ferm)


*****

Som en medborgare i ett icke rasistiskt samhälle förfasar jag mig över Babsus uttalande. Inte heller förstår jag mig på vår "fabbo polisen", är det meningen att jag ska betala honom privat för att få min säkerhet garanterad? Eller?
– Hit kommer vi inte, sade Veikko Pyykkönen från inrikesministeriet enligt tidningen Västra Nyland spontant till invandrarkoordinator Börje Mattsson efter informationens slut. Man kan ju förstå honom.

Personalnedskärningar

Svenska YLE rapporterar om nedskärningar på Hangö Tidningen.

Personalen vid Hangötidningen har i dag fått besked om framtiden. Budet är att en person sägs upp och alla andra anställda förutom chefredaktören går ned i arbetstid.

Lea Palomäki, huvudförtroendeman vid Hangötidningen berättar att det är kontoristen som sägs upp. Själv tvingas hon börja jobba deltid på 50 procent medan chefredaktören fortsätter på heltid. Annonsförsäljaren vid tidningen går ned 20 procent i arbetstid medan de två anställda som bryter om tidningen i framtiden jobbar deltid på 60 procent.

Hangötidningen har i dagsläget 6 anställda plus ett antal frilansande redaktörer och nu sägs alltså en person upp och resten börjar jobba mer eller mindre deltid.

- - - -

Det kan ju intressera någon, att Hangös Nya Veckoblad utkommer första gången i sin nya skepnad den 5:e mars.

Hangötidningens hemsidor ståtar med en fin ledare av chefredaktör Per Sarén:

När vi i november 2006 köpte och slog ihop Kustens Morgon och dåvarande HangöTidningen ville vi återställa ordningen i Hangös tidningsvärld. Vi tog fyren, Hangös ljusbringande öga, till vår ledstjärna i avsikt att göra en bra lokaltidning för Hangö och Hangöborna - en tidning värdig det andliga arv tidningen burit sedan 1890.

I samarbete med läsekretsen fortsätter vi idag ett målmedvetet arbete att stärka tidningens tekniska och redaktionella kvalitet. Vi ska vara den tidning som skriver mest och bäst om det som sker i och kring Hangö. Vår vision är att vara en självklar mötesplats för läsare och annonsörer i Hangö med omnejd. Förtroende kan byggas bara genom att göra en bra tidning varje tisdag och fredag. Vi är glada om du vill hjälpa till.

Just det, ja.

Emigrantstatistik

Tidningen Hangö publicerar den 24 februari 1895 föregående års emigrantstatistik. Det vill säga, mängden personer som emigrerat över Hangö under år 1894.

Litet emigrantstatistik. Med Finska Ångfartygs Aktiebolagets ångare "Urania" och "Astrea" har under år 1894 befordrats å linjen Hangö - Hull 1,075 utresande och 2,074 hemwändande emigranter, eller sammanlagt 3,149 emigranter. Af dessa hafwa 285 emigranter gjort öfwerresan öfwer Atlanten med Allan-, 489 med American-, 112 med Anchor-, 39 med Beawer-, 1,404 med Cunard-, 134 med Dominion-, 1 med Guion-, 77 med Allan-State-, 591 med White Star-, 11 med Union- och 6 med Orientlinjerna (de twå senast nämnda trafikera Unionline Syd Afrika och Oriontlinien Australien och Nya Zealand).

Under samma tid har med de kontinentala linjerna (Bremen-, Hamburger-, Skandia-, Hansa-, Tingwalla m. fl.) befordrats c:a 150 finska utwandrare. N. Pr.


Stadsfullmäktige i morgon

Stadsfullmäktige i Hangö sammanträder i morgon onsdag med uppdrag att, bl.a. punkter på föredragningslistan, välja stadsdirektör till Hangö. Stadsstyrelsen kom vid sitt möte för en vecka sedan fram till att ingen av de sex intervjuade föreslås. Det betyder att fullmäktige i princip avgör frågan enligt gottfinnande.

Då kan alla de ursprungliga sökanden i teorin komma på fråga, men i praktiken endast de sex personer som tidigare blev intervjuade av stadsstyrelsen, eftersom de övriga kandidaterna inte fanns vara behöriga.

Så vitt ingen av kandidaterna erhåller mer än hälften av fullmäktigerösterna verkställs en andra omröstning mellan de två kandidater som fått flest röster.

I fullmäktigesalen blir det troligen fråga om ett val mellan två favoritkandidater, kanslichef Jukka-Pekka Halme och stadsdirektören i Pikis Jouko Mäkinen, där var och en av fullmäktigeledamoterna röstar i enlighet med partigruppernas mer eller mindre bindande beslut.

Av de tidigare uttalandena att döma står valet närmast mellan stadens kanslichef Jukka-Pekka Halme och stadsdirektören i Pikis, Jouko Mäkinen.