Svenska YLE tycker om att jämföra arbetslöshetssiffror. Gott och väl, någonting bör väl även de ha att göra. I dag rapporterar de att: "Arbetslösheten minskar utom i Hangö."
En intressant grej, det här med procentsatser. Enligt de senaste uppgifterna, i februari, så har vi i Hangö 622 personer som arbetssökande. I Raseborg har de 3000 stycken dylika.
Det vill säga, i procent, ungefär 380% fler än i Hangö.
Här i Hangö, liksom säkert även i Raseborg, har vi ett stort antal deltidsarbetande arbetssökande som är inberäknade i dessa siffror. Jamenvisstnej, de arbetar ju i Hangö, de.
En annan intressant grej är det faktum, att då vi i Hangö som enda västnyländska kommun minskade på arbetslöshetsprocenten i februari, berättade svenska YLE att: "Färre arbetslösa i Västnyland".
Som jag alltid sagt, det finns ingenting mer spännande än att vara Hangöbo då man har grannar som vi.
tisdag 23 mars 2010
Nätets betydelse
Nu går jag in på ett ämne som jag funderat över redan en längre tid, sociala nätverk. Och främst av dessa då Facebook.
Ämnet har blötts och stötts i diverse diskussioner både här och där, senast diskuterades detta ämne på släktforskarnas styrelsemöte i går. Tanken var att föreningen kunde gå ut med information till sina medlemmar, och eventuellt få nya sådana via dessa sociala nätverk. Exempel drogs fram på andra föreningar och företag som sysslar med dylikt. Och det är väl bra.
Till min stora förvåning läser jag på dagens Västra Nyland följande: "Kommuner upplyser också på Facebook".
Information är alltid välkommen. Men (här kommer det igen), hur tillförlitlig anser vi den information vi läser på Facebook vara? Personligen tar jag allt jag ser i dessa sociala nätverk med en stor nypa salt. Och ofta en lika stor nypa misstrogenhet.
Att företag och föreningar gör reklam för sig i dessa, till privatpersoner - fiktiva sådana eller verkliga - riktade medier är en sak. Men staten och kommuner bör nog hålla sig till de redan etablerade medierna. Och sina egna hemsidor.
Jag undrar i stillhet om de herrar och tanter som bestämmer om var man marknadsför kommuner och informerar om händelser i dessa vet om att de gör pengar åt ett utländskt bolag i och med detta sätt att informera?
Javisstja, här från Hangö håller turistbyråns Lilli Rantala och Anna Piiroinen en riktigt bra grupp på Facebook: Hulluna Hankoon. Väl värt ett besök.
Ämnet har blötts och stötts i diverse diskussioner både här och där, senast diskuterades detta ämne på släktforskarnas styrelsemöte i går. Tanken var att föreningen kunde gå ut med information till sina medlemmar, och eventuellt få nya sådana via dessa sociala nätverk. Exempel drogs fram på andra föreningar och företag som sysslar med dylikt. Och det är väl bra.
Till min stora förvåning läser jag på dagens Västra Nyland följande: "Kommuner upplyser också på Facebook".
Information är alltid välkommen. Men (här kommer det igen), hur tillförlitlig anser vi den information vi läser på Facebook vara? Personligen tar jag allt jag ser i dessa sociala nätverk med en stor nypa salt. Och ofta en lika stor nypa misstrogenhet.
Att företag och föreningar gör reklam för sig i dessa, till privatpersoner - fiktiva sådana eller verkliga - riktade medier är en sak. Men staten och kommuner bör nog hålla sig till de redan etablerade medierna. Och sina egna hemsidor.
Jag undrar i stillhet om de herrar och tanter som bestämmer om var man marknadsför kommuner och informerar om händelser i dessa vet om att de gör pengar åt ett utländskt bolag i och med detta sätt att informera?
Javisstja, här från Hangö håller turistbyråns Lilli Rantala och Anna Piiroinen en riktigt bra grupp på Facebook: Hulluna Hankoon. Väl värt ett besök.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)