- Waknadt samwete. Härom dagen infann sig hos drätselkammarens ordförande en medelålders arbetarehustru, som under utgjutande af strida tårar omtalade att hon för cirka 8 år tillbaka från stadens skog tillgripit ett knippe björkris, hwaraf hon förfärdigat åt sig fem stycken badkwastar. Sedan dess hade emellertid samwetet nu och då plågat henne och särskildt på senaste tiden hade hon känt sig orolig öfwer den begågna handlingen.
Det war för att själf finna själsro och för att ersätta staden det olagligen tillgripna björkrisets wärde, som kwinnan nu infunnit sig, uppgifwande tillika att hon omöjligen längre kunde hålla saken för sig själf.
Sedan drätselkammarordföranden förmått kwinnan att litet lugna sig från sitt upprörda tillstånd. meddelade han att något åtal ej komme att anställas mot henne i anledning af förseelsen, utan skulle hon med 25 penni ( ung. 1 euro 10 cent i dagens värde) få godtgöra staden för det från dess skog bortförda björkriset.
Kwinnan erlade den faststälda afgiften och gick med lätta steg bort, medweten om att ändtligen hafwa blifwit kwitt den börda som under 8 långa år ständigt tyngt på hennes sinne och länkat hennes tankar tillbaka på den ödesdigra stund i hennes lif, då hon, enligt eget förmenande, begick den stora synden att tillegna sig det redan nämda risknippet.
Den enkla kwinnans uppriktiga ånger och den strid hon nödgats kämpa med sig själf innan hon lyckats erhålla det moraliska mod som erfodrades för att hos wederbörande angifwa sig själf, kan tjäna som föredöme för snart sagdt hwar och en, ty hwem skulle ej wid anstäld wisitation i hjärtats innersta gömslen finna, att man ofta nog i en eller annan form felat mot sin nästa i åtminstone lika hög grad som nu ifrågawarande arbetarehustru.
Inlägg
